Människor i Varbergs stad höjde nog allt på ögonbrynen den där marsdagen 1875 då två kärror kom rullande fram mot fästningen[1]. Det var en fångtransport med ett rövarband som hade en lite annorlunda sammansättning. Sällskapet fick stanna på kronohäktet i Varberg i drygt en vecka innan det var dags för vidare transport till Vänersborg. Bakgrunden till det hela var att natten mellan första och andra mars råkade Johannes Nilsson i Kårte, Torestorp och Anders Carlsson i Vik, Öxnevalla ut för inbrott. På båda ställena stals en hel del kläder av olika slag samt ullgarn och bröd.
Då man antog att något kringströvande sällskap hade begått dessa stölder satte man igång att göra efterforskningar. Efter några dagar fick man höra att en så kallad tryckduk blivit pantsatt i Sällstorp av ”ett kringvandrande fruntimmer”. Denna duk kändes sen igen av Anders Carlsson från Vik. Nu var man tjuvarna på spåren! Kvinnan som lämnat in duken hade vid tillfället haft sitt tillhåll i Veddige men hon hade sagt sig vara från Grimeton och också nämnt att hon ämnade sig däråt.
Den nionde mars begav sig så Johannes Nilsson från Torestorp iväg mot Grimeton ihop med ”fem raska män” från sin hemsocken. De fick hjälp av kronofjärdingsmannen att ta sig till Grimeton nr 15 där kvinnan och hennes ”tattarfölje” skulle ha övernattat alldeles nyligen. Här träffade man på den 35- årige sotaren Andreas Johansson från Berghem och hans 60-åriga fästekvinna Inger Britta Jönsdotter från Grimeton. I deras gemensamma påse återfanns en mängd kläder som Johannes kände igen en stor andel av.
Enligt paret hade de andra i sällskapet begett sig söderut så Johannes och hans mannar fortsatte jakten i riktning mot Tvååker. Där lyckades man gripa ytterligare några personer; 21- årige ynglingen Olof Magnus Olsson från Grimeton (son till Inger Britta), 24-årige lumpsamlaren Börje Andersson från Kungsäter, Olof Magnus fästekvinna Anna Maria Andersdotter från Istorp och hennes dotter Emma som var i 8-9-årsåldern. Karlarna i tjuvföljet var försedda med laddade pistoler och knivar och de uppskattade inte när besökarna ville ta sig en titt i deras kista. Olof Magnus drog fram sin pistol och hotade att skjuta men någon lyckades övermanna honom och ta vapnet.
När man öppnat kistan återfanns en stor del av stöldgodset från inbrotten. Tjuvligan togs till kronolänsman i Hunnestad och efter rannsakning fördes de till kronocellsfängelset för vidare transport till Elfsborgs län.[2]
Den 11 maj var ärendet uppe på urtima ting och i början av juni var fallet uppe vid Marks häradsrätts sommarting.[3] Här framkommer att de två män som nämndes i tidningen var långt ifrån de enda som besökts på deras stöldturné. Sammanlagt åtta gårdar radas upp. Alla i sällskapet, utom den lilla flickan, dömdes men kvinnorna fick kortare straff då man inte kunde bevisa att de varit delaktiga i själva stölderna.
Jag har tittat lite närmare på de inblandade som tydligen mer eller mindre levde ihop som en familj.
Andreas Johansson
Född: omkring 1840-08-12 Kistekullen, Berghem[4]
Död 1879-01-14 i Desarehult, Berghem[5]
Tydligen var Andreas rätt strulig redan som barn. När han var blott nio år gammal togs han in vid Prins Gustafs räddningsanstalt.[6] Jag har förgäves försökt hitta var detta låg någonstans. Kanske är det någon läsare som vet? Att han hamnade där var kanske en följd av att han tidigare samma år blivit dömd vid Marks häradsrätt för olovligt tillgrepp till att näpsas av sin far.[7].
1870 var han inne på förhör och satt under tiden i Vänersborg. Han var åtalad för tiggeri men verkar ha släppts.[8]
1875 var han alltså en av dem som dömdes för stölderna som nämndes ovan. Andreas var den av dem som fick hårdast straff[9]. Ha dömdes till tre års straffarbete och sju års förlust av medborgerligt förtroende[10]Han tillbringade precis som de andra strafftiden på länsfängelset i Vänersborg.[11]
I tidningen vid den här tiden kan vi också läsa att Andreas Johansson sagt sig ha varit i sotarlära i Göteborg i 15-årsåldern men att han mest dragit omkring de senaste 14 åren då han varit förlovad med ”sin 60-åriga flamma” Inger Britta. Han har, tillsammans med hennes sällskap, gått omkring i Skåne, Halland och Västergötland.[12]
Inger Britta Jönsdotter
Född 1815-07-16 i en stuga vid Tjärby, Grimeton[13]
Död 1896-06-23 i Desarehult, Berghem
Inger Britas mor hette Anna Bengtsdotter. Hon föddes 1774 och dog 1855[14]Någon far till Inger Brita angavs ej men man får väl förmoda att det fanns en Jöns någonstans eftersom hon fick namnet Jönsdotter. Modern var piga hos en man vid namn Jöns Runsten en period och bodde där med sin flicka. Kanske var det han som var hennes far?[15] Följer man dem framåt i husförhörslängderna ser man att denne Jöns tar livet av sig. Han ska skurit halsen av sig 1837 under ett besök hos mågen Bengt Nilsson i Dagsås.[16]
Modern Anna verkar ha dragit omkring en del hon också och hon hade fått fler oäkta barn.[17] Det var säkerligen en rörig och torftig uppväxt för Inger Britta och i senare anteckningar står det att det var socknen som fick stå för hennes försörjning.[18]
I november 1841 ska Inger Britta ha anklagats för stöld.[19] Jag vet inte hur det gick den gången, kriminalregistret som skulle berätta mer om detta saknas. Hon döms 1875 och hamnar precis som de andra i Vänersborg[20] Hennes uppförande här i fängelset var inget vidare. Hon har tydligen också varit dömd tidigare för försvarslöshet i Halmstad, då hon fick sitta några dagar.
1878 flyttar hon till Berghem med sonen efter att ha varit skriven på särskild förteckning i Grimeton. [21] Nu lyses det också till äktenskap mellan henne och Andreas, hennes 25 år yngre fästman som nyligen släppts från fängelset.[22] De vigs i Grimeton strax före jul 1878.[23] Paret fick bara några veckor tillsammans som gifta innan Andreas går bort i januari 1879. Jag kan inte hitta honom i dödboken men i husförhörslängden står hans dödsdatum. Inger Britta kommer att bo kvar som inhyses i Desarehult till sin död. [24]
Olof Magnus Olsson
Född 1854-04-04 vid Järlöv nr 2Veddige[25]
Död 1928-07-31 i Fjärås[26]
När Olof Magnus föddes befann sig hans mor i Veddige men hon var inte skriven där. Hon kallades kringstrykande kvinnsperson i födelsenotisen. De båda skrevs på socknens slut i Grimeton [27].Modern var skriven där men de vistades sällan på en och samma plats.
Som 16-åring satt Olof Magnus i Vänersborg för snatteri, det blev fem dagar på vatten och bröd. Man skriver att han inte varit i skolan på fyra år och när han var där så varade det bara i tre veckor. Han kunde bokstäverna men läste inte.[28] Börje Andersson, som också var med senare, verkar ha varit hans medbrottsling. Möjligen träffade han och Börje på Andreas Johansson under den perioden, om de inte kände varandra redan innan.[29]De var i alla fall i Vänersborg samtidigt. Han fann sig ingen plats efter fängelsevistelsen utan hamnade på kronoarbetskåren i Waxholm som lösdrivare 1872.[30]
Efter stölderna 1875 dömdes han till två års straffarbete.[31] Sitter av straffet i Vänersborg[32]. Göteborgsposten skriver i samband med gripandet att ”käringens” 21-årige son alltid varit kringstrykare och att han suttit ett år på Waxholm för stöld.
Hans kunskapsnivå hade inte ökat sedan förra gången, man anger att han inte kan läsa.
Olof Magnus kommer stundtals att arbeta som sotare, precis som sin styvfar. Så småningom blir det lysning mellan honom och Anna Maja Andersdotter vid Stora Kärret i Istorp[33] Hon och hennes dotter var också med på den där fångtransporten som beskrevs i början. De vigs 1878 i Istorp[34] Paret flyttar till Fjärås 1881.
Efter hustruns död gifter han om sig, 71 år gammal med sin hushållerska, 26-åriga Karin Emilia Karlsdotter från Örby. Hon hade en liten son med sig när hon kom till Fjärås något år tidigare och en gemensam son föds några månader efter bröllopet.[35]
Börje Andersson
Född 1851-03-21 Gårdshorn,Kungsäter
Död 1917 Vessige
Oäkta son till pigan Susanna Börjesdotter vid Gårdshorn. Modern hade ytterligare en oäkta son, Johannes född 1846[36]
Börje bodde sina första år i en backstuga med mamma och storebror[37.] När Börje är åtta år gifter sig mamman med f.d. gårdfarihandlaren Eric Andersson Helander[38]. Två småsystrar föds 1859 och 1861 men det verkar inte som att Eric bor med familjen hela den tiden perioden utan han höll till en början till i Skephult[39]. Senare bor familjen, som nu också utökats med ännu en flicka 1864, vid Fänhult Östergård.[40] Några år senare, 1868, dör Börjes mor Susanna efter att ha framfött ett dött flickebarn.[41] Själva förlossningen måste ha varit väldigt svår för i dödboken står det att hon ”afled tredje dagen efter att provincialläkaren verkställde instrumental förlossning”[42]
I kronohäktets noteringar står det att Börje uppfostrats på socknens bekostnad.[43] Han verkar också ha gjort ett besök i Vänersborgsfängelset redan tidigare, 1870. Då satt han inne för snatteri.[44]När han döms 1875 beskrivs både han och kumpanen Olof Magnus som gårdfarihandlare i några av fängelsenoteringarna. Börjes kunskaper beskrivs som klena.[45]
I samband med att styvfadern dör skrivs Börje på listan över obefintliga 1886[46] Två av hans systrar står också med där, åtminstone en av dem är liksom Börje dömd för stöld. Året innan, 1885 har Börje tydligen gift sig och begett sig till Veddige[47]
1891 flyttar han och hustrun Anna Kristina Nilsdotter till Dagsås där Börje benämns statardräng[48] De blir kvar i Dagsås i 13 år innan de flyttar till Ljungby[.49] 1910 beger de sig till Vessige där han kommer att arbeta som ryktare.[50] Börje hamnar på fattighuset 1912 medan hustrun står kvar[51]. Han dör där i juni 1917 av tuberkulos[52]
Anna Maja Andersdotter
Född 1840-10-29 Istorp [53]
Död : 1922-07-06 Fjärås[54]
Hade två oäkta barn som var skrivna med henne hos hennes föräldrar i Kärret, Istorp. Sonen August född 1862-12-17 och dotter Emma 1866- 01-14[55] Anna Majas föräldrar dör i slutet av 1860-talet och då kan vi nog anta att det blev än svårare för Anna Maja[56]
När hon greps 1875 så häktades inte hennes lilla flicka som tydligen följde henne på vägarna men hon fick ändå följa med sin mor[57]. På kronohäktet står det att flickan är med. Det nämns inte uttryckligt i Vänersborg. Det skulle ju också kunna vara så att någon släkting förbarmat sig över henne under tiden. Sonen August nämns inte i något av fallen men han var ju något äldre och fick kanske reda sig själv. Anna Maja fick ett relativt lätt straff och var ute igen efter några månader.
Sonen August flyttar till Dahlen i Istorp som dräng när han är 18 år.[58] 1888 drar han till Amerika[59]
Emma Johansdotter
Född 1866-01-14 i Istorp
Sina första år är hon skriven med modern och brodern hemma hos mormor i Istorp.[60] När modern greps var Emma nio år och fick följa med till kronohäktet. När hon var 15 kom hon till Tölö som piga.[61]Efter två år flyttar hon vidare till Hanhals[62] 1886-06-29 bär det iväg till Amerika[63] Jag letade länge efter henne i emigrantlistorna utan resultat. Sedan gick jag tillbaka till Hanhals utflyttningslängd och där står det att hon kallar sig Olsson[64]. Då gick det betydligt lättare! Hon ger sig iväg med ångfartyget Orlando i juli 1886 mot Hull för att sedan resa vidare mot Ashtabula i Ohio[65] Det var väl inte en av de vanligaste destinationerna så man undrar ju om hon möjligen kände någon där. Tyvärr hittar jag varken henne eller brodern när de väl kommit till Amerika. Men med tanke på den röriga starten i livet så hoppas jag verkligen att de fick det bra.
När jag hittade deras mors bouppteckning, en som för övrigt visade på minus, fick jag nytt hopp om att hitta dem för där står att båda barnen vistas på känd ort i Amerika. Det står dock inte vilken ort... Emma nämns nu under ett tredje namn; Benjaminsdotter men jag har hittills inte kunnat hitta henne med hjälp av det heller så hennes vidare öden är fortfarande okända.[66]
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: genealogista
[1] Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 520 / sid 721, www.tidningar.kb.se Göteborgsposten 18750330
[2] www.tidningar.kb.se Norra Hallands tidning 1875-04-03
[3] Marks häradsrätt (N, P) AIa:304 (1875) Bild 2690
[4] Berghem (P) C:5 (1829-1845) Bild 72 / sid 137
[5] Berghem (P) AI:17 (1873-1885) Bild 62 / sid 53
[6] Berghem (P) AI:14 (1850-1858) Bild 34 / sid 29
[7] Berghem (P) AI:15 (1858-1860) Bild 167 / sid 162
[8] Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 520 / sid 721, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:20 (1870) Bild 780 / sid 75
[9] Berghem (P) AI:17 (1873-1885) Bild 178 / sid 170, Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 520 / sid 721
[10] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0000934_00134#?c=&m=&s=&cv=133&xywh=-324%2C740%2C2928%2C1622
[11] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:6 (1872-1881) Bild 1330 / sid 126
[12] www.tidningar.kb.se Göteborgsposten 18750330
[13] Grimeton (N) CI:2 (1731-1823) Bild 3530 / sid 699
[14] Grimeton (N) CI:3 (1822-1867) Bild 135 / sid 228, Grimeton (N) AI:2 (1842-1855) Bild 223 / sid 237
[15] Grimeton (N) AI:1 (1808-1841) Bild 275 / sid 537
[16] Grimeton (N) AI:1 (1808-1841) Bild 461 / sid 903
[17] Grimeton (N) AI:1 (1808-1841) Bild 114 / sid 220
[18] Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 530 / sid 722
[19] Grimeton (N) AI:1 (1808-1841) Bild 368 / sid 720
[20] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:6 (1872-1881) Bild 1320 / sid 125
[21] Grimeton (N) AI:4 (1862-1876) Bild 122 / sid 244
[22] Grimeton (N) AI:4 (1862-1876) Bild 122 / sid 244
[23]Grimeton (N) CI:5 (1861-1880) Bild 1070 / sid 26
[24] Berghem (P) AI:18 (1885-1898) Bild 114 / sid 99
[25] Grimeton (N) AI:4 (1862-1876) Bild 122 / sid 244
[26] Fjärås (N) AIIa:5 (1928-1940) Bild 1440 / sid 585
[27] Grimeton (N) AI:3 (1856-1861) Bild 108 / sid 211
[28] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:5 (1867-1871) Bild 3740 / sid 369
[29] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:20 (1870) Bild 800 / sid 77
[30] Kronoarbetskåren i Vaxholm (AB) AI:4 (1868-1876) Bild 300 / sid 225
[31] Grimeton (N) AI:4 (1862-1876) Bild 122 / sid 244, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0000933_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=-1670%2C-644%2C5988%2C3317
[32] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:10 (1861) Bild 5280, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:6 (1872-1881) Bild 1320 / sid 125
[33] Grimeton (N) AI:4 (1862-1876) Bild 122 / sid 244
[34] Fjärås (N) AI:21 (1876-1890) Bild 77 / sid 410
[35] Fjärås (N) AIIa:2 (1900-1927) Bild 690 / sid 564, Fjärås (N) CI:8 (1895-1937) Bild 3150 / sid 307
[36] Kungsäter (N, P) AI:5 (1851-1858) Bild 35 / sid 31
[37] Kungsäter (N, P) AI:5 (1851-1858) Bild 35 / sid 31
[38] Kungsäter (N, P) AI:5 (1851-1858) Bild 35 / sid 31
[39] Kungsäter (N, P) AI:6 (1858-1861) Bild 19 / sid 14
[40] Kungsäter (N, P) AI:7 (1861-1870) Bild 240 / sid 18
[41] Kungsäter (N, P) AI:7 (1861-1870) Bild 240 / sid 18, Kungsäter (N, P) CI:4 (1861-1893) Bild 1830 / sid 13, Kungsäter (N, P) CI:4 (1861-1893) Bild 300 / sid 26
[42] Kungsäter (N, P) CI:4 (1861-1893) Bild 1830 / sid 13
[43] Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 530 / sid 722
[44] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:20 (1870) Bild 800 / sid 77
[45] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:10 (1861) Bild 5270, Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 530 / sid 722, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:6 (1872-1881) Bild 1320 / sid 125
[46] Kungsäter (N, P) AI:9 (1878-1889) Bild 20 / sid 15
[47] Kungsäter (N, P) AI:9 (1878-1889) Bild 109 / sid 134
[48] Dagsås (N) AI:4 (1883-1899) Bild 500 / sid 46
[49] Ljungby (N) AIIa:2 (1900-1910) Bild 1440 / sid 289, Ljungby (N) AIIa:2 (1900-1910) Bild 550 / sid 200
[50] Vessige (N) AIIa:2 (1904-1915) Bild 2820 / sid 270
[51] Vessige (N) AIIa:2 (1904-1915) Bild 3200 / sid 308
[52] Vessige (N) AIIa:3 (1916-1928) Bild 3350 / sid 322, Vessige (N) CI:5 (1895-1928) Bild 2290 / sid 55
[53] Fjärås (N) AI:21 (1876-1890) Bild 77 / sid 410
[54] Fjärås (N) AIIa:2 (1900-1927) Bild 690 / sid 564
[55] Istorp (P) AI:18 (1862-1876) Bild 182 / sid 178
[56] Istorp (P) AI:17 (1862-1873) Bild 194 / sid 163
[57] Istorp (P) AI:18 (1862-1876) Bild 182 / sid 178, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:10 (1861) Bild 5270
[58] Istorp (P) AI:19 (1876-1887) Bild 49 / sid 45
[59] Istorp (P) AI:20 (1887-1896) Bild 70 / sid 64
[60] Istorp (P) AI:17 (1862-1873) Bild 194 / sid 163, Istorp (P) AI:17 (1862-1873) Bild 86 / sid 164
[61] Tölö (N) AI:13 (1873-1882) Bild 23 / sid 21
[62] Hanhals (N) AI:15 (1879-1885) Bild 170 / sid 13
[63] Hanhals (N) AI:16 (1886-1895) Bild 23 / sid 21
[64] Hanhals (N) B:4 (1877-1894) Bild 25
[1] Fjäre häradsrätt (N) FIIa:130 (1922) Bild 3230 / sid 62
Komentáře