Emil från Holmåkra

Dagens huvudperson, Emil Carlsson, föddes sommaren1866 under Holmåkra Svenningsgård i Surteby[1]. Han var yngst av nio syskon.

Familjen bestod av:

Carl Esbjörnsson 1821-02-05 Surteby 1876-05-10[2]

Edela Markusdotter 1823 Horred 1877-12-13[3]

Andreas 1843-04-20

Markus 1847-10-18

Johannes 1850-08-23

Anna Britta 1853-10-29

Lotta 1856-01-31

Anna Maria 1858-11-10

Anna 1860-12-19

August 1863-05-24

Emil 1866-07-19

Familjen levde under fattiga förhållanden. I senare fängelseanteckningar får vi reda på att fadern under livstiden var sträng och det hände att barnen agades utan synbar anledning. Fadern, Carl, var dömd för stöld vid flera tillfällen vilket bland annat resulterat i spöstraff. Olovligt skogshuggande och sedelutprångling hade han också hunnit med, allt detta innan Emil föddes. När Emil var sex år dömdes fadern till straffarbete för misshandel.

Det var inte bara fadern som liksom hamnade på fel sida lagen. Större delen av brödraskaran ställde till det för sig på olika sätt. Brodern Andreas betecknades som vagabond, han hade flera gånger rymt från föräldrarna[4]. Honom har jag inte hittat någon mer information om sen han försvann från Surteby.

Brodern Markus dömdes till fem års förlust av medborgerligt förtroende 1873 och skrevs på socknens slut samma år.[5] Han hamnar senare i Bohuslän som stenhuggare. Han bildar familj där men anklagas senare för att ha misshandlat sin fru.[6] ”Slåss och super” är det omdöme han får i husförhörslängderna[7]. Han häktades 1886 efter ”bruk af lifsfarligt vapen emot tjenstgörande polisman”[8] och dömdes senare till sex månaders straffarbete[9]

Brodern Johannes dömdes till sju års förlust av medborgerligt förtroende 1868 och straffades för andra resan stöld.[10] I husförhörslängden står att han vistas i bygden men det är obekant var[11]. I en husförhörslängd står det att han dog i Tvååker 1873. Tittar man i Tvååkers dödbok så finns det två mystiska notiser i oktober månad som väcker en del frågor.

Den ene ska ha dött av lungsot. Prästen visste uppenbarligen inte vem han var men hans ålder uppskattades till 23 år, vilket skulle stämma. Den andre står det ingen uppskattad ålder på, han hittades på stranden dit vågorna fört honom. Kan någon av dessa alltså vara Johannes? I Surteby dödbok nämns han inte.

Men, nu var det ju minstingen Emil detta skulle handla om.

När fadern dött blev Emil, som då bara var nio år gammal antagen som vakthjon på olika ställen i Norra Halland. När modern dött återvände han till hemorten där han omhändertogs av fattigvården. Han var nu elva år gammal[12].

Han utackorderades till olika familjer som utnyttjade honom som vallhjon. Ibland tilläts han besöka skolan men kunskaperna förblev ganska ringa och han var en klen läsare. När han var 15 år åkte han fast för första gången.

Norra Hallands tidning 18810910 [13]

En ryktare på Tjolöholm hade i samband med detta meddelat att Emil, som uppehållit sig på Tjolöholm några veckor tidigare, hade brutit sig in i hans vaktstuga och tagit ett par stövlar, läderbitar med mera så där kom en förklaring även till dessa.[14] Emil fick tillbringa sju månader på kronohäktet i Kungsbacka[15]. Efter avtjänat straff hade han tänkt sig att gå till sjöss men eftersom hans tidigare eskapader skulle nämnas i prästbeviset så blev det inget av med det. I augusti 1883 häktades han i Växjö för försvarslöshet[16] och senare drev han omkring i Kungälvstrakten där han gjorde sig skyldig till penningstöld. Sedan hamnade han i Göteborg där han i början huvudsakligen arbetade som handräckare på olika byggen. Jobben tröt och han slog sig i följa med andra lösdrivande ynglingar och begick en del brott. [17]

Ur polisunderrättelser 1884 [18]

Under våren 1884 var han efterlyst efter att han rymt från en fångtransport som skulle ta honom till Kungsbacka. Han hade gjort sig skyldig till inbrott[19] och åkte senare fast i Göteborg[20]. I tidningarna kunde man läsa om ett flertal djärva stölder som han gjort sig skyldig till det senaste halvåret. Han hade bland annat uppehållit sig ett flertal nätter i ett nybygge på Kungsportsavenyn och varje gång fick han med sig några verktyg därifrån. Efter att byggarbetarna märkt att verktyg försvunnit tänkte de att de skulle ge inbrottstjuven en läxa. De placerade en spann med iskallt vatten ovanför dörren så att inkräktaren skulle få sig en obehaglig överraskning nästa gång. Det fungerade dock inte, för Emil smög sig in så försiktigt att spannen stod kvar. Efter en rad av inbrott höll han sig borta från stan ett tag innan han kom tillbaka och fortsatte sin verksamhet. Han var minst sagt driftig när det gällde att komma på lösningar. Han hade exempelvis tagit sig in i ett nybygge på Kronhusgatan med hjälp av stenar och ett järnspett. Väl inne fick han tag på ett borr och lite andra verktyg. Han lät sig sedan låsas in för att ostört kunna ta sig runt under natten. Han lyckades bryta sig in i några kontorslokaler och bryta upp några lådor men där fanns inte mycket att hämta. Det enda han fick med sig var en flaska konjak ” med hvilken han livade upp sig under det ansträngande arbetet”[21]

Andra resan resulterade i fyra års fästningsarbete och fem års förlust av medborgerligt förtroende[22]. Han ankom till nya Varvet i Göteborg i juli 1884 från kronohäktet i Kungsbacka[23]. Några gånger under vistelsetiden fick han extra straff i form av ett antal dygn i ljus cell eftersom han utfört otillåtet arbete. Sadelmakaryrket var kanske något han lärde i fängelset för detta nämndes i husförhörslängden efter frisläppandet[24]. Han står skriven i obefintlighetsregistret för Göteborgs domkyrkoförsamling efter att han blivit frigiven[25]. Det är tveksamt om han uppehöll sig där någon längre tid, det verkar som att han drar vidare till Amerika[26]. Jag har inte hittat honom på andra sidan Atlanten men jag hoppas att det ordnade upp sig för honom.

Fotot taget när Emil släpptes från Nya Varvet 1888 [27]

Charlotta Andersson Sandberg

Facebook: Genealogista

genealogista76@outlook.com

[1] Surteby-Kattunga (P) C:2 (1861-1894) Bild 28 / sid 53 [2] Surteby-Kattunga (P) E:2 (1861-1894) Bild 90 / sid 195 [3] Surteby-Kattunga (P) E:2 (1861-1894) Bild 92 / sid 199 [4] Surteby-Kattunga (P) AI:1 (1855-1859) Bild 78 / sid 71 [5] Surteby-Kattunga (P) AI:5 (1871-1880) Bild 52 / sid 47 (AID: v6070.b52.s47, NAD: SE/GLA/13516) [6] Örgryte (O) AI:19 (1882-1885) Bild 600 / sid 241 [7] Örgryte (O) AI:19 (1882-1885) Bild 600 / sid 241 [8]Polisunderrättelser (o) 1886 (1886) Bild 3040 [9] Polisunderrättelser (o) 1887 (1887) Bild 400 [10] Surteby-Kattunga (P) AI:5 (1871-1880) Bild 52 / sid 47 (AID: v6070.b52.s47, NAD: SE/GLA/13516) [11] Surteby-Kattunga (P) AI:3 (1861-1870) Bild 31 / sid 27 [12] Surteby-Kattunga (P) AI:5 (1871-1880) Bild 52 / sid 47 [13] Tidningar.kb.se Norra Hallands tidning 18810910 [14] Tidningar.kb.se Norra Hallands tidning 18810914 [15] Polisunderrättelser (o) 1882 (1882) Bild 970, Kungsbacka kronohäkte (N) DIIIa:25 (1881) Bild 240 / sid 19, Kungsbacka kronohäkte (N) DIIIb:4 (1881-1906) Bild 90 / sid 6 [16] Polisunderrättelser (o) 1883 (1883) Bild 2120 [17] Nya Varvets centralfängelse (O) DIIIe:5 (1884-1885) Bild 290 / sid 17 [18] Polisunderrättelser (o) 1884 (1884) Bild 690 [19] www.tidningar.kb Nordhalland 18840702 [20] Polisunderrättelser (o) 1884 (1884) Bild 1050 [21] www.tidningar.kb.se Nyaste snällposten 18840426 [22] Surteby-Kattunga (P) AI:7 (1881-1890) Bild 67 / sid 61 [23] Nya Varvets centralfängelse (O) DIIIb:10 (1884-1885) Bild 300 / sid 17 [24] Surteby-Kattunga (P) AI:7 (1881-1890) Bild 67 / sid 61 [25] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIII:1b (1849-1883) Bild 47 / sid 259, Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:30 (1883-1890) Bild 262 / sid 254 [26] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIII:1b (1849-1883) Bild 47 / sid 259 [27] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0000944_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=-3126%2C-241%2C8868%2C4808