Förra året hittade jag en tidningsartikel i Elfsborgs Läns Tidning från den 28 februari 1902 där en resande vandrade igenom de södra delarna av Marks Härad och på sin vandring besökte personen olika människor i bygden. Personen beskriver bygden och landskapet på ett fängslande sätt så att jag kände att alla bör ta del av den här artikeln. Han ger personerna i artikeln en personlighet som kyrkolängderna aldrig kunnat förtälja, som jag nämnt tidigare. Men den person som beskrivs i texten som Gabriel i ”darrastufva” skapade en nyfikenhet i vem den här härliga 90-åring var och var han kom ifrån.
Första delen är tidningsartikeln och sedan börjar berättelsen med Gabriels farfar Gunnar Larsson från Anabäckshult Storegård i Älekulla i slutet av 1700-talet.
”För omväxlings skull bege vi oss i dag öfver till Gunnarsjö. Vi ska nog komma rätt snart tillbaka till Valasjöns strand och uppehålla oss ytterligare på några ställen i Grimmared.
Naturen är mycket olika här nere i socknarne. Grimmared har släkttycke med Hallandsnöjderna, Kungsäter utgör en öfvergång till Västgötanaturen med dess skogklädda höjder och Gunnarsjö utgör prof på de vila och karga områden, som i södra delen af provinsen och särkildt i detta härad äro förhärskande.
Via Germundstorp går vår väg in genom gränsskogen till Gunnarsjö, en synnerligen vacker passage med sin friska grönska såväl vinter- som sommartid. Romantisk storslagen ter sig omgifningen nere vid Jordbrobäcken, där Näcken förr slog sin dystra drill i kvällens enslighet och tomtar och lyktgubbat utförde sina fantastiska danser. Backe upp och backe ned bär det i väg, skogen glesnar så småningom och så se vi Gunnarsjö lilla tempel på sitt kala berg titta fram i sin miljö af rödmålade bondstugor. Åker lapparne gå i alla möjliga kringelikrokar, en remsa här och en remsa där. Sedan vi så gjort en kort öfverblick, titta vi in lite här och hvar.
Nämndemannen Anders Abrahamsson i Gunnarsjö Storegården är en gammal, hederlig gubbe, för rästen nyligen omnämnd i länstidningen. Det är ock en rik person, som under tjugotal af år varit ett faktotum för sin bygd. Hvem känner inte igen hans gråa kamp, hans höga karroil och slitna gräfskinnsväska? De ha följts åt till auktioner och stämmor och bouppteckningar på miltals omnäjd, och jag har träffat Abrahamsson tjugotals gånger öfverallt i Mark. När jag nu ändå var i Gunnarsjö, så gjorde jag narutligtvis en påhälsning och den ångrar jag minsann inte, allrahälst som jag här å poststationen fick bekräftelse på min aning om ”Elfsborgs läns” stora uppsving i prenumerantantal. Storegårdarna ligga både vid landsvägen och äro de första ställen man träffar på, då man anländer från Kungsäter. Allt ger här intryck af gedigenhet. Nämndemannens byggnad är af det gamla bastanta slaget, uppförd i två våningar och rödmålad. Soliditéen röjes och inomhus. Längst fram i stugan står chiffoniern, som innehåller åtskilliga värderika saker. För öfvrigt saknas inte både spinnrock och väfstol och hörnskåp och sparlakanssäng och annat mer till gammaldags utrustning hörande. Nämndemansmor är fryntlig och gästfri, och gubben och sönerna äro ock hjärtliga mot både bekanta och främlingar. Sönerna börja nog nu alltmer förvalta fögderiet, och gubben lefver till god del i minnenas värld, men när anden faller på honom, så visar han ännu spänstighet och senkraft och kan t.o.m. fastän långt öfver 70:årig, tråda dansen som en yngling.
I ”darrastufva”, dit vi nu begifva oss, är man ock mycket välkommen. För en 30 à 40 år sedan, då sönerna i huset ännu alla komma till Gabriels i Gunnarsjö, ty det var där icke fråga bara om det materiella utan samtalet kom gärna in på mera ideella ämnen, och man hade ofta minnesrik behållning af dessa besök. Gubben går ännu och knallar på sitt gamla vanliga vis, och förenar med ett 90-tal år på nacken en gemytlighet och ett vaket sinne, som mången yngre kan afundas honom. En af sönerna, kyrkovärden Johannes Gabrielsson, innehar nu gården. Han var förr föreståndare för gästgifveriet här i Kungsäter och tillvann sig då som nu allas sympatier för sin godmodighet. En annan af sönerna, Emanuel Larsson, en kunnig och snäll man, tjänstgör i Göteborg på en af tidningsbyeråarna. Och Lars Johan bor på Kullen, dit vi senare begifva oss.
Följa vi stora landsvägen komma vi till ”Stommen”, prästänkesäte, ½ mantal kronoskatte. Prostinnan Höglund innehar nu besittningsrätten, som ger ett litet årligt arrende. Efter henne vänta i tur ännu två prästänkor, fruarna Lindegren och Lindström, på intäkt från det aflägsna bostället. Vi träffa på arrendatorn, Johannes Olsson, som har nycklarna till kyrkan om hand och lofvar oss blifva vår ciceron. Han bjuder först på en sup och bit kaksocker och tar sen träskorna på och knogar före oss. Vi läsa årtalet 1821 på tornfacaden. Kyrkan är kanske äldre, men det får vara som det kan med den saken. Kyrkan är liten med tjocka murar. Målningar vid altaret äro utförda af Lundström. Gamla målerier finnas ock på läktarebröstet. Värmeledning i koret. Orgeln, 6 stämmig, är byggd af Hammarberg i Göteborg förra hösten. I tornet två klockor. Kyrkan har en vacker mäss-skrud (som af somliga kallas mässe skrufven), ganska prydliga kommunionsaker m.m. Både exteriörer och interiörer äro ju eljest rätt anspråkslösa, men det hela är i stil med församlingens behof. De afsofnas boningar äga inga mera framträdande minnesmärken.
Vi skiljes ifrån Johannes och genera honom inte med några drickspängar (sådana får han af församlingen för sitt välförhållande vid klockor och bälg) och bege oss vidare. Innan dess kunna vi ju nämna, att Josefssons i Hajom gamla orgeldon nu pryder storstugan i Gudmundared och vederbörligen invigts med psalmer och danser som kung Davids tid. Strax bortom kyrkan ligger skolhuset i en backsluttning inbäddadt i lummig grönska, sommartid notabene. Per Henrik Eriksson är en Trevattna-bo, som firade sina 58 år förra månaden och snart tänker afgå från tjänsten. Eriksson är omtyckt i det lilla samhället. Han har arrenderat en jordbit och odlat upp den i morgonstunderna och fått virke till skänks för en byggnad. Bönderna gåfvo med godt hjärta sina timmerstockar och både åto och drucko och voro glada och gräto, när Eriksson tog emot dem. Skolan är en af de få ambulatoriska i orten. Läraren har måst gå sina modiga tre fjärdingsväg bort till Halla och åter flere gånger i veckan. Nu blir det dock snart annorlunda, i det att en mindre folkskola inrättas i Halla.
En industri af säregen art är i Gunnarsjö husbyggnad för afsalu. Inne i skogarne ser man här och hvar på öppna platser stommarne till hus. Spekulanter från Halland infinna sig och köpa desse, hvilka sedan forslas med stora karavaner till sina bestämmelseorter. Lars Eriksson i Bäck är en dylik husbyggnadshandlare. Handel idkas för öfrigt öfverallt i gårdarna såsom här i Bäck, Gudmundared, Flahult, Källarelyckan m.fl. Bäck ligger mycket vackert vid stora Säfsjön.”
Nu efter ni läst den här artikeln ur Elfsborgs Läns Tidning vill jag dyka ner lite i vem den här Gabriels i ”darrastufva” var. Jag pratade med en herre från Gunnarsjö inför det här inlägget och frågade vad ”darrastufva” kunde betyda. Han nämnde att de hade en Hilda därramor och det betydde grannamor, alltså betyder ”darrastufva” i kontext, grannstugan till nämndemannen Anders Abrahamsson, Gabriel i grannstugan. Vi börjar med Gabriels far Lars som föddes på Anabäckshult Storegård i Älekulla socken den 22 januari 1780. Hans far var Åbon Gunnar Larsson och modern Brita Larsdotter. Lars var inte första barnet utan det var dottern Catharina som var två år äldre. Sensommaren 1784 föddes Gunnar och Karins tredje barn, sonen Erik. Men den här födseln tog hårt på Karin som somnar in dagen efter i ”Barnsbörd”. Gunnar blir änkling och Erik somnade in knappt ett halvt år gammal i ”Massel”, idag mässlingen. Gunnar tar in pigan Annika från Dahl som fick hjälpa till på gården. Sommaren 1887 vigde de sig i Älekulla kyrka och deras första barn föddes 1790, dottern Edela. Fem år senare föddes deras andra dotter Britta. Gunnar och Annika fick inga fler barn och vintern 1800 gick Gunnar bort, 71 år gammal i ”Trånsjuka”. Annika som var 23 år yngre än Gunnar flyttade till Mjöbäck socken och deras egna barn. Lars storasyster Catharina gifte sig den 6 juli 1800 med drängen Per Persson på Agnås som senare blir Åbo där. I Gunnarsjö husförhörslängd står hon dock med födelseåret 1777 och inte 1778 som är hennes födelse från Älekulla. Hit flyttade även Lars för att arbeta som dräng men även en 13-årig flicka Petronella Thorsdotter från Rössås torp.
Sommaren 1811 gifte Lars sig med pigan Karin Larsdotter från Närå. Hennes far Lars Christoffersson hade förvärvat sin gamla gård på Storegården 1809 och överlåtit den till sin dotter Carin och svärsonen Lars. Carin var född på just den här gården men familjen flyttade till Närå runt 1801-1802. På vinterns sista dagar föddes sonen Gabriel och två år senare dottern Marta, döpt efter Karins mor som hade gått bort i ”Lungsot”, vintern 1806. Lars och Karin kom endast att få två barn och åren flög förbi på Storegården. Karins far Lars Christoffersson som fortfarande levde på Närå, inhyses hos sonen men på undantaget med dotter Gundla. Gundla gifte sig den 9 november 1833 med drängen Andreas Johansson från Boxås i Älekulla och flyttade dit där han tog över gården från sin far. Gundla fick sitt namn ändrat vid flytten till Gunilla. Förmodligen runt den här tiden flyttade Karins far Lars från undantaget och in hos Karin och Lars på Storegården.
Åren gick på Storegården och sonen Gabriel gifte sig den 3 januari 1838 med pigan Edela Persdotter och tog över efter fadern Lars. Sommaren året därpå gifte sig Gabriels syster Marta med Åboen Johannes Olofsson från Lilla Älekulla och flyttade dit. På hösten föddes Gabriel och Edlas första son Emanuel som senare kom att bli journalist och hans ättling sammanfattade en bok från material från Emanuel 1996, Emanuel Larson 1839-1920: En man från Gunnarsjö. De kommande åren föddes sönerna Johannes, Lars Johan, Nils Peter och Johan Bernt. Johan Bernt somnade dock in redan vid två års ålder i ”rödsot” men två år senare föddes en till son i familjen som fick namnet Johan Bernt. När vi går in på 1860-talet händer det en hel del på gården. Den 16 januari 1864 somnar Gabriels far Lars in, hela 86 år gammal. Året efter flyttade Emanuel upp till Linköping. Vintern 1866 flyttade sonen Lars Johan till Grubba men återkom redan året därpå. Gabriels mor Karin somnade in den 28 november 1867, 77 år gammal i ”hög ålder”. Det cirkulerade också en hel del tjänare och pigor på gården det här årtiondet. Man kan undra hur mycket nödåren spelade roll i de här händelserna? Gabriels föräldrar var ju klart gamla men det måste ändå vart svårt att klara sig i den bruksmiljön som finns i Gunnarsjö.
In på 1870-talet levde Gabriel, Edela, Johannes, Nils Peter och Johan Bernt samt några hjälpredor på gården. Johannes flyttade ut 1874 men återvände samma år. Han gifte sig den 6 maj 1876 med Hemmansdottern Susanna Olofsdotter från Stommen i Gunnarsjö. Samma månad föddes dottern Alfrida och nu fanns det åter barnaliv här på gården. Men det dröjde hela sex år tills nästa barn föddes på gården. Den 24 februari 1882 föddes dottern Oliva och de kommande 8 åren Emil, Klas och Gustaf. Sensommaren 1883 somnade Gabriels hustru Edla in, 69 år gammal och två månader senare flyttade sonen Johan Bernt ut enligt hfl. Men Johan Bernt hade redan tagit färjan över till Boston 1880 men skrevs aldrig upp i vare sig utflyttningslängden eller på sidan över obefintliga som hfl förtäljer. Johan Bernt levde resten av sitt liv i Nord Amerika. Tidigt 1885 somnade sonen Nils Petter in, 48 år gammal i ”lungemsyfem” som ingår i sjukdomsbilden till KOL. Den siste sonen som inte än flyttat ut var Lars Johan. Han gifte sig den 28 maj 1887 med Brita Lena Kristansdotter från Flahult. De levde här på Storegården fram till november samma år innan de flyttade vidare till Kullen, ca 1km från Storegården, där Lars Johan blev ägare av gården. Här föddes de två första åren Gustaf och Elna Gustava, Gustaf somnade dock in endast några månader gammal.
1884 sålde Gabriel sin del av gården samt sönerna sina arvskiften till sonen Johannes Gabrielsson. Som ni läste i tidningsartikeln var Johannes förr föreståndare på Gästgiveriet i Torp, Kungsäter. Byggnaden står än idag och ligger mitt i byn. ”Gamla Gästis” är en så kallad långloftsstuga i två våningar och det går inte att missa den här vita, vackra byggnaden blickande över Kungsäters södra delar. I slutet 1800-talet låg endast Gästgiveriet här vid ett vägskäl där vägen delade sig mot Horred och Karl Gustav. Johannes blev nu Åbo men även kyrkvärd i Gunnarsjö kyrka och de inredde vinden på hemmanet där fadern Gabriel fick inhysas. Gabriel levde in på 1900-talet och somnade in den 25 april 1903 hela 91 år gammal, 1 år efter att tidningsartikeln publicerades. Jag undrar om han fick läst artikeln om honom och sina söner i Gunnarsjö. Johannes gick bort i februari 1916 och fyra år senare gifte sig sonen Emil sig med Ester Kristina Svensdotter från Karlabo i Älekulla och flytta ut. De fick sonen Sven Ernst Johannes samma vår och en månad senare flyttade Emil hem med sin lilla familj och tog över gården. Åren gick och Emils syskon flyttade ut å till slut somnade modern och änkan Susanna Olofsdotter in den 18 april 1940, även hon hela 91 år gammal. Emil och Ester Kristina fick hela 11 barn mellan åren 1920-1940, de sista var ett tvillingpar. Efter Sven Ernst Johannes föddes Greta Signhild Linnea, Nils Gunnar Emanuel, Karl Gösta, Margit Kristina, Bengt Evald, Lars Arnold Ingvar, Anna Ester Ingegärd, Anna Iris Gunvor, Birgit Susanna och Barbro Ingeborg.
Det här blev slutet på det här inlägget. Tycker det var en intressant tidningsartikel då den förtäljer detaljer om personernas liv som man aldrig kunde utläsa i husförhörslängderna. Tänk om man kunde få ta del av den här informationen idag, så många mer personliga berättelser man kunde skriva.
Tack Jan för informationen om sonen Johan Bernt, hade aldrig vetat att han flyttade över då han aldrig skrevs upp.
Boken om Emanuel Larsson finns att låna i Halland, Stadsbiblioteket i Varberg, Kungsäter samt bokbussen.
Åbo Gunnar Larsson f.1729 d.1800-01-22 ”Trånsjuka”
1:a hustru Karin Larsdotter f.1753 d.1784-09-02 ”Barnsbörd”
2:a hustru Annika f.1752 v.1787-08-12
Dotter Catharina f.1778
Son Lars f.1780-01-22
Son Erik f.1784-09-01 d.1785-01-08 ”Massel” (Mässlingen)
2:a dotter Edela f.1790
2:a dotter Britta f.1795
Flicka Petronella Thorsdotter f.1785-02-06 i Rössås
Åbo Lars Gunnarsson f.1780-01-22 d.1867-01-16
Hustru Carin Larsson f.1790 d.1867-11-28
Son Gabriel f.1812-03-02
Dotter Marta f.1814-04-26
Åbo Gabriel Larsson f.1812-03-02 d.1903-04-25
Hustru Edla Persdotter f.1814-03-21 d.1883-09-02
Son Emanuel f.1839-10-18
Son Johannes f.1842-10-03
Son Lars Johan f.1845-06-23
Son Nils Peter f.1847-10-02 d.1885-01-14
Son Johan Bernt f.1851-06-27 d.1853-09-22
Son Johan Bernt f.1855-06-10
Åbo Johannes Gabrielsson f.1842-10-03 d.1916-02-29
Hustru Susanna Olofsdotter f.1814-03-21 d.1940-04-18
Dotter Alfrida f.1876-05-29
Dotter Olivia f.1876-05-29
Son Emil f.1884-05-20
Son Klas f.1887-03-09
Son Gustav f.1890-06-19
Hemmansägare Emil Johansson f.1884-05-20 v.1920-02-20
Hustru Ester Kristine Svensson f.1899-11-02
Son Sven Ernst Johannes f.1920-04-20 född på Stommen
Dotter Greta Signhild Linnea f.1921-11-26
Son Nils Gunnar Emanuel f.1923-09-02
Son Karl Gösta f.1926-03-08
Dotter Margit Kristina f.1929-01-23
Son Bengt Evald f.1931-03-31
Son Lars Arnold Ingvar f.1931-07-02
Dotter Anna Ester Ingegärd f.1936-03-30
Dotter Anna Iris Gunvor f.1937-10-21
Dotter tvilling Birgit Susanna f.1940-03-16
Dotter tvilling Barbro Ingeborg f.1940-03-16
Google Maps
Gunnarsjö Storegård, Gabriel Larssons
Gunnarsjö Närå
Gunnarsjö Kullen, Gabriels son Lars Johan
Gunnarsjö Stommen
Kungsäters Gästgiveri
Älekulla Anabäckshult
Älekulla Karlabo
Elfsborgs Läns Tidning 1902-02-14
Älekulla Hfl 1784-1794 B33 S3 – Gunnar Larsson på Anabäckshult
Älekulla Hfl 1789-1812 B14 S9 – Gunnar Larsson död
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045567_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=-1960%2C135%2C7495%2C4455
Gunnarsjö Hfl 1798-1817 B100 S3 – Lars Gunnarsson Åbo på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1798-1817 B133 S13 – Lars Gunnarsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1798-1817 B160 S13 – Lars Gunnarsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1798-1817 B189 S16 – Lars Gunnarsson på Storegården
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044386_00189#?c=&m=&s=&cv=188&xywh=2796%2C510%2C3572%2C2153
Gunnarsjö Hfl 1798-1817 B205 S16 – Lars Gunnarsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1798-1817 B221 S16 – Lars Gunnarsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1817-1831 B168 S16 – Lars Gunnarsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1831-1850 B20 S18 – Lars Gunnarsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1831-1850 B28 S4 – Lars hustru Karins far och bror på Närå
Gunnarsjö Hfl 1831-1850 B50 S18 – Lars Gunnarsson på Storegården
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044389_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=1750%2C1032%2C5908%2C3561
Gunnarsjö Hfl 1831-1850 B73 S32 – Lars Gunnarsson på Storegården
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044389_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=-318%2C1985%2C4748%2C2862
Gunnarsjö Hfl 1831-150 B97 S32 – Lars Gunnarsson på Storegården
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044389_00097#?c=&m=&s=&cv=96&xywh=-160%2C1479%2C5495%2C3312
Gunnarsjö Hfl 1831-1850 B134 S60 – Lars son Gabriel blir Åbo på Storegården
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044389_00134#?c=&m=&s=&cv=133&xywh=266%2C2055%2C4029%2C2429
Gunnarsjö Hfl 1850-1859 B126 S106 – Gabriel Larsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1858-1862 B72 S62 – Gabriel Larsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1861-1870 B81 S89 – Gabriel Larsson på Storegården, Gabriels föräldrar dör
Gunnarsjö Hfl 1870-1878 B72 S84 – Gabriel Larsson på Storegården
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044393_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=2519%2C-180%2C5105%2C3077
Gunnarsjö Hfl 1878-1889 B95 S107 – Gabriel Larsson på Storegården, hustrun Edla och son Nils Petter död
Gunnarsjö Hfl 1878-1889 B66 S70 – Gabriels son Lars Johan på Kullen
Gunnarsjö Hfl 1878-1889 B104 S132 – Obefintliga, där sonen Johan Bernt borde stått innan han reste över till Amerika
Gunnarsjö Hfl 1889-1899 B139 S128 – Gabriels son Johannes blir Åbo på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1899-1908 B137 S139 – Johannes Gabrielsson på Storegården
Gunnarsjö Hfl 1909-1920 B131 S132 – Johannes dör och sonen Emil tar över gården
Gunnarsjö Hfl 1921-1951 B133 S133 – Emil Johanssons stora familj på Storegården
Comments