Många av dem jag skrivit om är återfallsförbrytare som valsar in och ut ur fängelserna större delen av sitt liv. Dagens huvudperson hör inte till den kategorin och jag kan inte låta bli att tycka synd om honom...
Det handlar om Johan Aron Andersson född 1849-05- 26 i Brinkagård, Grimmared[1] Där bodde han med föräldrar och syskon första delen av sitt liv. Senare flyttar de till Böttagården i samma socken[2]. Det står om honom i husförhörslängden att han var lomhörd och när han var 22 år skrevs det ut en attest om att han skulle få komma till lasarettet i Borås[3].
De andra syskonen flyttar ut så som ungdomar brukar men Johan Aron blir kvar hemma hos föräldrarna[4] Efter faderns död stannar han hos modern[5]. Hon dör 1891.[6] Enligt dödboken blev hon ihjälkörd i Veddige [7].
I Grimmared fanns ett ställe som hette Hästhagen. Byggnaderna där var obebodda och inte till någon nytta för ägaren som bodde på Risebacka.
Hästhagen längst ner i bild
(I tidningsklippet står det Riseberga[8] och jag har för dålig lokalkännedom för att kunna avgöra om det finns en sådan plats, Risebacka finns i alla fall.) Hur som helst var byggnaderna försäkrade till 500 kr och ägaren hade yppat att det förmodligen gynnat honom mer om de brunnit upp. Kanske skulle det till och med kunna vara värt några kronor om någon så att säga hjälpte till.. Johan Aron hörsammade detta, han hade ont om pengar och tog chansen. Han erkände vid förhör att han den 19 april 1893 uppsåtligen satt eld på A. Niklassons obebodda boningshus samt ladugårdsbyggnad.
23 maj 1893 döms Johan Aron vid Marks häradsrätt till 2,5 års straffarbete för detta tilltag[9]. Han hamnade först i Vänersborg[10] och flyttades senare till Malmö centralfängelse.[11] I hans biografi står att fadern var kroppsarbetare, "en drinkare som dog för 14 år sedan". Modern var en skötsam kvinna som ihjälkördes för två år sedan. Johan Aron var ogift men han hade ”i 8-10 år levat i konkubinat” vilket skulle innebära att han levt med en kvinna utan att vara gift. Det fanns en 20 år äldre kvinna som bodde med honom och modern men inget tyder på att de skulle vara ett par. I kyrkboken ser det mer ut som ett praktiskt arrangemang där två fattiga änkor, varav en har en vuxen son, bor tillsammans av praktiska skäl[12]. Vidare anges att han alltid bott hemma hos mamma och aldrig smakat brännvin. Han lockades till mordbranden av någon som lovat honom 4 kr för besväret men han fick aldrig mer än 25 öre. Det räckte bara till lite snus.[13].
Efter frigivningen kommer han tillbaka till Böttagården i Grimmared[14] men avlider endast tre månader därefter[15].
Charlotta Andersson Sandberg
Facebook: Genealogista
[1] Grimmared (N, P) CI:3 (1839-1861) Bild 280 / sid 47, Grimmared (N, P) AI:5 (1831-1849) Bild 141 / sid 53, Grimmared (N, P) AI:6 (1851-1859) Bild 87 / sid 81 [2] Grimmared (N, P) AI:7 (1860-1869) Bild 140 / sid 8 [3] Grimmared (N, P) AI:7 (1860-1869) Bild 140 / sid 8 [4] Grimmared (N, P) AI:8 (1870-1879) Bild 9 / sid 6 [5] Grimmared (N, P) AI:9 (1879-1888) Bild 9 / sid 6 [6] Grimmared (N, P) AI:10 (1889-1898) Bild 11 / sid 6 [7] Grimmared (N, P) CI:5 (1894-1895) Bild 320 / sid 37 [8] Tidningar.kb.se Boråsposten 18930512. [9] Grimmared (N, P) AI:10 (1889-1898) Bild 10 / sid 5 [10] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:44 (1893) Bild 1210 [11] Malmö centralfängelse (M) DIIIb:18 (1886-1893) Bild 1760 / sid 173, Malmö centralfängelse (M) DIIIc:17 (1891-1894) Bild 810 / sid 77 [12] Grimmared (N, P) AI:10 (1889-1898) Bild 11 / sid 6, Grimmared (N, P) AI:10 (1889-1898) Bild 10 / sid 5 [13] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:17 (1891-1894) Bild 810 / sid 77 [14] Grimmared (N, P) AI:10 (1889-1898) Bild 10 / sid 5 [15] Grimmared (N, P) CI:6 (1895-1916) Bild 870 / sid 1
Comments