top of page
Skribentens bildNicklas Holmqvist - Ägare

Kvarnbäcken i Hattestads skog

För två inlägg sedan besökte vi torpet Skogslid. Men den promenaden hade ett helt annat mål i grunden. Och det var att dokumentera de kvarnrester jag kunde hitta i en bäck som rinner ut i Västra Öresjön några få hundra meter sydöst om Skogslid. Man kan läsa om de på Fornsök då de besökt trakten också men de hade bara dokumenterat dämmet och två kvarnrester. Kvarnarna som var hela fyra styck på en karta från 1802 i denna lilla bäck verkar helt försvunnit runt 1870-talet. Men platsernas namn kan vi fortfarande läsa om i skifteregistret. I Hattestads by skifte från 1868-69 kan vi läsa gamla namn som Gamla qvarndam, Gamla qvarndammen(längre upp i bäcken) och Mjölkistan. I Gångemads skifte från 1872 har vi namn som Qwarnaängen, Qwarnabacken och Mjölkistan men även Gamlahagen som kommer jag nämna senare. Att läsa i de gamla registerna kan man hitta gamla spår på vad som en gång varit i ett visst område. Här har vi namnen Qvarnaängen, Gamla qvarndam och Mjölkistan. Alla de här tre namnen avslöjar vad som en gång fanns här trots att det inget finns kvar på senare tid.

Karta från 1802 med kvarnarna ut markerade i mitten
Karta från 1802 med kvarnarna ut markerade i mitten
Gångemads skifte-karta från 1872 med platsnamnen
Gångemads skifte-karta från 1872 med platsnamnen

Till kartan från 1802 kan man läsa lite om vilka som nyttjade kvarnarna.

”Den 2 junii 1802 voro Delägarn i Guntorp och Hattestads Byars kalla de till slut sammanträde i Hattestad Lunnagården som tillstäde kommo och blefvade at som Kjärregården och Gångemad undsatt svagare skogslotter än de öfrige nämnde hemman få begagna skog buskarne, som finnas emillan vägen ifrån qvarndammen till sjön och Gångemads västre skogs skilnad utan at de öfrige där uti äga del likväl tillförer jorden gemensamt Hattestads By. Guntorp Andersgården har lika så fått tillstånd af öfrige åboerne i Guntorp at ensamt nyttja Skogen i Hättekulla äfven för behöll sig Nämdemannen Anders Håkansson i Gångemad få framdeles nyttja sin lott i qvarnen som Johannes Andersson i Kjärragården jemte öfrige Bye-Männen bevilljade.”


Jag och Dante fortsatte på grusvägen förbi Skogslid och stoppade där bäcken gick under vägen och började traska nerströms. Vi hittade inte något som konkret kunde varit dammen men efter sett på Fornsök skulle dammen funnits på vänster sida av vägen medan jag och Dante gick till höger ner mot sjön. Området dammen låg kallades för Gamla qvarndammen och innefattade även den lilla mossen som dammen dämde upp. Inte långt från vägen hade vi en stor sten som korsade bäcken. Detta har antagligen varit en gammal färdväg.

Den gamla övergången över bäcken
Den gamla övergången över bäcken

Längre nerströms mötte vi en mur som korsade bäcken. Först trodde vi vagt att det kunde varit dammen men det kändes liksom inte så ändå. Enligt Fornsök är det en del av ett större hägn som funnits här nere. Inte långt från muren kom vi till vår första kvarn. Här hade vi en stenlagd tratt som jag kallar det. Om ni har varit vid Ekarebo kvarn i Istorp kan jag lätt rekommendera ett besök där då det finns riktigt många kvarnrester på liten yta. ”Tratten” ledde vattnet ner mot en träränna som sedan matade ett vattenhjul som drev kvarnen. De här resterna är lätt tydligast av de vi hittade.

Vi fortsatte längre nerströms och kom till vår andra ”tratt”. Den här var helt gömd under sly och träd att det var svårt att få en tydlig bild men rätt självklar plats när man se fallet i bäcken. Båda platserna låg inom området som kallades Mjölkistan på kartan.

Längre nerströms skulle det då ha funnits två till kvarnar, en av dem ska ha varit till Gångemad. Vi har här två platser i bäcken som skulle kunna ha varit några mindre dammar men inga tydliga platser för kvarnar. Ändå rätt fin plats att ströva på. Namnen här var Gamla qvarndam, Qwarnaängen och Qwarnbacken. Man får nästan göra ett till besök nu när man har mer kött på benen. Men med alla platser som jag vill besöka känns det rätt så avlägset.

Här har vi resterna av den kvarnen längst ner
Här har vi resterna av den kvarnen längst ner

För att sedan ta oss upp till grusvägen igen gick vi igenom Gamlahagen som inte visar några tecken på åker enligt kartan så den är säkert bra mycket äldre än 1800-talet. Marken här var öppen och fin. Det gick två tydliga gränsmurar rätt så nära och det var nog det som var gränsen mellan Hattestad och Gångemad. I den ena muren har vi ett redigt stort flyttblock som Dante bara var tvungen att bestiga.

Lilla Dante på stora stenen
Lilla Dante på stora stenen

Lite längre in i skogen finns en redigt fin liten lycka där ingen gran växer. Skogen är riktigt trevlig att gå igenom här.

Gamlahagens lycka
Gamlahagens lycka

Innan jag nu publicerar detta så har jag faktiskt hunnit ta mig en till promenad längst bäcken. Jag träffade även en skogsägare från Hattestad vars far hade brukat denna skog innan han. Det var en intressant pratstund och roligt att upplysa han om vad som fanns i skogen han gått i många år. Han hade fått berättat av sin far om en kvarnruin men den var den sista närmast sjön. Jag kollade in dammen och den var precis vänster om vägen och rätt lång och över mossad. De har ju dikat ur här också så dammen var helt förstörd och inget tydligt utlopp kan ses.

Här börjar kvarnbäcken, ur mossen
Här börjar kvarnbäcken, ur mossen

Bilderna nedan är dämmet men det är väldigt svårt att urskilja den från omgivningen.

Jag fick tipset att gå en annan väg till utflödet av bäcken i Öresjön så det blev en lite behagligare tur istället för igenom allt sly som promenaden sist bestod av. Längst ner ser man tydligt att det varit en kvarn och det var den som låg under Gångemad. Jag tänkte även att jag skulle kolla hela vägen uppströms och räkna kvarnarna. För sist hittade vi själv bara två faktiska. Följde bäcken uppströms och jag kom till båda kvarnresterna med ”trattarna”. Så nu vet jag tre men vart var den första kvarnen må tro? Jag minns från kartan att det var ett bra avstånd mellan nummer den tydliga som var nummer två och den första som skulle ligga närmare dämmet. Jag stannade upp vid en liten staplad stenhög på höger sida av bäcken och tänkte för mig själv. Här gick ingen gränsmur eller några röjningsrösen fanns runt omkring, vad var detta? Men när jag tittade lite längre upp mot dämmet skymtade jag vad jag tror vara resterna av en tredje ”tratt”. Dock gömd under väldigt mycket mossa men jag har sett liknande vid Ekarebo så jag kan nästan säga säkert att den lilla staplade stenhögen vid bäcken var resterna av en tidigare kvarn och vattnet kom från tratten längre upp. När jag sedan gick på tratten mot dämmet var det lite som att gå i en hålväg men att den tydligt hade riktning mot dämmet. Samma känsla var det på tratten nerströms också fast man såg den tydligare.

Här är tratten, man ser konturer under blåbärsriset
Här är tratten, man ser konturer under blåbärsriset

Så nu vet jag var alla kvarnarna har varit och dämmet såklart. Man blir lite upprymd över att ha hittat alla kvarnarna och inga lösa trådar. En känner sig nöjd och belåten av sitt arbete och att få dela detta med er läsare. När jag innan åkte hemåt träffade skogsägaren visade jag de två första kvarnarna och vi kom in på var kvarnstenarna kan ha tagit vägen. Då kom han på att när en herre byggde stugan på Lillön hade han tagit kvarnstenar i skogen och rott över dem i sin båt till ön. Någon som vet något om de här kvarnstenarna?


Länk till platsen på Google Maps: https://goo.gl/maps/jVHg5Lhdo8WNqNWb9




Comments


bottom of page