Oavsett om Sokrates uttalade de där orden om dagens vanartiga ungdom eller ej så kan vi nog konstatera att de äldre alltid haft synpunkter på de yngres liv och leverne. Detta förmodligen i kombination med ett förlåtande eller bristfälligt minne gällande sina egna preskriberade bravader.… Hur som helst, när jag fortsätter att studera sockenstämmoprotokollen i Marks härads södra delar så ser man snart att denna del av världen knappast var något undantag. Med jämna mellanrum ondgör man sig över ungdomens förehavanden.
I Kungsäter 1718 nämns ”den förarglige oseden att stimma i kyrkan, icke allenast af pojkar, utan och fullwuxen ungdom, förböds nu som ofta tillförene wid hotelse af Ståck-straff”[1].
I Gunnarsjö klagar man några år senare på att ett flertal ungdomar tar sig friheten att högljutt springa ut ur kyrkan innan välsignelsen är uttalad. Så här kunde man naturligtvis inte ha det så man utsåg Tore Nilsson i Agnås till att bevaka och förhindra detta eftersom han hade sin stol nära utgången[2].
I Kungsäter hörde man sig för ifall någon hade kännedom om någon form av signeri eller kortspel inom socknen. Detta skulle i så fall tas vidare till världslig rätt. Som väl var hade sockenmännen inte hört talas om att något sådant skulle förekomma och man kunde andas ut för denna gång[3].
I Skedeskamma, eller Karl Gustav som det numera heter, hade man stora bekymmer1729. Det var nämligen så att sedan en tid tillbaka hade ”den oseden tagit överhanden, att ungdomen om sön-och andra högtidsdagar trätt tillsammans och anställt lekestuger, hwar under mycken otijdighet föröwades af swalg, dryckenskap och kortspel” Lekstugor var en benämning för den plats där ungdomar samlades och festade. Detta oskick blev förstås strängeligen förbjudet och skulle någon få för sig att trotsa förbudet skulle han tingföras. Om det skedde på en annan dag än en helgdag sågs det som en förmildrande omständighet. Då var det inte straffbart på samma sätt men det föreslogs ändå att värden för ett sådant arrangemang skulle böta 1daler och 16 öre till socknens fattigkassa. Varje deltagande ungdom skulle böta 16 öre.[4]
För att ytterligare förhindra sådana dumheter förmanades föräldrar och husbondfolk i Grimmareds socken att inte ge sina barn och tjänstehjon en sådan frihet att de skulle ge sig hän till spel och dryckenskap, särskilt inte på sabbatsdagarna. De skulle istället hålla sig hemma i sina hus och öva på katekesen[5].
Även om ungdomen befann sig i kyrkan när de skulle var det inte alla som satt lugnt och fint på sin anvisade plats. I Karl Gustav klagade man över ungdomar som satt på läktaren och spottade på folket nedanför. Man var överens om att dessa odågor nästkommande söndag skulle sitta i ”gapestocken” eller lösa sig därifrån med en daler, och om det upprepades, dubbla summan[6]. Gapestocken, eller skamstocken fanns vid kyrkan. Eftersom alla var skyldiga att gå dit fick den dömde sitta och skämmas inför hela socknen och fungera som ett varnande exempel.
I Grimmared tycktes man gå ungdomen delvis till mötes. 1795 kom man överens om att barn och tjänstefolk skulle få gå samman vid jul, påsk, pingst, midsommar och Mikaelitid för att ”roa sig litet”. Naturligtvis skulle det ske på ett anständigt sätt utan ”oväsende, syndigt och förargeligt leverne”. Man passade också på att återigen varna för de så kallade lekstugorna. Blev man påkommen med att besöka en sådan fick man böta en riksdaler, hälften till angivaren och hälften till kyrkan. Det kunde alltså vara lönsamt att skvallra…[7] Grannsocknen Kungsäter såg sig också tvungen att ta i med hårdhandskarna. Den som höll i en så kallad lekstuga eller tillät att den hölls i hans hus skulle förutom det sedvanliga straffet också böta två riksdaler. Det samma gällde den som sålde öl eller brännvin till ungdomar eller andra. De som besökte lekstugan skulle oavsett om den var ung eller gammal böta en riksdaler. För spelmannen ”som egentligen är hufvudpersonen i slike oloflige samkväm” tillkom ett vite på två riksdaler. Om någon rotemästare i församlingen skulle ha vetskap om sådana här sammankomster men låta dem hållas så skulle han också böta 2 riksdaler[8]
Tjugo år senare har man fortfarande problem i socknen med syndigt leverne hos ungdomen. Man kopplade återigen dryckenskap och slagsmål till förekomsten av lekstugor och beslutade därför enhälligt att dessa måste avskaffas. Den som anordnade någon sådan tillställning skulle böta 3 riksdaler och 16 skilling. Bröllop var undantagna från förbudet. Den som stod för musiken bötade en riksdaler och den som bevisligen svängt sina lurviga på dansgolvet blev 32 skilling fattigare[9].
I Gunnarsjö 1823 var det också några som klagat över en lekstuga där ”oordentligheter skola blifwit begångna”. Här tänkte sockenmännen dock att ett förbud nog inte var nödvändigt då detta troligen varit en enstaka händelse. Sådana här nöjen hade inte varit allmänna i socknen på många år, menade man. De var övertygade om att ingen rättskaffens karl skulle tillåta sådana tillställningar i sitt hus då alla kände till vilka ”ohyggeliga följder de wanligen hafwa med sig”[10].
Grimmared verkar ha haft många vanartiga ynglingar inom socknens gränser.1836 anmälde sockenmännen att en stor del av ungdomen såväl före, som under och efter gudstjänsten för en ”högst oanständig och förarglig lefnad vid kyrkan och i synnerhet i tornet” För att få bukt med detta uppmanades ordningsmännen, och även andra rättskaffens församlingsbor, att när de uppmärksammar sådant oskick meddela prästen så att den skyldige genast skulle kunna ställas till svars.
Pastorsämbetet fick in en anmälan om att en stor del av församlingens ungdomar söndagen den 24 april, mitt under gudstjänsten, samlats på soldattorpet under Melltorp. Där hade de supit och dansat och flera hade troligen också hamnat i slagsmål. Som om inte detta var nog hade det också lett till att fönster och dörrar slagits sönder[11]. Kronolänsmannen kontaktades och fick en lista på de angivna så att det skulle kunna få sitt straff.
Ja, vad ska man säga? Intet nytt under solen…
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: Genealogista
[1] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=kus0944.xml&eoh_markup_words=ungdom&eoh_title=Kungs%c3%a4ter%2c+1718-01-12
[2] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=gu%c3%b60238.xml&eoh_markup_words=ungdom&eoh_title=Gunnarsj%c3%b6%2c+1722-03-04
[3] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=kus0952.xml&eoh_markup_words=ungdom&eoh_title=Kungs%c3%a4ter%2c+1726-1-30
[4]
http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=kgv0635.xml&eoh_markup_words=&eoh_title=Karl+Gustav%2c+1729-09-29
[5] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=grm0033.xml&eoh_markup_words=dryckenskap&eoh_title=Grimmared%2c+1744-06-17
[6] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=kgv0663.xml&eoh_markup_words=ungdom&eoh_title=Karl+Gustav%2c+1764-12-09
[7] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=grm0071.xml&eoh_markup_words=ungdom&eoh_title=Grimmared%2c+1795-09-06
[8] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=kus1019.xml&eoh_markup_words=dans&eoh_title=Kungs%c3%a4ter%2c+1798-08-12
[9] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=grm0097.xml&eoh_markup_words=dans&eoh_title=Grimmared%2c+1817-07-03
[10] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=gu%c3%b60317.xml&eoh_markup_words=lekstuga&eoh_title=Gunnarsj%c3%b6%2c+1823-05-02
[11] http://www.lokalhistoria.nu/result_view?eoh_page=true&eoh_page_id=grm0144.xml&eoh_markup_words=dans&eoh_title=Grimmared%2c+1836-05-17
Comments