top of page
Skribentens bildCharlotta Andersson Sandberg

Bråkstake innanför murarna

I dagens inlägg är det läge för lite fängelsehistoria då dagens huvudperson provat på det mesta av vad den tidens fängelser hade ”att erbjuda”.



Från Varbergs straffängelses arkiv[1]

 

Lars Andersson föddes 1807-04-09 i Fotskäl och när han kom till fängelset i Varberg hade han redan rykte om sig att vara mer eller mindre oförbätterlig. Han hade dömts för rån, stöld och förfalskning i 20-årsåldern. Fast han inte varit dömd för något tidigare blev det en livstidsdom. Det förvånade mig att straffet blev så fruktansvärt hårt om det nu var första gången han straffades. Trodde att det kanske fanns en äldre dom men i fängelsets anteckningar står att han inte varit straffad tidigare. Efter vad jag kan läsa mig till i domboken hade han misshandlat en man och i samband med detta stulit ett brev med pengar i som mannen haft med sig.[2]


”Efter undangången bestraffning af 40 par spö, uppenbar kyrkoplikt och ärans förlust för rån, stöld och förfalskning hålles till lifstids arbete å fästning dömd af Marks häradsrätt och Kongl. Majt 1828-11-13[3].

Ett litet förtydligande av vad detta innebar kan kanske vara på sin plats. Spöstraff avskaffades 1855 men när Lars dömdes fanns det alltså kvar. Män dömdes till spö och kvinnor till ris. 40 par spö var det strängaste spöstraffet. Fången som skulle utsättas för straffet bands vid en påle, iklädd en speciell skjorta med bar rygg. Repet man band med användes också för att hissa upp fången en bit så att han nätt och jämnt nuddade marken. Med varje par spö slog man vanligen tre gånger, sen bytte man till nya. 40 par innebar alltså i praktiken 120 slag, ett ohyggligt grymt straff.  Vad gäller kyrkoplikt fanns det två olika varianter, enskild och uppenbar kyrkoplikt. Den enskilda kyrkoplikten innebar att man inför prästen och några få andra personer fick bekänna sin skuld för att senare upptas i församlingen igen. Den uppenbara kyrkoplikten, som Lars dömdes till, innebar att man fick sitta till allmänt beskådande i sockenkyrkan, inte sällan fastsatt vid en skamstock eller liknande.[4]


Lars började sin fängelsetid på Carlstens fästning där han vistades i 19 år[5]. De intagna arbetade med att bygga och reparera fästningsbyggnaden. Ett hårt arbete som försvårades ytterligare av att fångarna kunde ha järnkulor fastbundna vid fötterna för att förhindra rymning[6]. Som vi ska se senare fick Lars prova på både det ena och det andra i den vägen.1839 ansökte han om nåd men fick avslag. Han flyttades till Nya Älvsborg 1848-05-24. [7] 1851 ska han ha fått prästbetyg från fängelset för att återigen ansöka om nåd på grund av laga försvar. På denna tid var det ett brott i sig att driva runt utan arbete, bara det var en anledning till att hamna på straffarbetsanstalt. [8]Kanske hade han något att komma ut till i alla fall...


Nu blev det dock inget med det denna gången heller. Om det var besvikelsen över det som gjorde att han gjorde sig skyldig till mer brott eller om brottet i sig var orsak till den uteblivna nåden vet vi inte men 1851-06-22 blev han utlämnad till rannsakning vid Hisings häradsrätt för stöld i Elfsborgs fångpersedelförråd. När han kom tillbaka hade han för detta fått sitta 28 dagar på vatten och bröd[9]. Vatten och bröd låter kanske inte så farligt men det var ett straff förenat med livsfara. Fången blev snabbt utmärglad och risken att bli smittad av något var stor i de kalla, dragiga, smutsiga och tätbefolkade fängelserna. Detta kunde leda till att kroppen tömdes på salter och mineraler och det var ett livshotande tillstånd. Om fången var nedsatt från början, vilket många var, så var risken stor att de inte skulle klara det. 28 dagar, som Lars fick, var det längsta vatten-och brödstraff som utdömdes, längre än så räknade man inte med att någon skulle kunna klara, inte ens om man var i god fysisk form från början[10].


Kom till Varbergs straffängelse 1858[11]. Vid ankomsten beskrevs han som fullt arbetsför.

 Lars var enligt beskrivningen fem fot och 9 tum lång, hade mörkt hår och ögonbryn, blå ögon i ett  magert ansikte. Han hade senast varit skattskriven i Fotskäls socken 1826[12]. Hans föräldrar hette Anders Larsson och Britta Börjesdotter. Eftersom Fotskäl saknar kyrkböcker från den tiden så har jag inte kunnat hitta familjen där men namnen angavs i fängelsets kyrkobok. Enligt den ska han inte ha haft några andra anhöriga. I anteckningar från Carlstens fästning står det uttryckligen att han inte hade några syskon[13] Trots sin ringa ålder när han åkte in i fängelset ska han ha varit hemmansägare[14]. Oklart om det stämmer, i domboken tolkar jag det snarare som att han var dräng. Modern ska ha dött 1831 och fadern omkring 1855.[15] Dessa uppgifter kom troligen från Lars själv och han hade nog inte så mycket insyn i livet utanför murarna. Hans far hade dött 1852-09-17[16] Han hade gift om sig efter hustruns död och nu var det hans styvdotter Anna Britta Andersdotter och hennes man som nämndes i samband med bouppteckningen på torpet i Uddetorp[17].

 

Det är inte helt ovanligt att fångar gör sig skyldiga till förseelser även inne i fängelset som leder till extra bestraffningar under kortare tid. En lista som Lars Anderssons har jag dock aldrig sett!:


På Carlsten:

1832                 Belagd med stångbult för kronopersedlars förskingring

1836                 40 prygel för olovlig bortgång från fortifikationsarbete

1838                 Fyra dagars mörk cell för persedelförskingring

1839                 Dito och två ringbultar för fylleri

1840                 Prygel för stöld av ett krus

1841                 Åtta dagars mörk cell för fylleri

1841                 Åtta dagars dito för persedelförskingring

1841                 30 prygel två dagar i rad för stöld av bräder under fortifikationsarbete

1841                 ? dagars mörk cell för innehavande av tjuvgods

1842                 Belagd med armboja för stöld

1842                 Fyra dagars mörk cell för fylleri

1843                 25 prygel för sturskhet

1843                 40 prygel två dagar i rad för persedelförskingring

1843                 Nio dagars arrest i skrubben för utprångling av krut

1843                 Åtta dagars mörk arrest vid vatten och bröd för fylleri

1843                 25 prygel två dagar i rad för bedrägligt uppförande.

1844                 Fyra dagars mörk cell för sturskhet

1845                 Fotbojor och länk för inbrottsstöld

1845                 Åtta dagars mörk cell för fylleri

1847                 Åtta dagars mörk cell för persedelförskingring

 

På Nya Älvsborg:

1849                 50 prygel för försäljning av ombetrodde verktyg.

1852                 Insatt i cell för innehavande av kniv och försök att anlägga mordbrand.

1857                 Åtta dagars mörk cell för försäljning av ?

1858                 Insatt i cell för kronopersedlars förskingrande och olovligt tillgrepp.

 

I Varberg:

1858                 Insatt i cell för sistnämnde .Cellstraffet slutade i september 1859.

1861                 Insatt till 14 dagars cell för tillämnad brännvinslangning.

 

 

Efter ett hårt liv, mestadels innanför fängelsets murar avled Lars1862-02-04 på Varbergs straffängelse av feber[18]


Charlotta Andersson Sandberg

Facebook: Genealogista


[1] Varbergs straffängelse (N) Ö:1 (1861) Bild 200

[2] Marks häradsrätt (N, P) AIa:163 (1828) Bild 6010

[3] Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:4 (1855-1860) Bild 1490 / sid 702

[5] Karlstens fästningsfängelse (O) D:5 (1847-1858) Bild 350 / sid 4, Karlstens fästningsfängelse (O) D:3 (1842-1849) Bild 20

[7] Nya Älvsborgs fästningsfängelse (O) DVI:4 (1847-1860) Bild 11 / sid 6, Nya Älvsborgs fästningsfängelse (O) DVI:4 (1847-1860) Bild 11 / sid 6

[9] Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:4 (1855-1860) Bild 1490 / sid 702

[11] Varbergs straffängelse (N) DIIIb:2 (1855-1868) Bild 410 / sid 234

[12] Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:4 (1855-1860) Bild 1490 / sid 702

[13] Karlstens fästningsfängelse (O) D:5 (1847-1858) Bild 350 / sid 4

[14] Varbergs straffängelse (N) DIIIb:2 (1855-1868) Bild 410 / sid 234

[15] Nya Älvsborgs fästningsfängelse (O) DVI:4 (1847-1860) Bild 11 / sid 6

[16] Marks häradsrätt (N, P) FII:55 (1852-1853) Bild 658 / sid 1299, Surteby-Kattunga (P) F:1 (1842-1861) Bild 23 / sid 150

[17] Marks häradsrätt (N, P) FII:55 (1852-1853) Bild 658 / sid 1299

[18] Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:4 (1855-1860) Bild 1490 / sid 702

Comments


bottom of page