I samband med en släktforskarsammankomst i höstas fick jag höra om en händelse som skulle ha ägt rum i Kungsäter på 1800-talet. Den har jag nu tittat lite närmare på.
I Norra Hallands tidning kunde man 1875 läsa följande:
Återigen ett mord.
Från Markgränsen skrives till redaktionen den 18 dennes: Från Kungsäter(Marks härad) berättas, att vid den s.k. Knutstiden en 20 a` 21 års yngling blev ihjälslagen. Ynglingen hade några dagar förut varit inne hos en dräng hos vilken han erhållit brännvin men då han skulle gå, efter det han tackat för förplägningen, framtog han sin kniv och högg därmed flera gånger i huvudet på drängen som var sysselsatt med eldning i en kakelugn. Sedemera lär drängen (som bör ha varit Emanuel Johansson[1] född 1853) jämte sin bror och en tredje person lagt sig i försåt för ynglingen som efteråt fanns ligga badande i sitt blod och ett halvt dygn därefter avled. Såsom mordvapen lära begagnats en yxa och två buteljer. I den mördades huvud, som var spräckt på flera ställen så att hjärnan rann ut, påträffade man även flaskflingor. Den mördade var känd som en ytterst vådlig våldsverkare. Den ene av bröderna och den tredje personen är häktade och förda till länsfängelset för rannsaknings undergående[2].
Den döde mannen var Carl August Carlsson född 1854-05-13. Han bodde på ett torp under Kungsäters prästgård[3] Han var uppväxt i en barnaskara på minst nio barn. När Carl August var nio år dog hans mor av lungsot.[4]
Enligt dödboken blev han slagen och dog ute på marken.[5]
Två män från trakten stod åtalade för att ha orsakat hans död. Det var Johannes Carlsson Botin vid Hultaberg och Johannes Johansson, också han från Hultaberg. Fallet hade tagits upp vid urtima ting, alltså utanför ordinarie tingsförhandlingar i slutet av januari. De dokumenten har jag inte hittat men jag har läst det som skrivs om fallet några veckor senare i Vintertingets protokoll.[6]
De två vidhåller vad de sagt vid tidigare förhör och nekar till att ha använt mer våld än vad de redan erkänt. Botin medger att den butelj han kastat kan ha träffat August Carlssons huvud. Flera vittnen kallas in. Några av dem har inget att förtälja men Anders Henriksson från Hultaberg berättar att när Botin kommit hem den natten så hade han nämnt att han hamnat i bråk med någon men att han själv klarat sig bra. Nästföljande morgon hade också Johannes Johansson nämnt slagsmålet. Anledningen var, enligt honom, att när de varit inne i Wärbogården hos Kristian Eriksson hade August släckt lampan och då hade Johannes varit rädd att den andre skulle gå till angrepp i mörkret. För att förhindra detta hade han och Botin hållit fast mannen i fråga. När denne försökt slita sig loss hade han blivit omkullslagen. Enligt Provinsialläkaren har det våld Johannes Johansson sagt sig vara skyldig till ej orsakat Carlssons död. Han hade ju dock deltagit i slagsmålet och dömdes till böter.
När det gäller Botin så var det värre. Hans eget erkännande i kombination med annat som framkommit gjorde att man trodde att det var de skador som han åsamkat Carlsson som lett till dennes död. Dels hade Botin inne i huset slagit omkull Carlsson så att denne fått ett sår i ansiktet och sedan ute på vägen slagit honom i huvudet med en trasig flaska.
Hamnade först i Vänersborg.[7] Efter domen fick han tillbringa åtta månader i cell där innan han kom till Nya Varvet.
Johannes Carlsson Botin var född 1834 på torpet Osabacka[8]
Efter att ha varit iväg som dräng i Tommared och Hjältaljunga i 20- årsåldern återvänder han hem till Osabacka efter att ha gift sig med Anna Thoresdotter[9]. Då har äldste sonen redan fötts[10]
Barn:
Johan August 1857-01-29 d 1859[11]
Anders 1858-08-29
Johan 1861-01-18
Inga Cajsa 1865-07-11[12]
1868 flyttar familjen till Hultaberg[13]
Både Johan och Inga Cajsa kommer så småningom att söka lyckan i Amerika[14]
Johannes och Anna flyttar tillsammans med sonen Anders till Ödsmåla 1891[15] Sonen Johan, som varit i Amerika kommer dit samtidigt med sin familj. Johannes kommer att bo här till sin död i maj 1909.[16] Vid en titt i dödboken framkommer det att han inte dog någon naturlig död utan tog livet av sig genom hängning.[17] I tidningen skrev man fel namn och kallade honom Anders istället men det var Johannes det gällde. Han hade funnits hängande död i ladugården. Enligt notisen så skulle han flera gånger sagt att han var trött på tillvaron och hotat att ta livet av sig. Han ska ha fört ett ”oordentligt levnadssätt”. Kan fängelsedomen ligga till grund för det uttalandet eller fanns det mer tro?[18]
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: genealogista
[1] Kungsäter (N, P) AI:8 (1870-1878) Bild 1020 / sid 96
[2] www.tidningar.kb.se Norra Hallands tidning 18750127
[3] Kungsäter (N, P) AI:8 (1870-1878) Bild 800 / sid 74, Kungsäter (N, P) AI:6 (1858-1861) Bild 87 / sid 82
[4] Kungsäter (N, P) CI:4 (1861-1893) Bild 1800 / sid 10
[5] Kungsäter (N, P) CI:4 (1861-1893) Bild 1900
[6] Marks häradsrätt (N, P) AIa:303 (1875) Bild 2760
[7] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:6 (1872-1881) Bild 1260 / sid 119
[8] Kungsäter (N, P) CI:2 (1798-1838) Bild 1680 / sid 327,
[9] Kungsäter (N, P) B:3 (1850-1858) Bild 162
[10] Kungsäter (N, P) CI:3 (1839-1861) Bild 610
[11] Kungsäter (N, P) CI:3 (1839-1861) Bild 1120
[12] Kungsäter (N, P) AI:7 (1861-1870) Bild 710 / sid 65
[13] Kungsäter (N, P) AI:7 (1861-1870) Bild 710 / sid 65, Kungsäter (N, P) AI:7 (1861-1870) Bild 860 / sid 80
[14] Kungsäter (N, P) AI:9 (1878-1889) Bild 57 / sid 54
[15] Kungsäter (N, P) AI:10 (1889-1898) Bild 105 / sid 101
[16]Kungsäter (N, P) AIIa:2 (1908-1920) Bild 1530 / sid 141
[17] Kungsäter (N, P) CI:6 (1895-1912) Bild 1120 / sid 26
[18] www.tidningar.kb.se Göteborgs handels och sjöfartstidning 19090511
Comments