Andra promenaden i gränslandet mellan Marks Härad och Halland.
Nu var det äntligen dags igen för min och Charlottas andra promenad i hennes hemtrakter. Vi hade planerat in ett flertal platser. Men blev slutligen bara tre stopp. Det var en av de varmare dagarna i början av juni och solen stekte på bra när vi inte gick i skogen. Förra gången gick vi sydväst om Backa, Mellomgärde och Hakared. Den här dagen tog vi oss i motsatta riktning, öster om Moatånga och Lindhult. Höjdpunkten för dagen var Länsmansbostaden i Listarebygd och jag hade sett fram emot ett fängelse i någon källare.
Jag åkte hem ifrån lite tidigare den här morgonen för att jag ville besöka Backas gamla såg som låg mellan Lilla Stråksjö och de kärr och mader som ligger uppströms. De har även ett tillflöde från Lönesjön som ligger precis nedanför Backas hagar. Vi vet inget om sågen men det finns väldigt mycket kvar oavsett det är en ruin. Just dess placering är i en kil mellan bergssidor och här finns resterna av den gamla dammen samt understrukturen av sågen, så som höga stenpelare sågen stod på. Träbalkarna som var grunden till byggnaden vilar fortfarande på de höga pelarna och hela maskineriet ligger dolt under mossa mellan berget och stenpelarna. Det som jag kan utläsa från det man fortfarande ser är att träaxeln som själva vattenhjulet var byggt runt, var kopplat till ett stort kugghjul på över en meter i diametern. Axeln hade en fyrkantig metallram som passade in i mitten av kugghjulet. Från kugghjulet gick det en ännu längre axel längst sågens längd till andra sidan. Och slutligen var den kopplad till en annan axel som ser ut att gått upp i sågen. På den mindre axeln finns det en kedja likt sådan till cykeln fast spikad på längden. Vet ju inte vad detta var för såg, men det känns som om det kunde varit ett Nickesåg och inte ett modernare Cirkelsåg. Nickesågens funktion var att sågen rörde sig vattenhjulets hastighet och var då väldigt långsamt sätt att bruka. På början 1900-talet byttes oftast de gamla Nickesågen ut till den modernare Cirkelsågen. Själva ordet Nickesåg tror jag kommer från att sågbladet gick upp och ner som en nickning. Detta är i alla fall mina reflektioner på denna magiska plats.
Efter denna snabbvisit fortsatte jag min tur upp till Backa där Charlotta väntade. Vi tog faktiskt bilen en bit upp för kullarna för att slippa traska allt för mycket i det här underbara vädret Det kom att bli jobbigt nog. Utan att ha koll på kartan så tog vi grusvägen lite för långt. Men det gjorde inget för då kom vi snabbare till Dammåsen som var vårt första stopp. Vi parkerade nere i en sväng inte långt ifrån Skabosjön som är en del av Tranån, som har sin början i Ämtasjön, som i sin tur får vattnet från Högsjön längre upp i Älekulla socken. Tranån är även gränsen mellan Karl Gustav och Fagered eller som förr Marks Härad och Halland. Dammåsen kan vi se på kartor från 1888 fram till 1914 då det sista skiftet på Näs var. Men typiskt nog så står inte Dammåsen i Husförhörslängderna. Dock de andra torpen under Näs, så tar inga boende här ifrån. Först sprang jag upp på fel kulle då mottagningen inte riktigt var så bra här så kunde inte kolla mina eller torpets positioner. Efter jag brötat runt i snåren fick jag äntligen tillräckligt med data för att se mina platser, och det var fel kulle. Ner till vägen igen och upp på andra sidan vägen och skogen här var mycket glesare och vackrare. Skulle säga att det snart är avverkningsbart. Granarna här växer på den gamla åkermarken och den gamla vägen gick upp till området där torpet och ladugården stod. Men först stoppade vi vid en jordkällargrund som var placerad intill kanten mot backen ner till ån. Det fanns här ingen ingång så här måste det ha funnits en byggnad över med en lucka ner. Men det fanns en till detalj inne i grunden. Det verkar ha funnits en stentrappa ner, kolla bilden på källaren. Här fanns varken någon markering på kartorna jag har och då brukar ändå sådana här byggnader vara utmärkta på kartorna. Kan denna grund funnits tidigare är tankarna som går i mitt huvud. Efter den upptäckten fortsatte vi oss upp mot Dammåsens markering. Det första vid såg var inventeringsstolpen med numret 201 på. Den stod på en liten upphöjning med hålor nedanför. Min första tanke var, vad har de gjort här då. Liknade inte riktigt någon grund, ingen form alls. Men brist på annat bevis så fotograferade jag platsen och började senare titta runt omkring. Och visst var det fel markerat, bara några meter bakom mig låg ju torp grunden hur tydligt som helst. En rektangel, liten entré och murstockshög i mitten. Förstår inte hur man kan missa detta, eller så hade det funnits två torp här? För när jag senare kikar lite närmare på kartan från 1888 så fanns det en byggnad med ett kryss i där stolpen var och en vanlig rektangel där torp grunden är. Kanske kan det varit så att de tolkade den som torpet eller så vet det något jag inte vet. Oavsett, fotograferade den riktiga torp grunden och traskade runt lite till. Charlotta nämnde att bara några meter från torp grunden fanns liknelser till en annan byggnad och något större. Den kändes inte helt komplett men onekligen liknelse av ladugårdsgrund. Enligt kartan skall byggnad funnits vid skylten, så här igen, kan det här varit en äldre byggnad liksom jordkällaren nere i backen. Vi fann inget mer här men det var en fin plats som säkerligen hade fin utsikt mot Älmhult och Skabo andra sidan ån.
Efter den här fina platsen tog vi bilen upp till vår ursprungsplats vid Gällsjön. Här hade det enligt kartan funnits två torp och två backstugor. Men de planerade vi in att ta efter vi varit vid Listarebygd. Det hade funnits en gammal väg som gått rakt över till Kråkåsen som var vårt andra stopp. Men den var ju en lögn att hitta från det här hållet. Så vi tog oss upp närmare Gällsjön för där såg det ut som att vi kunde ta oss igenom skogen via en gammal skogaväg. Det var inte mycket till väg och det blev lite blött om fötterna. Men det gjorde inte så mycket för det var rätt varmt ute. Vi kom snart fram till ledningsgatan som korsade den gamla åkermarken och det statiska fältet surrade dovt i mina öron. Och jag kände väl lite obehag hur min kamera skulle te sig med all spänning omkring. Det hände ju inget men alltid lite obekvämt när man går runt starka ledningar. Efter 30-40 meter nordöst om ledningsgatan hittade vi torp- och ladugårds grunden. Här hade vi inventeringsstolpen med numret 202 på. Kråkåsen stod fram till 60-70-talet innan allt revs, idag syns endast de stora grundstenarna och utfodring till vildsvinen bedrivs på området.
Vi fortsatte nu grusvägen ner och igenom Fäåsen för att komma till vår nästa plats, Listarebygd. Det här var en lite längre promenad så vi stannade vid ett par rejäla flyttblock för att fika lite. Jag gick självklart runt för att leta efter ristningar på stenarna. För innan när Svensk-Danska gränsen gick här om var nog de här flyttblocken ypperliga gömställen. Kanske de skrev något för att markera sina skatter, inte så troligt dock. Efter en välbehövlig paus gick vi vidare på den nu uppkörda skogsvägen efter en nyligen avverkning av skogen mellan grusvägen och Listarebygd. Listarebygd ligger i den södra delen av Gunnarsjö socken.
När vi närmade oss de första små åkrarna såg vi odlingsrösen lite var stans och jag fick en känsla av att här har marken brukats länge. Vi hade fortfarande en bit att gå innan vi kom fram till Listarebygd. Och bara det gjorde att marken kändes gammal. För om den brukade marken finns så långt bort från gården borde det även ha funnits äldre bostäder här ner om också. Men det tar vi lite senare. Det första vi stötte på var sophögen till gården då vi kom ner ifrån åkern. Här låg det utspritt med trasiga glasflaskor, porslin och annat skräp. En rotvälta hade även tagit fram lite vid sitt fall. Så vi samlade ihop lite glas och gömde det under mossa för att solen inte skulle skapa skogsbrand. Vi stötte på lite senare ett par flaskor som låg synligt och de var inte nådigt varma. Så förstår att de här flaskorna skulle kunna skapa en skogsbrand. Vi tog oss upp från sophögen och kom fram till den väldigt fina husgrunden. Här hade vi en betongtrappa upp till något som förr varit en hall. Murstockshögen var enorm och knappt något sly hade hunnit ta sin besittning här. Hade varit så kul att fått se fotografier på denna gård innan det revs. Även den här gården revs under 60-70-talet och hade en simpel inventeringsstolpe med numret 70. Halvvägs till ladugårdsgrunden fann vi resterna av ett mindre skjul. Här låg en egg till en lie och andra metallföremål. Vid ladugårdsgrunden hade vi även en mindre grund men större än det förra. Entréstenen låg kvar så vi visste vart ingången var till ladugården men indelningarna av rummen var mer oklara. Enligt Fornsök ska det funnits en gårdsplan mellan ladugården och huset, idag kan man inte föreställa sig det så lätt.
Efter ladugården började jakten på Länsmansbostaden och dess byggnader. Vi gick mot min markering och vi fann ingen konkret alls tycker jag. Var jättesvårt att tolka något till husgrunden. Men det fanns ändå några små spår. Det växte här ett större träd som hade ramlat över den grunden jag tror var till huset. En mindre stenmursliknande del var baksidan av huset. Som sagt redigt svår tolkat område här. Andra sidan den här grunden fann Charlotta en tydlig stengrund. Här under granarna hittade vi även metallföremål och något sorts hjul. I grundens ena sida fanns en källarliknande del med ingång åt öster. Kan detta ha varit en mindre fängelsehåla, tänkte jag. Ladugården fanns inga spår av alls, om inte grunden var en del av ladugården. Svårt att säga med denna terräng. Blev faktiskt lite besviken tills jag tittade i Husförhörslängderna. Det verkar som om att Kronolänsmannen från Surteby Kullen disponerade stället. Han bodde fortfarande kvar på Kullen. Så något fängelse var nog att utesluta här.
Läser jag i Husförhörslängderna över Gunnarsjö kan jag se så tidigt som 1798 att här fanns två boställen. Då bodde här Olaus Nilsson med sin hustru Ingrid Larsdotter med sin familj och svärfadern. I den andra gården bodde Lars Jönson med sin hustru Edela Bengtsdotter och deras barn.
Första gången vi läser att det är Länsmansboställe är i Gunnarsjö Husförhörslängd 1850-1859. ”Letsarebygd Kronolänsmans Boställe disponeras af Kronolänsman I.B. Johansson” I.B står för Isak Benjamin.
Läser jag sedan i Kattunga Husförhörslängd 1855-1859, som är den äldsta skriften då resten brann upp. Bodde Krono Länsmannen Isak Benjamin på Kullen eller även kallat förr Inlag 3/8. Han ska ha flyttat hit från Hössna 1848 och levde här till 1883. Han flyttade två år efter hans son Anders Johan drunknade i Viskan hösten 1881. Även han hade varit Krono Länsman. Isak Benjamin flyttade till Clara församling i Stockholm. Oavsett om Isak Benjamin flyttat kan vi läsa att Listarebygd fortfarande var ett Länsmansboställe längre än 1920-talet. Trots att Kullen utarrenderades till Anders Andersson från Berghem 1882. Kanske finns mer dokumenterat av Gunnarsjö om denna plats.
Lestarebygd 1798-1800
Arrendator Olaus Nilsson 31 år Hustru Ingrid Larsdotter 20 år Dotter Ingebor f. 1797 Dotter Inger Lena f. 1800
Svärfar: Nils Andersson 54 år Svärmor Ingrid Jönsdotter 64 år Son Johan f.1781
Pigan Ingrid Larsdotter 14 år
Åbon Lars Jönsson 51 år Hustru Edela Bengtsdotter 38 år Son Johan f.1782 Son Jon f.1880 Dotter Inger f. 1880 Dotter Ingrid f.1885 död Dotter Britta f.1890 Dotter Anna Britta f.1897
Drängen Andreas Jönsson 19 år
Surteby Kullen eller Inlag
Krono Länsmannen Isak Benjamin Johansson f.1811-06-28 Hustru Anna Greta Runeström f.1810-02-12 Son Anders Johan f.1838-02-20 Son Gustaf Alfred f.1841-07-25 Son Oscar Nathaniael f.1849-05-12 Son Frans Vitsralen f.1854-09-07 d. 1859-06-12 Dotter Engela Sophia f.1843-09-20 Dotter Amanda Maria f.1851-03-03
Vi sa efter besöken av grunderna på Listarebygd skulle vi kolla runt på de odlingsmarker som vi gick igenom för att komma hit. Och till vår förvåning så kunde vi se flera nivåer av terrassodlingar nedanför gårdarna ner mot Ämtasjön och Tranån. Det var som om någon hade slätat ut marken för att bereda odlingsmarken. Sen sluttade det ner mellan 1.5-2 meter till nästa nivå eller obrukbar mark. Helt magiskt att gå här, ett landskap jag sett få gånger i våra skogar. Ett sådant ställe är vid Svedjan ovanför Stämmemad. Mellan torpet och Linnareberg kan vi hitta tydliga terrasser om inte lika högra kanter. Ett till ställe är innan man kommer till Häståsen från Skene hållet. Där är de ev. två styck och ännu mindre. Fortsätter vi vid Listarebygd så har även Länsstyrelsen lagt märke till detta och man kan läsa på Fornsök: L2020:6302 Fossil åker ”Fossil åkermark, 50-320x50-250 m st (SV-NÖ), som består av ca 6 åkerytor, avgränsade av terrasseringar i den branta Ö- och SÖ-sluttande marken. Ett trettiotal röjningsrösen, 3-8 m diam och 0,5-1 m h. Enstaka tipp finns. ca 150 m SSÖ om gårdstomten är en brunn, 0,6 m diam, stensatt nära bäcken.”
Jag filmade desto mer här, så den får jag ta och redigera.
Ja, det kändes väldigt gammalt. Det är så synd att det inte finns någon riktig karta över Listarebygd mer än en Rågång framtagen 1807. Men här får vi oss dock en överraskning ändå. Oavsett man inte ser någon karta, kan vi läsa
”…till Krono Länsmans Bostället Lestarebygd” ”…Sam Bostället Lestarebygd ut Krono Länsmannen Carl H. Hoof, frå…”
Så det var en Länsmansbostad redan 1807 och hörde till Carl H. Hoof.
Söker vi vidare på nätet kan vi hitta på runeberg.org i boken Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning, sida 721. Att Letsarebygd var en Kronopark i Älvsborgslän.
Man skulle kunna grotta ner sig mycket i detta trots den lilla informationen vi har att tillgå. Får se om jag hinner kolla med någon i Gunnarsjö om Litsarebygd i framtiden. Tycker ändå att platsen är väldigt intressant.
Nu hade vi då besökt vårt sista mål och började bege oss tillbaka till bilen. För att besöka några mer var det inte att tänka på, i alla fall för mig. Värmen och promenaden hade satt sina spår. Vi tog och gick en annan väg ner till grusvägen från Listarebygd. Jag såg på den gamla kartan att den gamla vägen hade gått inne i skogen inte långt ifrån där vi gick. Så vi korsade ännu en liten å gammal åkerlycka för att komma till vägen.
Den slingrade sig ner i en ravin och var vackert mossklädd. Den gick över en porlande bäck innan vi kom upp till grusvägen igen. Skulle vi fortsätta den gamla vägen som gick rakt upp för en brant kulle hade vi kunnat ta oss ett besök till ett till torp, men vi skippade det. När vi kom tillbaka till Kråkåsen tog även där fortsättningen på den gamla vägen som slutade med att vi gick igenom en snårskog och fick några rivmärken på köpet. Dock var jag så trött att det brydde jag mig inte om. Framme vid bilen rullade vi sakta ner för alla backarna som vi först åkte upp för. Det var en fin torpvandring om något varmt och lite besvikelse med att vi inte hittade något fängelse uppe vid Listarebygd. Men det var riktigt gött ändå, att få komma ut i vår vackra natur. Åter en reflektion från landskapet hemma runt Skene. Vi har det backigt här men nere mellan Karl Gustav och Källsjö är kullarna tätare och brantare. Nu får vi se när nästa promenad blir. Vi hade ju fortfarande en hel del kvar att besöka runt just Gällsjön där vi hade parkerat bilen. Och om ni har kommit så här långt i texten får jag tacka så mycket att ni följer mina turer. Beskriver gärna platserna jag besöker och då kan det kanske bli lite mycket text.
Google Maps positioner Dammåsen: https://goo.gl/maps/1PPK3npvK75Eq3cLA Kråkåsen: https://goo.gl/maps/iMFqr15rjAbygfBi9 Listarebygd: https://goo.gl/maps/6NVmrKxARgZpVBEEA Listarebygd Länsmansboställe: https://goo.gl/maps/9cz3sdYViyzZxdKP9
Skifte-karta Karl Gustav 1888 https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=758&sd_base=lm13&sd_ktun=00024w0f&mdat=20210503175109248134&aktid=13-KGV-11&p=3
Gunnarsjö Husförhörslängd 1798-1817 (1798-1800) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044386_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=1075%2C-63%2C5194%2C2773
Surteby Husförhörslängd 1855-1859 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004773_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=-10%2C668%2C3583%2C1913
Skifte-karta Näs 1914 ”Dammåsen” https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=64&sd_base=lm13&sd_ktun=00024w2x&mdat=20170713165155509312&aktid=13-KGV-21
Rågångskartan 1807 ”Listarebygd” https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=6&sd_base=lm13&sd_ktun=0002i6ly&mdat=20161218000319898998&aktid=13-GU%C3%96-10
Man blev allt bra nyfiken på hur det kan ha sett ut uppe i Litsarebygd när det begav sig!