6 jan. 202114 min läsning

Getakullen - Bernt och Fina - Älekulla

Jag har ända sedan jag läste boken ”De som aldrig sett havet” skriven av Dan Korn, haft en dragning till att besöka denna plats i södra Älekullas djupa skogar och höjder.

Videon från Getakullen kan man se här: https://youtu.be/nsbUmxowZmk

Detta var innan projekt ens blev så seriöst som det ändå nu blivit sen jag skapade denna sida.

Jag och Carl-Hilding svängde av Älvseredsvägen vid Dal och körde ner i dalen där Lundaboån rinner dikat fram igenom den kilometerlånga ängen. Men för 170 år sedan kan vi se att Lundaboån slingrade sig som en orm igenom den långa dalgången.

Vi åker över ån och sedan går det rakt upp mot Nockakulla och dess gamla, vackra gårdar och bruksmarker. Vägen delar sig och vi tar av mot höger och stannar vid en vändplats några hundra meter bort.

Nu fick vi ta oss fram till fots den sista biten. Men det gjorde inget för jag tycker nästan att man borde ta sig fram till fots när man besöker dessa gamla och glömda platser. Man får ta in platsen på ett helt annat sätt när man går och ser sig omkring i markerna, än om man skulle ta bilen ända fram till platserna.

Vi går igenom ett litet skogsparti innan vi kommer fram till Getakullens lycka. Här växte inte några granar längre, för den skövlades för några år sedan. Tur för oss då vi kan se hela åkerlandskapet som Bernt och dess förr innan plöjt upp.

På distans skymtar vi torp grunden uppe på höjden och ner åt vår vänster sträcker sig den forna åkern neråt kullen.

När vi står framför den gamla entrén till torpet, ser vi fint brutna grundstenar runt om.

Vi går först in i den gamla farstun som består av två enkla steg. Farstun hade här ett litet sadeltak och liggande panel på väggen. Vi skulle möts av en dörr med ett fönster på vardera sida. Upp till hade de tornliknande slut och inte rak kant. På vänstra sidan av farstun fanns det ett dubbelfönster med två tornavslutningar och gardinkappan hängde fint vågad i fönstret.

Detta är det enda vi kan se av torpet Getakullen på bilden som är taget på Bernt och Fina framför sitt livsverk.

Bernt och Fina ser jämnlånga ut men sen hade de även åldern till komna. Man ser de stora händerna Bernt hade och man kan förstå att han slitet mycket i sina dagar.

I bakgrunden på fotografiet ser vi även hur öppet landskapet är tills skogen börjar.

Vi fortsätter runt torp grunden och här ser vi på den norra sidan, vid kortsidan. Att det funnits en till del inbyggt i torpet. Det här utrymmet hade en egen ingång från norr men vi kan inte se om det funnits något in mot torpet. Bakom torpet ser det ut att det ev. funnits en skonk.

Går vi vidare uppåt höjden möts vi snart av ladugårdsgrunden. Den är väldigt tydlig och rektangulär. I ena sida finns det en kvadrat som är ca 20cm djupare och ca 1m bred. Vad detta kan ha varit till vet jag inte, något till djuren antar jag. Ladugården har varit större än vad grunden visar, och det kan vi se på en skifte-karta över Skållared mot slutet 1890-talet.

Vi fortsätter uppåt och kommer till baksidan av jordkällaren som tonar upp sin präktiga rygg.

Detta är det enda som finns kvar av de byggnader som stod här in på 1930-talet. Den ser ut att hålla några år till då inga träd växer uppe på den. Utanför entrén till jordkällaren ligger en trasig gjutjärnsgryta.

Tankarna man får när man hittar en sak, kan det finnas mer längst åkerkanterna efter de rivit byggnaderna. För man slängde ju oftast allt skräp någonstans förr.

Men innan vi tar alla som bodde här, tänkte jag vi tar och tittar på Bernt och Fina innan de kom hit.

Vad förtäljer Husförhörslängderna?

Anna Josefina Andreasdotter även kallad Fina var 3 år äldre än Bernt och föddes i Vivhult, Yttre Åsen Torp den 4 dec 1856. Hennes föräldrar var Andreas Pehrsson f. 11 sep 1824 och Anna Christina Carlsdotter f. 28 jul 1823. De träffades på Andreas föräldrahem, ett torp vid Hökås, där Anna Christina var piga. Hon hade en lillasyster Emma Christina f. 14 apr 1860.

En vinterdag den 11 februari 1864 väntades en lillebror till de båda systrarna. Men både modern Anna Christina och den sonen omkommer i barnsäng och systrarna blir moderlösa.

Två år senare gifter sig fadern Andreas med en Anna Brita Johansdotter från Gunnarjö. Som flyttar till Yttre Åsen den 6 november 1866.

Tre år senare föds deras nya lillasyster, Anna Johanna den 21 jun 1869. Det går ytterligare två år och hela familjen flyttar till Morup den 4 aug 1871, men Fina flyttade till Gunnarsjö den 29 sep 1871.

Så vart började Bernts historia?

Bernts föräldrar träffades på samma sätt som Finas föräldrar. Men här var det fadern Johannes Gabrielsson som arbetade som dräng hos modern Anna Britas föräldrar i ett torp vid Boxås. innan skiftet 1850-talet. Johannes f. 30 apr 1823 och Anna Brita f. 20 apr 1819, född bräcklig, tog över torpet som nu låg under Dahl och bar namnet Hägnen.

Svärföräldrarna bor kvar som inhyses i Hägnen, var Börje Thoresson f. 11 apr 1793 och Stina Börjesdotter f. 17 apr 1794.

Här föds Bernt Gustaf den 31 jan 1859, hans stora syster Sara Maria den 14 nov 1856 och lilla systern Inga Maria den 20 maj 1864.

Bernts mormor Stina går bort den 23 dec 1863 69 år gammal i ”ålderdomssvaghet”.

Åren går på Hägnen men mot vinterns slut 1773 avlider Bernts morfar Börje 79 år gammal den 1 mars i ”ålderdom”.

Två år senare avlider också Bernts far den 23 mars 1875 i sviterna av Lunginflammation.

Modern Anna Britta blir nu Enkling med tre barn och det går inte ett år innan den äldsta systern Sara Maria flyttar ut 20 år gammal till Fässberg den 10 dec 1876.

Fina som flyttade till Gunnarsjö som 15 åring 1871, måste verkligen saknat Älekulla riktigt mycket. För efter bara 3 år som piga på ett torp under Bro i Gunnarsjö, började hon jobba som piga ibland Älekullas torp och gårdar.

Den 12 november 1874 flyttar hon från Gunnarsjö och börjar arbeta som piga på ”Kollsbacken” Brastorp Mellangård. Kollsbacken ägdes av Sven Andersson som ägde Kinna Sanden. Arrendatorn var Niklas Andreasson.

Där jobbade hon i tre år innan hon började arbeta på Måshult 1877 under Nils Johansson.

Två år till går och Fina börjar jobba på Björkåsen i Anabäckshult Storegård under Håkan Svensson. Här jobbade hon i hela 6 år tills hon som 29 åring träffar och gifter sig med vår Bernt den 1 maj 1885. Bernt var nu 26 år gammal och levde med sin mor och yngre syster på Hägnen.

I Födelse- och dopboken står det följande om vigseln.

”Båda närvarande, ingen slägtskap.

Hon samtycker

Vigde i Prgdn af J.H Sjöblom

Vigselvittnen Tp. Håkan Svensson med hu från Annabäckshult”

Samma dag som vigseln var slutade hon arbeta åt Håkan Svensson som även var deras vittne och flyttade upp till Hägnen i Dahl.

Hösten hade börjat visa sig samma år och nu flyttar också Bernts yngre syster ut. Den 14 oktober 1885 flyttar Inger Maria som 21-åring till Fässberg, samma som sin stora syster 9 år tidigare.

Någon gång under 1886 flyttar Bernt, Fina och modern från Hägnen upp till Björkekullen som stått tom i fyra år. Den f.d. soldaten Johannes Rop flyttade med familj 1882 till Hökås och då hade torpet namnet Torp Getakullen. Namnet på torpet byttes till Björkekullen och nu börjades det sakta bearbeta den steniga marken.

Knappt ett år hinner gå uppe på Björkekullen innan deras son Johan Alfred föddes den 4 juni 1887.

Julaftonen 1892 var ingen lycklig dag. För Bernts mor Anna Brita 73 år, går bort efter en tid i lunginflammation.

Nu har jag kommit till mitt slut i Husförhörslängderna, men livet uppe på Björkekullen slutade inte här.

Och det är nu tur att Dan Korn fick sig berättat resten av Arvid uppe på Nockakulla.

I början av 1900-talet börjades vägarna byggas ut för att få en bättre vägförbindelse till det nya stationssamhället Älvsered, och Bernt jobbade här som vägarbetare.

Men han slet ju inte bara hela dagen som vägarbetare. Utan när han väl kom hem till Fina och sonen högt uppe på Björkekullen. Började brytningen av mer åkermark för torpets uppehälle.

”Arvid berättar om hur det en gång gick till, sedan Bern hade ”vänt akern” till klockan var bortåt tio:

-Då ropa kärringa å sa att´en skulle kumma in å äta. Ja, han höllde la på lite te å så sate han säk o summa. Å han säte dair på akern haijla natta, te klock fem. Då börja´n på å väna lite igen å så åtén innan han geck fram te vägen igen.

Men Fina och Bern fick lön för mödan.

På 1930-talet hade de odlat upp Getakullen så väldigt, att gården födde fem kor, en häst, en kviga och får.”

Sonen Johan flyttar i ung ålder över till Nord Amerika. Där blev han en välbeställd byggmästare och gifte sig med en irländska. Hemma på torpet fick Bernt och Fina klara sig på bästa vis. De hade inga fler barn som kunde hjälpa till så det var nog ett hårt liv de levde.

Mot slutet av 1930-talet fick Bernt cancer i käken och efter alla år slit såg han nu ut som ett troll

”-Han såg ut sum ett tröll, å hu me. Tjocka läpa, hade cancer i köken. Han geck me en knoti käpp å va rälier, me longt hår.”

Man kunde önskat han ett bättre slut en denna sjukdom i livet. Att bara tyna bort och inte kunna göra något för sin fru Fina på torpet. Det måste varit oumbärligt.

Bernt gick ur livet sent hösten 1937 78 år gammal och hans och Finas livsverk fick sig nu en sorglig vändning.

Deras son Johan kom tillbaka från Nord Amerika och satte sin mor Fina på ålderdomshemmet i Dal. Johan sålde sedan det som gick på auktion uppe på Björkekullen och sedan all mark med torp och ladugård till en annan bonde som bara ville åt skogen. När allt var avslutat reste han tillbaka till Nord Amerika med farsarvet i kontanta medel.

Så vad gjorde den nya ägaren?

Jo, under 40-talet rådde det brist på ved och då passade han på att riva ner både torp och ladugård. Sedan sålde han detta som ved utan att ens tänka på det kulturvärde det funnits i alla dessa gamla byggnader som ändå har funnits överallt i våra skogar.

Lilla Fina som nu var runt 80 år och skröplig levde i ovisshet om vad som uppe på Björkekullen hänt. Och de på fattighuset ville sig inget heller veta vad som hänt när hon frågade. Men hon kunde inte sluta tänka på sitt vackra Björkekullen och minnena hon hade där uppifrån.

Så en dag var hon helt spårlöst försvunnen från hemmet i Dal. Och ingen hade en slagits av tanken att hon kunde gått upp till sitt gamla hem Björkekullen.

”När Fina kom till Getakullen, fann hon en annan syn än den som hon hade väntat sig. Stugan och lagården var borta. Granplantorna växte redan där hennes Bern brutit ny åker ur skogen sten för sten, spadtag för spadtag. Några ungdjur som gick där och betade, var det enda tecknet på liv. Men det var ju samtidigt ett bevis för att åker lagts för fäfot och därför inte mycket att glädja sig åt.

Fina satte sig på Getakullen. Där blev hon sittande länge. De tankar och minnen som virvlade genom hennes hjärna kan vi mycket väl föreställa oss”

Fina blev aldrig riktigt sig själv efter det besöket och hon ville alltid tillbaka upp till sitt kära gamla hem. Hon somnade in sensommaren 1945 hela 89 år gammal nere i Dal.

Det här var den vackra, vemodiga och långa berättelsen om Bernt och Fina på Getakullen.

Ett par som slitet i hela 50 år för att bara få det ogjort. Många liknande öden finns överallt i våra skogar. Titta bara på alla stenmurar och odlingsrösen man kan stöta på när man är ute i våra vackra skogar. Jag önskar att jag kunde få en sådan här berättelse från varje torp grund jag hade besökt. Men hade jag klarat av det känslomässigt? Bara att skriva och läsa om Bernt o Fina gör att man blir lite tung i ögonen.

Tack till Dan Korn att jag fick lov att referera ur hans bok ”De som aldrig sett havet”. Slutet av denna berättelse hade verkligen inte varit den samma, om ens existerat, om jag inte läst den.

Han har gjort en så god gärning för kommande generationen. Att få läsa hur det var, inte alls så för längesedan och vilka olika livsöden det funnits.

Tack till Älekulla Hembygdsföring för bilderna av Bernt och Fina!

Så var Bernt och Fina de första som bodde uppe på Björkekullen?

Nej är svaret på det.

Jag kan finna Björkekullen så tidigt som på tidigt 1840-talet. Men då låg marken under Gäddarp Nedre- eller Lillegårds ägo. Under det stora Skogs-skiftet runt 1850-talet övergick marken till Skållared som det fortfarande är idag.

Vi börjar med en Torpare Lars Johansson f. 23 jan 1797 som bodde på Gapåsen vid Hornås.

Där bodde han med sin hustru Carolina Carlsdotter f. 2 jan 1795, står som sjuklig, sina fem barn och Enkan Catharina f. 1 jun 1766.

Barnen hette Edela Brita f. 16 mar 1820, Anna Maria f. 2 jan 1823, Sophia Christina f. 14 apr 1830, Johannes f. 8 jun 1833 och Christian f. 8 jul 1836.

Lars Johanssons torpare status ändras samtidigt som torpet byter namn till Brattaberg till ”inhyser” någon gång mellan 1834-1839. Och mellan 1840-1846 flyttar han upp med sin familj till Björkekullen vid Gäddarp.

Enkan Catharina går bort i ”ålderns svaghet” 80 år gammal den 17 juli 1846 uppe på Björkekullen.

1847-1861 bjuder även här på en redig oreda när alla skiften är runt 1855.

Vi kan se här att Lars Hustru Carolina Carlsdotter går bort den 20 februari 1854 59 år gammal i Rödsot. De tre barnen som fortfarande bodde hemma flyttar ut. Johannes flyttar ner till Dal och Christian till Örby, men här kan vi även se att Christian dömdes för snatteri. Systern Anna Maria hade också flyttat till Dal.

Fadern Lars flyttar från Björkekullen 1857 ner till en backstuga vid Dal. Där jobbar han som dräng men hans titel ändras till något med ”En….”. Tippar på Enkling men svårt att tyda detta ord.

Ska vi tillbaka till sidan där Hustrun gick bort. Så ser vi även en till familj som inhyses på Björkekullen.

Men han stod också som torpare men under Björkelkullen vid Skållared, familjen ovan var ”vid Gäddarp”.

Det var Anders Olsson Gran f. 1 nov 1817 med Hustrun Anna Maria Larsdotter f. 8 jan 1823.

De hade tillsammans den här tiden två barn. Johan August f. 5 okt 1852 och dottern Anna Britta f. 15 okt 1849. Men även en piga, Sofia Christina f. 14 apr 1830.

Vi kan nu försöka tolka informationen som vi just läst men även begrundat ur Husförhörslängden.

Bläddrar vi fram igen till den sidan Enklingen Lars Johansson jobbade som dräng. Flyttade även Anders Olsson Gran hit efter skiftet. Och det är en Backstuga vid Dahl.

Efter 1857 flyttar en ny Torpare hit från Brastorp Nedre. Det var Andreas Samuelsson f. 11 okt 1821 med Hustrun Anna Helena Svensdotter f. 23 feb 1826 från Rössås. De hade döttrarna Susanna f. 29 apr 1856 och Edela Brita f. 9 nov 1860. Men hans titeln ändrades till inhyses.

Vi kan se längre ner på samma sida att det var en Torpare Anders Svensson f. 1805 som bodde på Torp vid Skållared med sin familj. Det var Anders, Hustrun Britta Carlsdotter f. 19 feb 1800 och dottern Christina f. 28 aug 1846. Det kom hit 1859.

Så under den svåra svältperioden bodde två helt nya familjer i Björkekullen.

Tar vi den näst sista längden ser vi här att Anders Svensson var torpare på Getakullen vid Skållared.

Anders går bort den 6 juni 1868 i ”Magsjukdom” och Enkan Brita blir inhyses och fattighjon. Dottern Christina flyttar den 3 nov 1870 till Brastorp mellangård och jobbar som piga under Niclas Andreasson. Samma gård som Fina senare kommer jobba på.

Vi kan läsa på andra sidan att Andreas Samuelsson med sin familj bor kvar på Getakullen som inhyses. Men det ändrades säkert efter Anders Svensson gick bort 1868.

Nu har vi bara den sista längden kvar, 1872-1895.

Har kan vi åter se Andreas Samuelsson med familj. Men de flyttar från Getakullen 1872 till Höjderna vid Brastorp Lillegård. Och där bodde de tills Anderas gick bort den 31 dec 1888 i Lunginflammation.

Hans hustru Anna Helena gick bort den 6 jan 1891 i Lungkatarr.

Den 29 okt 1878, hela sex år efter Andreas med familj flyttade ut från Getakullen. Flyttade den före detta soldaten Johannes Rop f. 2 apr 1827 in med sin familj från Hornås. Hustrun Inger Kristina Larsdotter f. 23 aug 1833 och fyra barnen Josefina Maria f. 5 mar 1864, Sven Karl f. 24 sep 1867, Johan August f. 11 aug 1871 och Johan Alfred 1874.

Den enda dottern Josefina Maria flyttade redan den 5 nov 1880 till Ljungby. Och två år senare flyttade även resten av familjen, men då till Hökås. Där bodde de fram till 1888. För då flyttade Johannes, Hustrun Inga Kristina och sonen Johan Alfred tillbaka till Hornås, resten hade redan flyttat ut.

Torpet står nu ytterligare tomt och det nu i fyra år. Man kan onekligen se en tråkig trend uppe på täppan Getakullen.

Nu flyttar den sista boende in med sin familj, Bernt, Fina och sonen Johan och namnet Björkekullen igen. Men detta vet vi ju redan hur det slutar.

Ska vi göra en liten sammanfattning av Björkekullen.

Första gången vi kan se namnet Björkekullen är mellan 1840-46, då under Gäddarp.

Under det stora Skogs-skiftet under 1850-talet flyttades marken till under Skållared men det hette fortfarande Björkekullen.

Under längden 1862-1872 får Björkekullen namnet Getakullen. Och varar fram tills Bernt och Fina flyttar dit 1886 och torpet blir återigen kallat Björkekullen men blir för evigt Getakullen i folkmun.

Vi kan onekligen förstå att marken där uppe var extremt svår att bearbeta. Då det vid två tillfällen varit öde en längre tid mellan sina sista brukare.

Sen stämmer inte riktigt berättelsen som Dan fick heller med just att det endast fanns ett torp. För under det stora Skogs-skiftet kan vi se på kartan över Björkekullen att det fanns två byggnader på ungefär samma platser som de byggnader som stod vid ett senare skifte över Skållared 1893.

Men klart vem säger att under svält tiden runt 1860-talet och två familjer bodde på torpet kanske en o annan get fick följa med in i värmen!

Detta inlägg har tagit lite tid att sammanställa. Men ack så intressant att hitta att Fina inte riktigt helt var från Halland. Utan hon var född inte långt ifrån där Bernt föddes. Det kan ju faktiskt till och med ha varit så att de gått i samma små skola innan Fina flyttade till Gunnarsjö med sin familj som 15-åring. Då var ju Bernt ändå 12 år.

Om sammanställningen om alla torparna på Björkekullen, Getakullen var lite luddig under 1842-1861 perioden så kan ni vara lugn. Den är inte helt självklar för mig heller, utan jag måste nog låta allt smälta in för att begripa det hela. Skogs-skiftet på 1850-talet ställer till det rätt så mycket och man behöver alltid tänka steget före.

Jag hittade en till jobbig detalj när jag letade efter Fina i längderna i Gunnarsjö.

Det verkar ha funnits två Anna Josefina Andreasdotter under Bro, men med olika flyttdatum.

Som jag kan utläsa har ”fel” Fina fått vår Finas födelsedatum och kommen från ”infra 72”. Och att bara följa det spåret tog mig någon timma att reda ut hur allt stod till.

Under Bro har den ”riktiga” Fina födelsedatum 1851 och står näst längst ner på sidan. Kommen från Ellekulla 18 eller 10 nov 1871 och flyttade till ”Pag 23 / 24 nov 1874”.

Men detta är fel!

Det riktiga flyttdatumen står på ”fel” Fina längre upp, och orten som är överstruken.

”Pag 46 11 nov 1874 / Ellekulla 20 okt 1874”

11 nov 1874 flyttade hon från Gunnarsjö och i Älekullas längd stod det 12 nov 1874 till ”Kollsbacken” Brastorp Mellangården.

Hon finnes inte på sidan 46, utan det är på sida 23 vid Prästgården Esbjörnared.

Sedan flyttade hon här ifrån 1875 till Ödesmåla Lillegård i Kungsäter. Efter 1 år där flyttade hon till Gästgiverfiet Torp i Kungsäter 1876.

Nu ser vi även att Ellekulla är överstruket och ersatt med Örby men samma födelsedatum som Fina kvarstår. Hennes sista flytt från Gunnarsjö är till Örby den 23 okt 1877.

Så frågan jag ställer mig. Vem var vår felaktiga Fina och var hon född 1851, det datumet som rätt Fina hade antecknats på? Hette hon ens Anna Josefina Andreasdotter?

Fina stod tillbaka kommen från Kungsäter i Älekullas längd. Men i själva verket kan hon ha jobbat på Bro hela tiden. För åren är senare i Kungsäters längder på den andra Fina.

Man skulle säkert kunna leta upp detta men det är som en skattjakt som aldrig tar slut. Var ska man sluta? Känns dock lite som upprättelse skulle behövas här, tycker ni inte det? Någon som är sugen?

Anna Josefina född ev. 1851, kommen från ”infra 1872” Flyttar till Örby 23 okt 1877.

Svar på ovan

"Det är inte hon som är i Esbjörnared.Prästen har blandat ihop henne med denna piga,som flyttar via Kungsäter till Örby.Prästen i Örby ändrar sedan hennes födelsedatum.Hon är född i Brättingstorp."

Här kommer lite länkar:

Skifte-karta över Skållared 1893 ”Getakullen” https://historiskakartor.lantmateriet.se/histori…/show.html…

Skogs-skifte-kartan 1850-tal ”Björkekullen” https://historiskakartor.lantmateriet.se/histori…/show.html…

Födelse- och dopbok 1813-1861 (sida 26, Anna Helena) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00101829_00128…

Födelse- och dopbok 1813-1861 (sida 25, Andreas Samuelsson) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00101829_00127…

Födelse- och dopbok 1813-1861 (sida 8, Anders Svensson) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00101829_00110…

Födelse- och dopbok 1813-1861 (sida 423, Carolina Carlsdotter) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045579_00146…

Björkekullen / Getakullen

Gapåsen vid Hornås (sida 34, Lars Johansson) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045573_00027…

Björkekullen 1840-1846 (sida 64 Gäddarp Nedre (Lille), Lars Johansson ankom från Gapåsen vid Hornås) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045574_00048…

Backstuga vid Dahl 1847-1861 (sida 104), Lars Johansson och Anders Olsson Gran ankom från Björkekullen efter ett stort skogs-skifte) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045575_00064…

Björkekullen 1847-1861 (sida 46 Skållared, Andreas Jonasson -59) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045575_00035…

Björkekullen 1847-1861 (sida 108 Gäddarp Nedre 57-) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045575_00066…

Björkekullen 1862-1871(sida 148 Skållared, Getakullen, Anders Svensson) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045576_00134…

Björkekullen 1862-1871(sida 149 Skållared, Inhys, Andreas Samuelsson) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045576_00135…

Björkekullen 1872-1895(sida 178 Skållared, Torp Getakullen, Soldat Johannes Rop -78-82) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045577_00186…

Anna Josefina

Anna Josefinas födelse https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045579_00098…

Föräldrar vid Hökås 1847-1861 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045575_00032…

Föräldrar + Anna Josefina Yttre Åsen torp Vivhult 1847-1861 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045575_00039…

Föräldrar + Anna Josefina Yttre Åsen torp Vivhult 1862-1872 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045576_00142…

Gunnarsjö (Bro, Rätt och Fel Fina) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044393_00019…

Gunnarsjö (Edsbjörnared, Fel Fina) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044393_00026…

Kungsäter (Ödesmåla Lillegård Piga, från Esbjörnared 75-76 Torp) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044536_00104…

Kungsäter (Torp, Prästgifveri arrende, Piga 76-77 Örby) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044536_00092…

Björkekullen 1872-1895 (sida 56 Brastorp Mellangård ”Kollsbacken”, Anna Josefina från Kungsäter 12/11-74) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045577_00064…

Björkekullen 1872-1895 (sida 149 Måshult, Anna Josefina) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045577_00157…

Björkekullen 1872-1895 (sida 17 Anabäckshult, Anna Josefina) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045577_00026…

Björkekullen 1872-1895 (sida 15 Anabäckshult, Anna Josefina) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045577_00024…

Moderns död 11/2-1864 i barnsäng https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00101829_00106…

Bernt Gustaf Johansson

Vid Boxås 1847-1861 (sida 14, Föräldrar) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045575_00019…

Vid Dahl 1847-1861 (sida 104, Bernt Gustaf) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045575_00064…

Hägnen 1862-1872 (sida 65 Dahl, Hägnen, Berndt Gustaf Johansson) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045576_00065…

Hägnen 1872-1895 (sida 72 Dahl, Hägnen, Berndt Gustaf Johansson -85) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045577_00080…

Björkekullen 1872-1895 (sida 179 Skålladed, Björkekullen, Berndt Gustaf Johansson -86) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045577_00187…

Mormorns död 1863 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00101829_00105…

Morfarns död 1873 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00101829_00115…