I förra delen fick ni läsa om torpet Enåsen och när ena sonen Viktor Reinhold Persson flyttade 1936 till Greppholmen 1:4. Den gården är nu helt förfallen och naturen tar sakta men säkert tillbaka sin mark. Som jag avslutade sist, låg det en gård innan Viktors och det är den ni idag kommer få ta del av. Dock kommer jag backa några år för att förstå ursprunget. Källor som jag använt för det här inlägget förutom Riksarkivet och Lantmäteriet är Arkiv Digital men även boken Haratångens skolområde. I den boken refererar dem Greppholmen som 1 och 2, det kommer även jag göra för enkelhetens skull.
Vi tar oss en titt på Greppholmens tidigare historia för att det är rätt intressant. Senare kommer vi fram till lagaskiftet 1868 där gårdar flyttades. Under 1760-talet var Greppholmen ett 1/4 mantal Kronohemman och brukades av Jöns Nilsson. Han var gift med Kristin Bengtsdotter och hade flera barn på gården. I födelseboken kan vi endast se dem som föddes efter 1762 men högst troligt hade de äldre barn vilket vi kommer till. Under första halvan av 1771 gick både Jöns och Kristin bort endast 42 och 55 år gamla. Sonen Nils tog över hemmanet och sommaren 1772 gifte sig han sig med hemmansdotter Elin Svensdotter från Attared Mellomgård. Fyra år senare gifte sig även brodern Bengt sig med en annan dotter från Attared Mellomgård, nämligen Elins syster Karin. Nu kom Greppholmen att delas upp i två 1/8 hemman. Nils blev ägare över Greppholmen 1 och Bengt Greppholmen 2. Med två bröder och två systrar växte familjerna på Greppholmen.
Tidigt 1786 blev Bengts hustru Karin gravid med deras förste son. Men till sommaren gick Bengt bort endast 36 år gammal och Karin blev änka med deras döttrar och kommande son, Bengt. Efter Bengts död kom troligen hans tredje bror Anders att bli åbo över hemmanet. Han gifte sig den 11 oktober 1788, även han med en kvinna från Attared, Anna Svensdotter. Kan det här vara Elin och Karins syster må tro? Men Anders var inte länge åbo här då änkan Karin gifte om sig den 1 januari 1789 med Stefan Persson och de tog åter över hemmanet. Anders och Anna flyttade samma år till Högshult Nedregård där de blev hemmansägare över en av gårdarna. Anna blev gravid och till augusti 1790 föddes deras son Johannes men han somnade in endast 9 veckor gammal. I dödsboken stod det noterat att han ”ingen kraft haft”. Anders och Anna kom att leva barnlösa resten av sina liv på Högshult Nedregård.
Efter att Karin gifte om sig med Stefan blev hon snabbt gravid igen och till vintern föddes deras son Peter. Men den vintern insjuknade Stefan och den 21 januari gick han bort i hetsig feber. Nu var Karin åter änka med tre äldre döttrar, en yngre son och en nyfödd gosse. Men ack den som ger sig. Karin kom att träffa en Johannes Pettersson och de gifte sig troligen 1791. Just det året saknas i kyrkoboken. Till sommaren året därpå föddes deras son Andreas och vi tar oss till slutet av sekelskiftet.
På Greppholmen 1 kom Nils äldste son Jöns att gifta sig den 1 januari 1803 med pigan Maria Persdotter på gården och de tog över hemmanet. Jöns föräldrar Nils och Elin flyttade nu in på det nybyggda undantaget som troligen uppfördes där Ekåsen ligger idag. Den 14 maj klockan 2 på natten hände dock det som inte fick hända. En vådeld startade och hela stugan brann ner. Som tur var hann Nils och Elin med nöd och näppe ut ur stugan i tid. I sockenstämman kan man läsa om branden. Där nämns det att stugan var uppfört på hemmanens ägor och då inte vid gårdarna som näst intill låg vägg i vägg. Hade stugan stått nära gårdarna hade nog även de brunnit ner natten den 14 maj. En ny undantagsstuga uppfördes där Nils och Elin kunde leva resten av sina liv. Med åren så kom Elin att bli blind och Nils bräcklig med notisen utan förmögenhet. Med det tolkar jag det som att han inte klarar av så mycket själv.
De kommande åren fick Jöns och Maria här barnen Anna och Per. Men en rödsotspandemi kom att härja i bygden hösten 1808, vilket också tog deras barns liv endast fyra dagar efter varandra. Maria blev åter gravid våren 1811 och till vintern föddes dottern Anna Katarina, vilket kom att bli deras enda barn. 1813 flyttade Jöns yngste bror Anders hem till Greppholmen från Skephult. Detta för att sköta om sina gamla föräldrar i undantaget. Till hösten året därpå gifte han sig med soldatdottern Stina Hansdotter från Buared i Skephult. I husförhörslängden 1810-1815 står Anders som boende på undantaget men även som åbo, vilket ställer lite frågor. Stina som redan var höggravid vid vigseln födde deras dotter Anna Stina den 16 december 1814 på Ekåsen. Det här kan vara första gången Ekåsen nämns för platsen uppe i backen från hemmanet Greppholmen. Det fanns för tiden ett torp kallat Ekåsen i Örby socken men det låg nere i Uddared till gränsen mot Öxabäck. Där fanns heller ingen släkt kopplat till de båda och de var heller aldrig skrivna där. Vittnena till dopet var Stinas två systrar Ingrid från Fagerhult och Brita samt hennes make, soldat Lars Lantz från Oxsjöslätt. Både Fagerhult och soldattorpet låg norr om Greppholmen på Brättingstorp och Gullbergs skogsmarker nära Skephult. Dock kom aldrig dottern Anna Stina skrivas på Greppholmen utan Anders och Stina uppförde backstugan Timmeråsen på Stångareds södra skogsmarker där hela familjen skrevs. På Timmeråsen växte familjen och det skiftade mellan backstuga och torp de kommande åren. Hoppar vi fram till slutet 1830-talet så uppfördes det nu ett nytt torp vid Timmeråsen. Och det var Anders brorson Andreas Andreasson som kom hit med sin hustru Brita Andersdotter vintern 1839. Andreas var född på torpet Hallen under Haratången där fadern Andreas var torpare. Brita var soldatdotter till Anders Ung på Hederna under Högshult Nedregård. Från Hederna kom ju troligen även den avskedade soldaten Lars Fredberg som uppförde Enåsen jag skrev om i mitt förra inlägg. Mot slutet 1800-talet stod än backstugan och torpet men backstugan är idag sedan länge borta.
Men nu tappade vi nästan tråden till Greppholmen. Fortsätter vi på Greppholmen 2 så kom Johannes och Karins son Andreas ta över hemmanet och ledet direkt ner från Jöns Nilsson var brutet. Men inte allt för länge! Bengt och Karins dotter Ingrid kom att flytta upp till Högshult Nedregård där hon arbetade som piga åt sin farbror Anders Jönsson som precis blivit änkling efter att hans hustru Anna gått bort den 9 oktober 1815. Ingrid gifte sig den 4 januari 1817 med drängen Håkan Assarsson från Klockaregården i Skephult och de tog över farbrorns hemman. Ingrids syster Kerstin på Greppholmen gifte sig den 6 juli 1817 med drängen Per Andersson från Botten i Skephult och de tog över hemmanet så att Jöns led fortsatte på hemmanet. Men Per och Kerstin kom att leva med Kerstins föräldrar och ett barnlöst liv på hemmanet. Kerstins mor Karin Svensdotter gick bort den 11 maj 1837 och två år senare flyttade hennes make Johannes Pettersson in hos deras son Andreas som ägde 1/8 mantalet i Gudsryd.
Den sista tiden hade Per och Kerstin haft hjälp på gården av pigan Eva Eriksdotter från Redslared och drängen Andreas Bengtsson från Källenäs torp under Kållared. Vintern 1852-53 blev Eva gravid och den 5 augusti 1853 föddes hennes oäkta dotter Anna Kristina. Vem fadern var framkommer inte i födelseboken men att drängen Andreas flyttade in till Torslanda samma år kanske inte var en slump samt att dottern blev skriven Andreasdotter i husförhörslängden. Den 14 maj 1854 gick hustrun Kerstin bort 77 år gammal och Per levde nu ensam med pigan och hennes dotter. Den 7 november 1865 upprättade Per ett testamente att efter hans död skall pigan Eva Eriksdotter och hennes dotter Anna Kristina få hans 1/8 mantal med lösegendom som arv. Två år senare flyttade en ny dräng in hos Per och det var den 34 år gamla Karl Johan Nilsson från Skephult. Karl Johan var född på backstugan Utterbäcken under Ryda Västergård i Nittorp. Hans äldre bror Johannes hade flyttade in vid Skeppared Nedregården redan 1839 endast 13 år gammal för att arbeta som dräng. Och jämför man hur livet kom att bli för Karl Johan på Greppholmen, flyttade brodern Johannes runt hela sitt vuxna liv. Han gifte sig med Fritslatösen Anna Stina Johansdotter och fick de två sönerna Jonas Linus och Karl. De landade till slut i Tyvik under Skephult. Den yngste sonen Karl började arbeta som dräng på Skephult Klockaregården i slutet 1880 och till sommaren emigrerade han över till Amerika. Knappt ett år senare följde fadern Johannes med över med modern Anna Stina och brodern Jonas Linus.
Tillbaka till brodern och drängen Karl Johan Nilsson så inledde han ett förhållande med pigan Eva och hon blev åter gravid. De gifte sig den 22 februari 1868 och knappt två månader senare föddes deras gemensamma dotter Ida Maria. Eva blev åter gravid våren 1870 och dagen innan julaftons dag föddes här sonen Oskar Emil. Två år senare föddes sonen Johan Evald och snart var hemmansägaren Pers tid på jorden över. Per gick bort den 22 mars 1874 hela 89 år gammal och hemmanet övergick då till Karl Johan och Eva som testamentet förtäljde. 1875 föddes sonen Anders Napoleon men även Evas första dotter Anna Kristina födde sin oäkta dotter Josefina. Hon somnade dock in knappt 1 år gammal den 9 december 1875. Anna Kristina gifte sig den 21 december 1877 och flyttade till sin make och hemmanssonen Johannes Hansson på Finesbo. Året därpå kom Karl Johan och Eva att dela upp sitt hemman. Deras hemman kom att bli Greppholmen 1:7 medan den andra delen blev Greppholmen 1:6 och köptes av dottern Anna Kristina och hennes make Johannes Hansson från Finesbo. Johannes och Anna Kristina kom att få fem barn de kommande åren, Axel Aster Maria, Anna Elisabeth, Julia Zenobia och Elin. Här pausar jag Greppholmen 2 men vi vet nu att hemmanet var i samma släkt från före 1750 fram till Kerstin Bengtsdotters död sommaren 1854. Efter det kom hemmanet att delas i två men ägdes av halvsyskon. Från Johannes och Anna Kristina kom senare även en del av Greppholmen 1 att ligga i släkten.
Nils Jönssons yngre broder Hans som arbetade som dräng där hemma flyttade ner till Hede i Kinna runt 1810. Han återvände till sina föräldrar på Ekåsen efter att hans bror Anders flyttade ut med sin familj till Timmeråsen 1813. Jöns och Maria som miste två av sina barn till rödsot 1808 hade endast dotter Anna Katarina på hemmanet och några fler barn verkade det inte heller bli. Men de båda hade troligen stora hjärtan för mellan 1815-18 flyttade gossen Johannes Andreasson in från Fagerhult torp under Gullberg. Men även flickan Anna Britta Johansdotter från Björkesbacka. Johannes var född på Galthultet men familjen skrevs som fattiga och de fick flytta till Fagerhult under Gullberg. Anna Brittas familj hade flyttat in på Kvapa under Spjutås tidigt 1800-tal men Anna Britta fick flytta ut till Mjöbäck. Senare återvände hon till Björkesbacka för att senare flytta in hos Jöns och Maria på Greppholmen. Hennes föräldrar var den avskedade beväringskarlen Johannes Larsson och Johanna Petersdotter som senare också blev skrivna som utfattiga. Men Anna Britta återvände hem till Kvapa runt 1820. Den 9 januari samma år gick Jöns far Nils bort 71 år gammal i bröstfeber. Änkan Elin gick bort 1,5 år senare 75 år gammal och sonen Hans levde vidare ensam på Ekåsen. Gossen Andreas som nu var runt sina 20 år flyttade ut från Greppholmen och upp till gården Haratången.
Några år gick på hemmanet och till hösten 1826 flyttade den 15-årige tjänstegossen Isak Johansson in från Öxabäck. Isak var flickan Anna Brittas tio år yngre broder från Kvapa. Han arbetade här i tre år innan han flyttade upp till Hult i Kinna. Samma år började drängen Anders Nilsson från torpet Kyrkebacken under Åsletorp Larsagården att arbeta på Greppholmen. Han kom snabbt att inleda ett förhållande med Jöns och Marias dotter Anna Katarina och den 21 juni 1829 gifte de sig. Anders och Anna Katarina tog nu över hemmanet och föräldrarna Jöns och Maria flyttade in på undantaget Ekåsen med Jöns bror. Den 20 december samma år föddes Andreas och Anna Katarinas första son Anders Gustav. Jöns bror Hans flyttade ut 1831 till Gunbo och han gick bort i lungsot våren 1838 i Greppholmen. Anna Katarina blev åter gravid och den 20 januari 1832 föddes deras andra son Elias. Andreas och Anna Katarinas första dotter föddes den 14 februari 1834 och det var lilla Anna Stina. Men nu kom Andreas äldre bror Magnus på hemmanet Haratången bli ägare av Greppholmen 1. Andreas och Anna Katarina flyttade ut 1835 till soldattorpet Lövskog under Galtholmen Nedregård med sina tre barn och hemmanet blev skrivet obesuttet. Nu kom ledet från Nils Jönsson att brytas på Greppholmen 1. Andreas kom att arrendera soldattorpet och vintern 1837 föddes dottern Sofia men ett år senare gick hustrun Anna Katarina bort endast 26 år gammal i lungsot. Änklingen Andreas kom då att flytta från Lövskog med deras fyra barn och in hos sin bror Magnus på Haratången. Men Andreas bror var nog inte en trevlig typ att ha med och göra. Det sägs att han brände sprit hemma på gården och 1839 dömdes han för hemfridsbrott, 1 blodvite, kvarstadsbrott och 4:e resan fylleri. Han ska på fyllan ha gått hem till Bengt på Lyckhult som hade tagit en ko från honom som betalning för en skuld. Hemma hos Bengt hade Magnus slagit och skurit honom blodig och tagit med sig kon hem till Haratången. Magnus sattes först på Vänersborgs kronohäkte och senare förd till Kristianstads fästningsfängelset.
Efter att Magnus sattes i fängelse så gick hemmanet Greppholmen 1 ut på auktion, vilket man kunde läsa i Borås Tidningen den 6 februari 1840. Men innan den här hemska händelsen så var ju hemmanet obesuttet. Det var det dock inte allt för länge, för strax efter att Andreas och Anna Katarina flyttade till Lövskog 1835 kom Johannes Eriksson hit med sin hustru Kerstin Nilsdotter och två döttrar Anna Britta och Edela från hemmanet Fickasjö. Kerstin var inte syster med Magnus och Andreas men Magnus ägde förutom Greppholmen även Fickasjö. Johannes var brukare av hemmanet men redan efter tre år flyttade det in en ny familj på Greppholmen och Johannes blev inhyses. Den nya brukaren var Nils Larsson med hustrun Maria Pettersdotter och deras tre barn från Kinnarumma. De hade tidigare levt på Källebäck under Gunnerhulu samt att Nils verkar ha arbetat som dräng på Hede samtidigt som Jöns bror Hans. Om det är ett sammanträffande vet jag ej. 1840 gick auktionen av Greppholmen och den nya ägaren och brukaren av hemmanet blev Torkel Andersson från Yttre Berg i Kinna. Dagen efter tidningsartikeln i Borås Tidning gick Nils och Marias son Johannes bort endast 19 år gammal i slag. Åren därpå skrevs Nils som inhyses och hälftenbrukare.
1843 flyttade drängen Lorentz Andersson in på Greppholmen från Svänasjö torp där han även föddes 20 år tidigare. Under sin korta tid här på gården gjorde han Nils Larssons dotter Lotta gravid och den 27 mars föddes här den oäkta sonen Johan Lorentz. Drängen Lorentz flyttade ut samma år och blev artillerist i Göteborg, han fick då även efternamnet Blid. Lotta blev under en tid, brukare av hemmanet och föräldrarna blev inhyses. Den 31 december 1844 gick den förra brukaren Johannes Eriksson bort men i dödsboken stod det att han dog under Fickasjö. Hans änka Kerstin och dottern Edela arbetade på Rydboholm och tidigt 1846 flyttade dottern dit medan modern stannade kvar på Greppholmen. 1845 fick Greppholmen en ny ägare och det var Anders Andersson från Galtholmen Nedregård. Han var gift med Anna Stina Johansdotter och de hade två döttrar Johanna Kristina och Anna Brita med sig hit. Anna Stina var född på Vännered till åbon Johannes Andersson och hustrun Anna Andersdotter. Men Anders sålde hemmanet året därpå till Anna Stinas äldre bror Anders Johansson. Han blev ägare av hela Brättingstorp Mellangård ¼ 1841 efter att han gifte sig med hemmansdottern Edela Månsdotter. Så pengar fanns nog tillräckligt där. Anders och Anna Stina blev nu inhyses och 1847 kom en ny brukare hit till Greppholmen från Skephult. Det var Petter Andersson med hans hustru Ulrika Andersdotter och sonen Anders Johan. Petter eller Peter som han även skrevs var född i torpet Fähult i Redslareds socken. Han flyttade in hos de jämnåriga syskonen Anders och Anna Stina Andersson på Vännered. Året efter att Anna Stina och Anders blev ägare av Greppholmen gifte sig Peter sig med hemmansdottern Ulrika Andersdotter från Björnholmen. 1847 flyttade de in hos Anders och Anna Stina på Greppholmen där de kommande åren döttrarna Anna Kristina och Johanna Sofia föddes. I början 1852 blev Ulrika åter gravid och till hösten föddes dottern Lovisa.
1852 kom Greppholmen 1 åter att få en ny ägare och det var Andreas Hansson. Han var född till torparen Hans Eriksson och Helena Olofsdotter på torpet Hässleholmen under Åsletorp Jönsagården. När Andreas blev äldre flyttade han runt bland gårdarna för att arbeta som dräng. Prästen hade till och med antecknat ”Ej klanderfri” när han arbetade som dräng på Lilla Ramnhult torp. Tidigt 1840-tal flyttade han till Dala Storegård i Berghem men efter något år vidare till Nödinge Storegård och senare Hansagården i Hajom. 1846 flyttade han åter till Örby och Kattekulla. 1848 skrevs han som inhyses och fyra år senare blev han ägare över Greppholmen 1 och flyttade dit. Jag sitter och funderar över hur han fått tag på pengarna till detta stora hemman. Född till en torpare och arbetat som dräng runt omkring. Andreas måste varit väldigt sparsam eller så hade han en näsa för affärer.
Den förra brukaren Peter gick bort den 28 februari 1853 endast 35 år gammal i bröstsjukdom. Han lämnade då efter sig änkan Ulrika Andersdotter, sonen Anders Johan och döttrarna Anna Kristina, Johanna Sofia och nyfödda Lovisa. 1860 flyttade pigan Britta Stina Andersdotter in, född på Björnåsen i Skephult. Samma år flyttade Sven Peter Andersson in som inhyses med sin hustru Anna Stina Andersdotter och deras son August från Finesbo. Anna Stina var född på torpet Holmen och var en äldre syster till systrarna Anna Sofia och Johanna som nämndes vid Enåsen. Men det verkar bara som att de mellanlandade här i Greppholmen. För samma år flyttade Sven Peter in på Lästabacka med sin familj.
Nu går vi in på 1860-talet där mycket händer. Peters änka Ulrika hade sedan 1855 vistats i Göteborg med barnen men de skrevs först 1862 som flyttade. Hon levde som änka i Fässberg hela sitt resterande liv och sin sista tid med dottern Lovisa som också senare hade blivit änka. Ulrika gick bort hela 86 år gammal hösten 1905. Fortsätter vi i Greppholmen så tror jag att Andreas Hansson nu uppförde gården Ekåsen uppe vid torpet. Det mesta pekar på att Ekåsen som idag står kan varit uppfört runt 1860-talet. I husförhörslängden 1851-1861 ströks alla torpare på Ekåsen och blev inhyses. Men jag kommer försöka reda ut hur torpen under Greppholmen hänger ihop med kyrkoböckerna senare.
Vi kommer nu till den intressanta laga skifteskartan strax som kommer förtäljer lite om byggnaderna under Greppholmen. Andreas hade inlett ett förhållande med sin piga Britta Stina och hon blev hösten 1863 gravid. Vigseln förrättades den 29 december 1863 och några månader senare föddes deras dotter Josefina Kristina. Samma år flyttade hälftenbrukaren Karl Magnus Johansson Holmgren in med sin hustru Anna Magdalena Flodin och deras dotter Emma Josefina.
Jag tror, att Andreas nu redan levde uppe i Ekåsen medan Karl Magnus brukade hans gamla hemman nere i byn Greppholmen där båda hemmanen låg intill varandra. Uppe på Ekåsen föddes ett till barn till Andreas och Britta Stina, dottern Tilda Maria. Hösten 1870 flyttade Karl Magnus ut med sin familj till Redslared och nu tänkte jag gå igenom lite om vad kartan förtäljer.
På kartan kan vi se att hemmanet är upp delat i två delar, A och B. Greppholmen 1 som Andreas Hansson ägde var här A och B tillhörde änklingen Per Andersson på Greppholmen 2. Andreas tilldelades marken från gränsen till Fickasjö i väster där torpet Holmen ligger, Ekåsen i söder mot Långåkra, nordöst mot Nackersjö och Vännereds ägor. Per Andersson på Greppholmen 2 fick den övriga marken nordväst, gränsen mot Fickasjö och Vännered. De två ursprungliga hemmansgårdarna låg tätt ihop en bit upp från landsvägen med flertalet byggnader. Väster om gårdarna låg en mindre stuga kallat Skräddarens. Nordväst om hemmanen låg det en kvarn i Nackersjöbäcken och i den södra delen hade vi Ekåsen. På kartan har vi fyra byggnader vid Ekåsen. Närmast landsvägen har vi gården Ekåsen, den byggnad som än står till vänster i backen mot Svenljunga. Framför bostadshuset ner mot vägen stod det två ekonomibyggnader likt flyglar på var sin sida med en gårdsplan i mitten. Snett bakom bostadshuset finns ett till mindre bostadshus. Det här tror jag är det gamla Ekåsen torp som idag är helt borta.
Här kan ni läsa beskrivningen av alla byggnader som fanns på de två hemmanen ur lagaskiftet.
Greppholmen 1/8 som egas af Andreas Hansson, har följande åbyggnader m. m.
1. Manbyggnaden af träd under spån och brädtak, 35 fot lång, 21 fot bred och 10 fot hög, innehållande bottenvåningen: förstuga, stuga och kammare samt kök, en trappa upp: loft och vin. Stugan är invändigt brädforad. I stugan finnes spis och bakugn samt spis i köket. Under byggnaden finnes en 6 fot låg och 6 fot bredkällare utan hvalf. Allt i brukbart skick.
2. Ladugård uppförde af timmer, till en del brädforad, under tak af halm och bräder. Denna byggnad, som innehåller längd 57 fot, i bredd 20 fit och i höjd 10 fot, är indelad till loge, 2a loda, fähus och vagnbod. I brukbart skick.
3. Wedskjul af timmer under brädtak, innehållande i längd 17 fot i bredd 16 fot och i höjd 6 fot. I sämre skick.
4. Brygghus af timmer under tak af bräder, 20 fot långdt, 18 fot bredt och 4 fot högt. I sämre skick.
5. Källare murad af sten och öfanbygd, 12 fot lång 11,5 fot bred och 8 fot hög. I sämre skick.
6. Stuga af timmer under tak af bräder och halm, 28 fot lång 17 fot bred och 4,5 fot hög, innehåller stuga, kök arb kommod. I brukbart skick.
7. Brunn gemensam till båda delegarne.
8. Trädgård, bestående af några aplar och päronträd.
9. Humlegård af hulken omkring 3:tt humle skördas årligen.
Andreas Hanssons byggnader på Ekåsen
10. Mansbyggnaden på stenfot uppförd af timmer och läckt med tegel och spån på bräder, innehållande på bottenvåningen förstuga, stuga kök, kökskammare och förstugakammare, öfvervåningen indelad till sal och 3e kammare jemte trappgång, dessutom finnes vind på denna våning, byggnaden är 40 fot lång, 20 fot bred och 16 fot hög, brädforad och rödmålade.
11. Ladugård, uppförd af timmer under tak af bräder och tegel, 63 fot lång 22 fot bred 9 fot hög, denna byggnad är inredd till log 2:ne lodar, stall och fähus. Allt i godt skick.
12. Ladugård af timmer under tag af bräder, 48 fot lång 18 fot bred 7 fot hög, innehållande fårhus, grishus och källarebod samt uldbod och vagnbod, under denna byggnad finner en 6 fot lång källare, murad af sten. Allt i godt skick.
13. En mindre stugubyggnad af timmer under brädtak 28 fot lång 16 fot bred och 5 fot hög, innehållande förstuga, stuga och kök. I brukbart skick.
Greppholmen 1/8 mtl: eges af Per Andersson, har följande åbyggnader m. m.
1. Manbyggnaden 40 fot lång 21 fot bred och 10 fot hög, under tak af tegel och bräder, innehållande: stuga och 2 kammare, öfre våningen bestående af loft och vind. I brukbart skick. Under byggnaden finnes källare.
2. En mindre stugubyggnad af timmer under brädtak 22 fot lång, 16 fot bred och 5 fot hög. I sämre skick.
3. Bod af timmer under brädtak, 8 fot lång, 8 fot bred och 5 fot hög. I brukbart skick.
4. Ladugård af timmer under halmtak, 64 fot lång, 20 fot bred och 10 fot hög, innehållande log, 2:e lodar, fårhus och svinhus. I brukbart skick.
5. Ladugård af timmer under halmtak, innehållande hölada och vagnbod. I brukbart skick.
6. Brunn gemensam med Andreas Hansson.
7. Trädgård, besående af flera stycken fruktträd.
8. Humlegård, hvaraf skördas omkring 5tt humle.
Vi kan här läsa att det fanns fina fruktträdsträdgårdar och ett antal byggnader vid den gamla gårdsplatsen. Vid Ekåsen där Andreas levde kan vi utläsa att hans byggnader är av väldigt fint skick, alltså näst intill nybyggda. Jag skulle kunna tro att den mindre ekonomibyggnaden vid Ekåsen var ett återbruk från det gamla torpets ladugård. Skulle annars vara väldigt dyrt att sätta upp två helt nya ekonomibostäder? Längst ner i listan vid Ekåsen nämns en mindre stugubyggnad och detta tror jag är det gamla torpet. Eventuellt kom det här torpet att flyttas. För efter ett samtal med Ekåsens nuvarande ägare hade en lekstuga byggts upp över en källargrund snett bakom bostadshuset. Idag har de uppfört en byggnad på grunden men kanske kan det varit att de flyttade torpet för att få mer åker och satte det närmare skogskanten. Intressant att leka med tanken i alla fall. Stugan vid Skräddarelycken var troligen nummer 2 i byggnadslistan under Per Andersson.
Nu har ni fått ta del av kartans uppdelning och beskrivningen av alla byggnader. Så vilket flyttades till platsen där Viktors gård står? Det här kan vi utläsa i laga skiftet. Av de två ursprungsgårdarna kom Andreas behöva flytta sina byggnader. De var i sämre skick mot Pers och då billigare att flytta. Men Andreas behövde inte flytta sina byggnader uppe vid Ekåsen för de hade det bästa skicket på hela hemmanet. Nästan i slutet av skiftedokumentet kan vi läsa att Andreas byggnader skulle flyttas till plats 89, vilket är runt där den stora eken står och ladugården.
På kartan nedan har jag markerat det område som var utsatt för att Andreas Hanssons gamla gård skulle flyttas till. Uppe på åkern har jag satt ut var de gamla byggnaderna låg uppe på åkern samt stugan nere i skräddarlyckan till vänster. Förstora bilden för att lättare se detaljerna.
Vid ett besök för någon helg sedan besökte vi den gamla platsen och det finns inte så mycket spår kvar. Men utsikten lär ha varit bra här uppe i från åsen och knappt synbart nere från den gamla landsvägen.
Nedan kan ni läsa ett utsnitt ur laga skiftet.
” … och då de byggnader som Andreas Hansson har närbelägne Per Anderssons byggnader äro af sämre beskaffenhet och mindre kostsamma att afflytta, beslutade förättningsmännen, då … skiftesläggning med mindre icke kunde åstakomma, att Andreas Hanssons byggnader från nuvarande planen till dess blifwande egoskifte skola flyttas, men med de byggnader Andreas Hansson har på så kallade Ekåsen med dessa äro de bästa inom hemmanet, bör han hafva quarboenderätt.”
Man brukade vid ett skifte även gå igenom vem som står för kostnaden för avflyttningar etc. Finns ofta detaljerade priser uppstaplade för varje moment och så även vid det här skiftet. Andreas kom själv att förbereda marken dit byggnaderna skulle flyttas och Per skulle få 114 riksdaler samt bidraget från staten för genomfört skifte.
” … Tjenlige tomtplaner på Andreas Hanssons skifte saknades icke. Och blef kostnaden för utflyttningen af Andreas Hanssons byggnader värderad på sätt detta värdering instrument visar, men delegorne hade sins emellan öfverenskommit om denna kostnads utgörande, på det sätt att Andreas Hansson sjelf marksätter sin utflyttning mot det att han af Per Andersson erhåller 114 Rks mynt samt hela det bidrag staten erhålles födålogde utflyttningar vid laga Skiften…”
Så nu vet vi vilken gård som flyttades till Viktors och det var Greppholmen 1 gamla hemmansgård. Efter att hälftbrukaren Karl Magnus flyttade ut hösten 1874 tog en brukare över det gamla hemmanet vid Viktors. Det var Enåsens sista brukare Andreas Johansson med sin andra hustru Anna Stina och deras fem barn. Där föddes senare hösten 1876 deras dotter Hilma Kristina. Andreas bror Lars Johan nämnde jag tidigare att han flyttade från Enåsen 1872 med sin hustru Anna Sofia och fyra barn. Lars Johan flyttade hit till Greppholmen och levde som inhyses från 1872. Först 1881 blev han skriven som torpare och detta på torpet Kullen som låg på Skräddarelyckan. Men mer om torpet senare.
Ska vi fortsätta vid Greppholmen 1 så blev hälftbrukaren Andreas Johansson1885 skriven som inhyses efter att Sven Karlsson flyttade hit och tog över gården med sin familj. Sven var tidigare hemmansägare av Skeppared Nedregården i Skephult. Andreas flyttade nu ut med sin familj upp till Fritsla Mekaniska Väveris arbetsbostäder. Två år senare flyttade familjen upp till Kronäng i Borås. Året efter att Andreas flyttade från Greppholmen gick ägaren Andreas Hansson bort 67 år gammal. Hemmanet kom nu att delas på deras två döttrar Josefina Kristina och Tilda Maria. När man läser igenom bouppteckningen är det några gedigna listor av tillgångar. Hemmanet var värt 2600 och totalt var tillgångarna 3167 och skulder 719. Dottern Tilda Maria gifte sig den 13 juni 1889 med hemmanssonen August Fredriksson från Gullberg Vrågården och de tog över Ekåsen. Två månader efter vigseln föddes sonen Karl Hjalmar och tidigt 1891 dottern Tekla Ottilia. Till sommaren flyttade nu Tilda Marias syster Josefina Kristina in till Haga i Göteborg där hon arbetade som sömmerska. Våren 1894 föddes ytterliga en gosse, John Rudolf vid Ekåsen men sommaren året därpå gick maken August bort endast 37 år gammal. Nere vid den andra gården där häftbrukaren Sven Karlsson levde. Köpte Svens son Klas Albert ett av hemmanen uppe vid Långäckra och hela familjen flyttade dit förutom dottern Josefina. Klas Albert och brodern Anders Severin reste tillsammans över till Amerika men Klas Albert återvände redan två år senare. Systern Josefina gifte sig den 10 december 1898 med hemmanssonen Oskar Emil Karlsson från Greppholmen 2, 1:6. Hon flyttade upp till Oskar Emil och hemmanet delades upp mellan sonen och fadern Karl Johan Nilsson. Nu fanns det inte längre någon hälftbrukaren av Greppholmen 1 och gården nere vid Viktors blev obesutten.
August Fredrikssons änka Tilda Maria födde sommaren 1899 sin oäkta dotter Edith Elisabet och tre år senare sålde hon Ekåsen till August Karlsson på Enekullen under Fickasjö. August Karlsson flyttade in på Ekåsen medan Tilda Maria flyttade till Enekullen som hon köpte av August. Hon gifte sig nu också med torparsonen Karl Adolf från granntorpet Svedjan. Den nya ägaren August var gift med Ida Lovisa Johansdotter och hade de två döttrarna Anna och Tilda med sig till Ekåsen. Men sommaren 1910 gick hustrun Ida Lovisa bort endast 46 år gammal. Den gamla ägaren Andreas Hanssons andra dotter Josefina Kristina som flyttade in till Göteborg sålde samma år sin del av Greppholmen 1 till hemmansägaren Alfred Andersson på Freared i Skephult. Vilket man också kan läsa i lagfartsregistret var Greppholmen 1:4. Troligen brukade Alfred gårdens mark och kanske hyrde ut bostaden men det är inget som framkommer i kyrkoböckerna. Tre år senare gick Josefina Kristina bort, endast 49 år gammal och ogift i Göteborg.
Uppe vid Ekåsen gifte sig Augusts dotter Anna sig den 16 juni med hemmanssonen Axel Johansson från granngården. Axel var son till hemmansägaren Johannes Hansson på Greppholmen 1, 1:7. I boken Haratångens skolområde finns ett fint bröllopsfotografi där Axel och Anna firade vid Ekåsen som var prydligt utsmyckat och alla står framför huset. De kommande fyra åren föddes här döttrarna Rut Ida Kristina och Lisa Hildergard. Samma år som sistnämnde föddes 1919, gifte sig Annas syster Tilda sig med arrendatorn Johan Adolf Abrahamsson på Långäckra och flyttade dit. Några år gick på Ekåsen och den 11 januari 1925 föddes här sonen Erik Axel Hugo.
1927 sålde Alfred Andersson på Fredared sin del av hemmanet Greppholmen 1:4 till hemmanssonen John Gottfrid Karlsson på Greppholmen 2, 1:6 och 1929 uppförde han det som kom att bli Viktors Perssons gård. I församlingslängden 1925-1934 kan vi läsa att en schaktmästare Erik Gustav Sandberg flyttade till Greppholmen 1933 från Berghem som hyrande. Om det gäller Viktors gård är svårt att säga men kan ju vara så. Sen finns tyvärr ingen mer kyrkolängd tillgängliga men Viktor Reinhold Persson från Enåsen köpte 1936 Greppholmen 1:4 och ägde gården fram till sin död 1982.
Efter en promenad runt det gamla huset så försökte jag hitta detaljer från det gamla hemmanet. Och väggar och andra detaljer skvallrar om återbruk och svunnen tid. Till ett exempel har man återanvänt timmer som man sågat itu för att få mer plank. I dessa plank kan man tydligt se var träpluggarna suttit. Vissa plankor var även markerade med samma tecken vilket tyder på planerat bygge. Sen till sist låg det en dörr i det gamla köket. Den har funnits på övervåningen och har ett väldigt vackert gammalt handtag. Dess ålder kan vara mellan 1800-1850, precis i tidsspannet innan lagaskiftet och tecken på det äldre hemmanet som flyttades hit. En annan notering här är att det hemman som flyttades var i lite sämre skick och kan till och med varit det första hemmanet som Jöns Nilsson tog över 1770-tal efter fadern gick bort. Han ägde Greppholmen 1 och brodern Bengt Greppholmen 2.
Ska vi fortsätta där vi pausade över Greppholmen 2. Evas oäkta dotter Anna Kristina på Pers gamla hemman 1:6, som vi nu kallar gården upp på åkern. Anna Kristina Gifte sig med Johannes Hansson från Finesbo vintern 1877 och köpte sig året därpå en del av Greppholmen 2. 1879 uppförde de sin gård som kom att ligga närmare den gamla landsvägen. De kommande åren föddes sonen Axel och de fyra systrarna Ester Maria, Anna Elisabeth, Julia Zenolia och Elin. Ett gammalt fotografi över bostaden och familjen sittandes framför finns med i Haratångens skolområde.
När dottern Ester Maria var runt 20 år gammal träffade hon snickaren Karl Hjalmar Johansson från Skephult. Han föddes och växte upp till hemmansägaren Johannes Olsson och Lovisa Andreasdotter på Gudsryd. Efter ett tag kom Ester Maria att bli gravid och ett bröllop nalkade. Den 19 december 1902 gifte de båda sig och tre månader senare föddes deras son Artur Olof. Runt 1907 flyttade de in på torpet Kullen som låg nere i en liten glänta väster om det gamla hemmanet. Detta efter att den dåvarande torparen Lars Johan Johansson gått bort samma år. Hemma hos föräldrarna Johannes och Anna Stina gick åren och sonen Axel gifte sig 1915 med hemmansdottern Anna Augustdotter uppe på Ekåsen och flyttade dit. Hans syster Julia Zenobia flyttade ut vintern 1916 ner till Marks Textilfabrik Häggåstrand där hon var fabriksarbetare. Två år senare flyttade hon upp till Borås där hon senare arbetade som charkuteribiträde fram till sin pension. De sista åren levde hon centralt i Borås och gick bort ogift i slutet 60-talet. Hennes äldre syster Anna Elisabeth gifte sig den 19 december 1912 med Karl Arvid Karlsson från Långäckra som flyttade ner till Greppholmen. Sommaren året därpå föddes deras son Ture Rudolf men några månader senare flyttade den lilla familjen upp till Örby Bosgård där Karl Arvid blev statdräng. Den 27 februari 1924 gick hustrun Anna Kristina Andreasdotter bort 71 år gammal och dottern Ester Maria från torpet Kullen tog över hemmanet. Ester Maria och Karl Hjalmar hade under sina år på torpet utökat barnaskaran med Gunhild Margareta, Evert Assar, Åke Leonard, Karl Rune Joel och Hans Ragnar Valentin. Senare kom Karl Hjalmar även att ta sin faders efternamn Olsson. Ester Marias syster Elin som fortfarande levde hemma flyttade vintern 1926 upp till Borås. Där arbetade hon i några år innan hon gifte sig 1931 med hemmansägaren Oskar Alfred Johansson på Hässlehult Nedergården. Hon flyttade upp till Skephult där de fick döttrarna Ulla Ann-Mari och Asta Elin Gull-Britt. Döttrarna flög ut och de både flyttade 1958 ner till Källeberg under Aratorp i Fritsla. Hemma på gården i Greppholmen levde fadern och änklingen Johannes Hansson fram till sommaren 1928, då han också gick bort 78 år gammal.
Åren kom att gå hos Karl Hjalmar och Ester Maria på Greppholmen 2. Barnen flyttade ut och 1946 köpte de hemmanet Lilla Ryd 1:4 där de kom att leva sina resterande år. Ester Maria gick bort vintern 1959 och ett halvår senare även änklingen Karl Hjalmar. Den nya ägaren av gården i Greppholmen 2, 1:7, blev hemmanssonen Knut Valdemar Karlsson från det äldre hemmanet uppe på åkern. Han var gift med Augusta Viktoria och de hade med sig hit barnen Kurt Reinhold och Maj-Lis Monika. De kommande åren föddes barnen Vivan Ann-Marie, Karl-Erik och Bo Stig Lennart. Knut Valdemar byggde ett nytt hus 1952 och två år senare revs det gamla bostadshuset.
Så vad hände med det gamla hemmanet uppe på åkern? För hemmansägaren Karl Johan och Eva gick åren och i december 1889 gifte sig deras dotter Ida Maria sig med torparsonen Sven Svensson uppe på Kyrkåsen under Gundbo Östergård. De kommande 22 åren föddes på Kyrkåsen de 10 barnen Arvid Leonard, Hulda Elisabeth, Selma Viktoria, Karin Amalia, Johan Edvin, Edit Alfrida, Dagny Linnea, Ebba Agnes, Karl Öste och Walter Napoleon. Tillbaka till Greppholmen emigrerade bröderna Oskar Emil och Johan Evald åren 1892 och 1893. Oskar Emil återvände våren 1896 och tog över hemmanet. Några dagar efter hemkomsten emigrerade även hans yngre bror Anders Napoleon över till Amerika. Kanske väntade hans bror Johan Evald på honom på andra sidan Atlanten? Oskar Emil gifte sig den 10 december 1898 med Josefina Svensdotter. Hon var dotter till Sven som var hälftenbrukaren av hemmanet som låg nere vid Viktor Perssons gård. Hennes familj hade en månad tidigare flyttat upp till Långäckra där brodern Klas Albert blev hemmansägare. De kommande åren föddes på Greppholmen barnen Karl Sigfrid, John Gottfrid, Erik Gunnar, Svea Eleonora, Knut Valdemar och Anna Olivia. Oskar Emils föräldrar Karl Johan och Eva gick bort åren 1907 och 1905, båda 74 år gamla. Samma år som modern Eva gick bort, gjorde även Oskar Emils svärfar Sven uppe på Långäckra det. Änkan och svärmodern Anna Kristina flyttade nu in hos dem på Greppholmen. Åren gick och vi kan läsa att sonen Karl Sigfrid var handlanden och att John Gottfrid var skogsarbetare. Han köpte 1926 Greppholmen 1, 1:4, nere vid Viktors och uppförde 1929 den nya gården. Oskar Emils svärmor Anna Kristina gick bort vintern 1924, samma år som Johannes Hanssons hustru på det andra hemmanet 1:7. Sommaren året därpå gick även Oskar Emils hustru Josefina bort endast 57 år gammal. Sonen Karl Sigfrid som nu var lantbrevbärare gifte sig hösten 1928 med Ingrid Albertina Brandt från Fritsla och två månader senare föddes deras son Roger Ingemar Valentin. De flyttade ut redan två år senare upp till Skoghem under Haratången. De andra syskonen flyttade ut de kommande åren medan sonen Knut Valdemar gifte sig våren 1937 med Augusta Viktoria och tog över hemmanet. Fadern Oskar Emil gick bort 69 år gammal sommaren 1939. De kommande åren föddes här Kurt Reinhold och Maj-Lis Monika innan de köpte Johannes Hanssons hemman nere vid vägen 1946 och den sista ursprungsgården på Greppholmen revs.
Det var de båda hemmanen på Greppholmen och har ni kommit så här långt vet ni att Ekåsen torp upphörde som torp efter att Andreas Hansson byggde den nya gården runt 1860. Förutom Ekåsen har jag nämnt Skräddarns och Kullen men det fanns även en liten backstuga nere vid den gamla landsvägen. Vilka levde där? Det jag kommer framföra nu är min tolkning från de källor jag har haft tillgång till. Läser vi i boken Haratångens skolområde, levde i sistnämnda backstugan gårdfarihandlanden Alfred Nilsson med sin familj in på 1900-talet. Någon på skräddarlyckan nämns inte utan vi har skräddaren Johannes Androsson som blev svärfar till Alfred Nilsson i backstugan. Bara där har vi två platser med samma familj. I husförhörslängderna har vi flera familjer under Ekåsen som inhyses men vad jag lärt mig genom åren är att en inhyses ej behöver leva inne på det nämnda torpet. Utan det kan vara en stuga på marken till torpet och så tror jag man får tolka längderna även här i Greppholmen. Jag kan dock vara lite skeptisk till min tolkning men för att få det logiskt känns det rätt.
På undantaget Ekåsen levde som ni vet Jöns Nilsson och hans hustru Maria Persdotter. Den 2 november 1840 gick maken och den före detta hemmansägaren Jöns bort 67år gammal. Samma år flyttade Per Persson in som inhyses från soldattorpet Enekulla (Backs) under Fickasjö som han tidigare arrenderade. Per blev Ekåsens första torpare. Han var gift med Caroline Christina Rudin och hade med sig barnen Peter Johan, Anders och Gustav Fredrik men den sistnämnda sonen gick bort våren 1841 endast 1 år gammal. Caroline Christina blev åter gravid och födde tidigt 1842 sonen Gustav Frans. Den 1 augusti 1843 gick nu Jöns änka Maria bort 70 år gammal. 1852 kom Andreas Hansson att bli ägare över Greppholmen 1 och det är nu det börjar bli svårtolkat.
I husförhörslängden 1852-1861 står inte längre Per Persson som torpare på Ekåsen utan som inhyses. Torparen som nämns var nu den förra brukaren Anders Andersson som endast brukade Greppholmen ett år mellan 1845-46 då en ny brukare tog över och Anders blev skriven som inhyses. Runt den här tiden flyttades det gamla undantaget upp ifrån Ekåsen ner till Skräddarlyckan väster om de gamla huvudgårdarna uppe på åkern och ett nytt torp uppfördes uppe vid Ekåsen. 1853 flyttade Pers son Peter Johan till Berghem och året därpå blev även Anders uppe på Ekåsen inhyses. Den nya torparen var Magnus Andreasson från torpet Strömmen under Kattekulla. Han var gift med Sofia Magnusdotter och där hade de två barn tillsammans, dottern Edela och sonen Johannes. Men sonen gick bort knappt 2 år gammal hösten 1853 och året därpå flyttade de in på Ekåsen. Den förre brukaren Anders blev nu inhyses och hans hustru Anna Stina och dottern Johanna Christina emigrerade samma år över till Amerika. Magnus hustru Sofia blev vintern 1855 gravid och födde till sommaren dottern Sofia. Men hon somnade in redan efter två månader och familjen flyttade åter vidare 1857 upp till Långäckra.
På Ekåsen har vi nu den förre brukaren Anders och hans dotter Anna Britta samt Per Perssons söner Anders och Gustav Frans nere i skräddarlyckan. Per och hustrun ska sedan 1856 ha vistats i Hajom. 1859 flyttade deras båda söner till Göteborg och Källäng. Stugan blev nu näst intill obebodd då föräldrarna vistades i Hajom. Anders dotter Anna Britta flyttade 1860 till Skephult. I nästa husförhörslängd 1862-1871 fanns det två Ekåsen på samma blad och med detta tolkar jag att det fanns två platser. Anders Andersson uppe på Ekåsen flyttade 1862 ner till Gullberg Wrågården där han levde som inhyses. Han nämns även som rubbad och änkling. Förklaringen till att han var änkling kan man läsa i husförhörslängden. ”Hustrun utfl. till Amerika 1854, säges vara död kort efter framkomsten”. Hustrun kanske flyttade till Amerika med dottern för att något inte stod rätt till med Anders. Per Persson och hans hustru som vistades i Hajom gick båda bort 1865. I dödsboken står det på Per ”död i Hajom och begraven enligt… den 24/9 1865.”
Nu står ingen skriven under Ekåsen men det finns fortfarande en inhyses under Greppholmen. Det var Lotta Nilsdotter som fick sin oäkta son med drängen Lorentz Andersson samt hennes mor och änkan Maria Persdotter. De kom till Greppholmen 1838 och fadern Nils blev brukare av Greppholmen 1 i några år innan de blev skrivna som inhyses. Vart de levde är svårt att säga men om vi säger att de levde i skräddarlyckan funkar åren lite bättre som nämns i husförhörslängden. Nu kommer vi strax fram till lagaskiftet över Greppholmen från 1868. Men jag tänkte vi tar oss en återblick på husbeskrivningarna och vilka byggnader jag tolkar vara Ekåsen och Skräddarlyckan.
Stugan uppe vid Ekåsens nya byggnader.
”En mindre stugubyggnad af timmer under brädtak 28 fot lång 16 fot bred och 5 fot hög, innehållande förstuga, stuga och kök. I brukbart skick.”
Skräddarlyckan under Per Perssons ägor som låg nere i en skuggig liten lycka. Knappt värd att kallas Ekåsen!?
”En mindre stugubyggnad af timmer under brädtak 22 fot lång, 16 fot bred och 5 fot hög. I sämre skick.”
Nedan kan ni se Kullens torpgrund.
Skickat av skräddarlyckans stuga var ”I sämre skick” och det kanske inte var så konstigt om ingen knappt levt i den sedan Pers söner flyttade ut 1859. Där levde Lotta med sin oäkta son och modern Maria. Men sommaren 1863 gick hon bort hela 82 år gammal och 1866 flyttade sonen Johan Lorentz upp till Hult Övregård för att arbeta som dräng. Han blev senare manufakturhandlanden och tog sig efternamnet Lindén. Han gifte sig sommaren 1876 med Lucia Maria Lindgren, född i Varberg och de flyttade in till staden 1879. De båda kom att emigrera över till Amerika men återvände till Varberg hösten 1899 från Everett i Massachusetts. De levde hela sina liv barnlösa, Lucia Maria gick bort sommaren 1913 och Johan Lorentz vintern 1919. I hans bouppteckning kan man läsa att hans närmsta släkt var mosterns son Andreas Andreasson i Haga. Andreas var född oäkting till Lottas yngre syster Katarina som arbetade som piga under Yttre Berg. Den sista tiden levde hon och sonen Andreas i en backstuga under hemmanet.
Man kan även läsa i bouppteckningen att han hade det väldigt gott ställt. I tyglager hade flera hundra meter olika vävnader värda flera tusen kronor, rätt mycket för sin tid. Hans tillgångar var slutligen 24,500 kronor och skulder på nästan 11,000. Men de här skulderna var främst till olika spinnerier och textilhandlare i Borås och Göteborg. Pengarna som blev över kom senare att testamenteras mellan fem kvinnor och inte till sin kusin.
Men nu tappade jag tråden igen, det är bara så kul när man hittar intressanta grenar och främst en sådan här framgång av en liten oäkting från Greppholmen. Johan Lorentz flyttade ut 1866 och året därpå flyttade nästa familj in. Detta var skräddaren Johannes Andorsson som tidigare levt som inhyses på torpet Djupadel under Haratången. Johannes var gift med Anna Stina Andreasson och de hade med sig sönerna August, Anders, Johan och Aron hit till stugan. Våren 1871 föddes deras enda dotter Anna Maria och två år senare flyttade deras äldsta son August fram till gården Haratången där han arbetade som dräng. Runt den här tiden fick skräddaren Johannes åter flytta och det var nu ner till den gamla landsvägen. Om det var att de flyttade den gamla stugan i skräddarlyckan eller om de byggde en ny stugan kan jag inte säga. Orsaken var troligen den att hösten 1872 flyttade en ny familj in som inhyses under Per Andersson på Greppholmen 2. Det var Lars Johan Johansson från Enåsen i Vännered och om honom kan ni läsa om i det förra inlägget om Enåsen. Han var gift med Anna Sofia Andersdotter från torpet Holmen som låg under Fickasjö men gränsen intill till Greppholmen. Hit hade de med sig barnen Johanna Christina, Johan August, Tilda och August. Tidigt 1875 föddes här sonen Johannes.
Vintern 1874 flyttade en till familj in som inhyses under Ekåsen. Det var Nils Eriksson Brask från en backstuga under Hyltenäs. Han var gift med Edela Johansdotter och de hade fyra barn, Edvard, Augusta, Aron och Maria. Det är nu man kan undra vart den här familjen levde. Kan det varit uppe i det torpet vid Ekåsen eller flyttade de in hos skräddaren Johannes? Samma år flyttade hälftenbrukaren Andreas Johansson in under Greppholmen 1. Andreas var född på Enåsen och bror till Lars Johan. Men oavsett vart Nils levde med sin familj flyttade de ut tre år senare till Bollebygd. Där blev han förpantningsägare över soldattorpet under Hestra Tubbegård.
Återvänder vi till skräddaren Johannes så flyttade hans son Anders ut vintern 1876 till Skephult. Senare flyttade han upp till Fritsla och till slut Borås. Där gifte han sig och blev fabriksarbetare men tog sig även efternamnet Sjöberg.
1881 blev Lars Johan Johansson torpare under Greppholmen och det kom att kallas Kullen. Det är ett värdigt namn då torpet låg på en liten kulle i den lilla gläntan som tidigare kallades skräddarlyckan. Och som jag nämnde var där inte mycket till mark, inte i lyckan i alla fall. Nere hos skräddaren flyttade sonen Johan ut hösten 1884 till Fritsla. Han kom senare att gifta sig med en Tilda Maria Erlandsdotter från Torestorp där de också levde på torpet Ålbäck under Röllese. De kom att få åtta barn innan de 1907 flyttade upp till Häggådalens Mekaniska Linneväveri i Kinna. Namnet Ekåsen kom nu även att strykas för Johannes. Hans hustru Anna Stina gick bort 58 år gammal hösten 1886 och tidigt 1892 flyttade deras siste son Aron upp till Borås. Till vintern samma år flyttade även Lotta till fattighuset (Två Skyttlar). Nu levde endast Johannes och dottern Anna Maria kvar på backstugan.
Inne på Kullen kom torpet växla mellan torp och backstuga de kommande åren. Vintern 1883 flyttade sonen Johan August upp till Galtholmen Nedregård för att arbeta som dräng. Men han återvände redan vintern 1885 från Långäckra. Den 18 november 1888 gick Lars Johans hustru Anna Sofia bort 56 år gammal och Lars Johan blev backstugusittare. Vintern 1890 flyttade dottern Tilda till Gunnerhulu för att arbeta som piga men redan året därpå flyttade hon upp till Hans Andersson på Finesbo. Hans var far till hemmansägaren Johannes Hansson på Greppholmen 2, som uppförde gården nere mot den gamla landsvägen 1879. Innan julen 1891 flyttade sonen Johan August ut igen. Den här gången gick flyttlasset till Enekulla under Fickasjö där han hade gift sig med dottern August Matilda Andersdotter. Fadern och änklingen Lars Johan kom våren 1893 gifta om sig med Kristina Johansdotter från Fritsla men född på torpet Fagerhult under Gullberg Håkansgården. Med sig hade hon sin oäkta son Agnar Konrad. Kristina som redan vid vigseln var gravid födde till sommaren deras son Abel. Nu blev Lars Johan åter torpare på Kullen. Kristina blev gravid två år senare och våren 1895 föddes sonen John. Till vintern 1896 mönstrade sonen Johannes till 2 Göta Artilleri i Göteborg och återvände hem vintern 1899 med efternamnet Kullman. Tidigare det här året hade Lars Johan och Kristina son John gått bort endast 4 år gammal. Sommaren 1900 gifte sig deras dotter Augusta sig med torparsonen Johan Martin Johansson på torpet Eneberg under Gunnerhulu. Hon var redan gravid när hon flyttade dit och födde till hösten dottern Tyra Sofia. Vintern 1901 flyttade Kristinas son Agnar Konrad ner till Harpebo fabrik men återvände hem redan året därpå.
Vi går nu in på 1900-talet och närmar oss torpens slut. Kristinas son Agnar Konrad flyttade åter ut vintern 1905 upp till Häggådalens Mekaniska Väveri där han arbetade i ett år innan han flyttade vidare till Kinnamarks Väveri. Han gifte sig den 28 december 1907 med fabriksarbeterskan Ida Kristina Mårtensson. De kommande fem åren föddes här barnen Ture Ejnar Holger, Stina Karola, Lisa Gunborg och Ture Uno Valdemar. Men det blev inga lyckliga år i fabriksbostaden. Ture Ejnar Holger blev endast 1 månad gammal. Stina Karola 1 år, Lisa Gunborg ett halvår gammal men även hustrun Ida Kristina gick bort våren 1914 endast 26 år gammal i lungsot. Agnar Konrad blev redan 1911 skriven som sjuklig vilket kanske låg till grund av barnens för tidiga död? Efter hustruns bortgång fick den knappt 2 år gamla sonen Ture Uno Valdemar flytta in hos nattvakten Mårten Andersson på fabriken, vilket var far till Ida Kristina. Själv fick Agnar Konrad, endast 29 år gammal flytta in på Horndals försörjningshem där han även avled den 18 september i lungsot. Det hände mycket i deras liv som även blev allt för kort för dem alla. Sonen Ture Uno Valdemar blev fosterson hos sin moster Anna Ottilia och växte upp i Vallsjö, Jönköpings län. Hösten 1835 gifte han sig med Rut Alice Kristina Johansson och de fick tillsammans barnen Inger Lillemor och Rolf Ingemar.
Åter på Kullen gick Lars Johan bort den 6 januari 1907 och Kristina blev änka med sonen Abel och hans son Johannes. Till vintern samma år flyttade Johannes in som hyrande på Nyslätt under Kinna Backagård. Han gifte sig i december med Ida Johansdotter och till våren 1908 föddes deras dotter Ella Ines Ingeborg. Sommaren 1911 reste Johannes över till Amerika och hösten 1919 reste även hustrun och dottern över. Efter Lars Johans död 1907 flyttade nu en annan familj in hos änkan Kristina på Kullen. Det var Karl Hjalmar Johansson som ni tidigare läste om när han gifte sig med hemmansdottern Ester Maria, dotter till Johannes Hansson. De kommande åren fem åren föddes barnen Gunhild Margareta och Evert Assar. Vintern 1917 flyttade änkan Kristina och hennes son Abel till Haratången. Familjen på Kullen växte ännu mer och de kommande åren föddes sönerna Åke Leonard, Karl Rune Joel och Hans Ragnar Vallentin. Den 27 februari 1924 gick Ester Marias mor Anna Kristina på föräldrahemmet bort och i slutet av året tog Karl Hjalmar och Ester Maria över föräldrahemmet. Det här var slutet på torpet Kullen men vi har fortfarande backstugan nere vid vägen.
Skräddaren Johannes Andorsson gick bort 80 år gammal den 25 mark 1910 och dottern Anna Maria blev ensam i backstugan. Men hon kom snart att träffa den kringvandrande knallen Peter Alfred Nilsson från Knäred och de gifte sig den 28 december 1928. Peter Alfred flyttade in i backstugan i Greppholmen och sommaren 1913 föddes deras son Axel Leander. Efter två år föddes åter ett barn i backstugan, det här var dottern Lilly Ingeborg. Åren gick och 1938 byggde sonen Axel ett nytt hus en bit upp från backstugan där familjen flyttade in på. Våren 1947 gifte sig dottern Lilly Ingeborg sig med Gustaf Lennart Johansson från torpet Bäckabo under Aratorp Östergård i Fritsla som flyttade upp till Greppholmen. Hösten 1950 gick fadern Peter Alfred bort 82 år gammal och tre år senare även hans hustru Anna Maria. Lilly Ingeborg och Gustav Lennart flyttade senare ner till Fritsla. Brodern Axel Leander gifte sig med hemmansdottern Anna Elvira från Amundagärde i Öxabäck den 20 oktober 1951. Axel köpte loss marken till hemmet 1956 och den fick beteckningen Greppholmen 1:9. Axel och Anna kom att leva ett barnlöst liv och 1966 sålde de sitt hus och flyttade ner till Haratångens skola.
Som avslutning till inlägget så har Marcus Asplund nyligen skapat en liten sida där han använt data från ett register till notiser från Domböcker vid lagtima ting, Marks Härad 1603 – 1750. Där kan man söka på det mesta som socken, gård och namn. Väldigt intressant får jag säga och vill man läsa mer om domarna har man informationen om vilken sida etc man vill ha en kopia av. Vem som har tagit fram listan vet vi inte än men det är något Marcus försöker hitta så man kan referera dem.
Här är en sökning på Greppholmen och man kan utläsa att Jöns Nilssons far hette Nils Andersson.
År | Namn | Notering |
1617 | Per | DÖD. SKATTEFRIHET SOM LÖN. HUSTRUN KLAGAR PÅ NILS SOM DRIVIT IN SKATT. |
1634 | Håkan Persson |
|
1645 | Håkan Persson | ANG. DRÅPET PÅ PRÄSTEN I SURTEBY |
1650 | Per |
|
1662 | Lars Persson | KRÄVS AV BEFALLN. M. PÅ ROTEPENGAR FÖR 1656-57, |
1663 |
| ANDERS SKOMAKARE BETALT ROTEPENGAR FÖR DENNA. |
1668 | Anders | STÄMNINGSFÖRSITTNING |
1671 | Anders Persson | GÄLDENÄR |
1691 |
| SKJUTSHEMMAN |
1692 | Jon Jonsson |
|
1700 | Hans | SKULD |
1703 | Hans Jonsson | FÖRLIKNING OM HÄSTKÖP |
1706 | Jon | EJ INFUNNIT SIG TILL VÄGRÖJNING |
1709 | Jon | EJ INSTÄLLT SIG TILL BROARBETE |
1711 |
| VIRKESFÖRSLAG, SKADADE EKAR |
1713 |
| SUPPLIK |
1716 | Sven Björnsson |
|
1717 | Anders Larsson | ANHÅLLER OMN SVEDJA |
1721 |
|
|
1722 | Anders Melldal | VILL UPPBYGGA EN SÅGKVARN I VÄNNARED STRÖM. |
1725 | Anders Melldahl | OLAGA SVEDJA |
1727 | Nils Andersson |
|
1731 | Nils Andersson | OLAGA SVEDJA |
1732 | Nils Andersson | VITTNE |
1732 | Nils Andersson | VITTNE |
1733 | Nils Andersson | BRÄNT EN SVEDJA PÅ ANDERS'TRAKT |
1734 | Nils Andersson | ANG. LEVERANS AV SPANNMÅL TILL GÖTEBORG |
1736 | Nils Andersson |
|
1738 | Nils Andersson | AVLIDNE MANNEN. BÖRTA O NILS HAR 4 SÖNER O 4 DTR |
1738 | Börta Andersdotter | ÄNKA EFTER NILS, BOUPPTECKNING |
1740 | Jöns Nilsson |
|
1740 | Jöns Nilsson |
|
1741 | Jöns Nilsson |
|
1743 | Jöns Nilsson | BORTTAGIT HÖ EN SÖNDAG |
1747 | Hans Nilsson | FÖRMYNDARE |
1748 | Jöns Nilsson | FÖRMYNDARE |
1748 |
| DITO |
1750 | Jöns Nilsson | SVÄRSON |
Länk till sidan: https://frokenmussla.se/
Det här inlägget är troligen det längsta som jag än så länge skrivit. Jag har serien om Rydals fabrik från 2023 som var rätt lång men som enskilt inlägg är det här det längsta och mest detaljerade. Sen jag skaffade Arkiv Digital i vintras har det öppnat upp så många nya vägar för att följa folk som flyttar etc. Med det sagt har ju även inläggen blivit rätt så mycket större och tanken med att dela en gång i månaden var att få mer tid. smiley
Ni som känner er manade att kika på torpen under Greppholmen och få en annan bild hur det låg till kan ju säga till. Jag känner mig väl lite halv skeptisk och andra idéer slog mig nästan hela tiden under skrivningen. Men jag tackar för er tid och hoppas detta har varit intressant för det har jag åter tyckt.
Ha en fin söndag!
ความคิดเห็น