Sjölyckan var ett torp som först uppfördes 1821 under Högshult Nedregård i Skephult. Redan vid storskiftet 1812-13 kallades ängen nere vid Vännebosjön för Sjöslätte Lyckan. Och vad bättre än att namnge torpet efter denna vackra plats. Idag står här en villa uppförd runt 1937 av den förra ägarens fosterföräldrar men det finns allt ett litet fotografi av det gamla torpet med en av de sista brukarna.
Hela historien började vi dock i början av 1790-talet i Örby socken och på Kvarnagården under Öresten.
Här levde åbon Jonas Gunnesson(Gunnarsson) med sin bräckliga och sjukliga hustru Ingierd Persdotter och barnen Erik, Maria, Kirstin och Lars. Jonas var Ingierds andra make som hon gifte om sig med den 20 oktober 1776, efter att hennes förre make Lars Jönsson gått bort våren 1775. Så barnen Erik och Maria var Ingierds barn med Lars. [1]Ingierd gick bort den 19 oktober 1795 och Jonas blev nu änkling. Men det dröjde inte länge innan han gifte om sig den 23 april 1797 med pigan Anna Andersdotter från Hedgärde. De fick den 17 maj 1799 sonen Johannes. Den 4 mars 1800 gick Jonas bort i pleurise, lungsäcksinflammation och Jonas nya hustru Anna flyttade hem till sin syster Gunla Andersdotter med sin son Johannes. Gunla levde på soldattorpet Svarthallshåla under Håven Larsagården i Skene och var gift med sockenskräddaren Karl Petersson. Sonen Johannes gick dock allt för tidigt bort, endast 6 år gammal i kikhosta.
Sonen Lars började arbeta som dräng nere vid Gäddevik under Öresten och snart kom han att inleda ett förhållande med torpardottern Brita Karlsdotter på Ryan(Ryd) också under Öresten. De gifte sig den 25 oktober 1807 och Lars blev torpare på (Lilla) Sandvik som låg söder om Kvarnagården. Här fick de döttrarna Johanna och Edela men hon somnade in redan 2 år gammal i kikhosta. Året därpå flyttade den lilla familjen till Kronogärde i Fritsla där han en kort tid var Landtbo. Den 8 juli 1815 föddes deras son Jonas och familjen flyttade ut året därpå upp till Skeppared Nedregård där Lars blev åbo. Den 19 februari 1817 gick nu även sonen Jonas bort i kikhosta, endast 1 år gammal. Men Britta blev åter gravid och den 27 december samma år föddes sonen Andor. Åren gick och Lars byggde nu torpet Sjölyckan nere vid Vännebosjön och flyttade dit med sin hustru Britta och barnen Johanna och Andor.
Lägligt efter flytt föddes här deras dotter Anna Britta den 29 januari 1821. Lars som här var torpare, började snart arbeta som mjölnare, vilket han säkert hade erfarenhet från att växa upp på Kvarnagåden. I bäcken som leder ner från Björssjön ner till Tyviksån andra sidan Skephult hade på slutet 1700-talet tre kvarnar placerade innan gården Backen. De hörde till Skephult Klockaregård, Skeppared Nedregård och Övregård samt Backa och Nedregården.
Kanske skötte han den kvarnen också innan flytt till Sjölyckan. Lars tog troligen över den här tjänsten från Lars Börjesson på Stamhults torp som gick från att vara mjölnare till torpare. I Ljungaån som rinner ner från Vännebosjön till Hanatorp i Örby har haft väldigt många verksamheter i just Skephults socken. Och under Högshult Nedergård marker har det funnits några kvarnar nedanför bron som leder upp till Skephult. I början 1930-talet var här även en liten kraftstation men det kan ni läsa längre ner när jag försöker reda ut mjölnarna.
Efter fyra år på torpet gick nu deras yngste dotter Anna Britta bort sommaren 1825. Lars och Britta gav inte upp och den 12 februari 1826 föddes åter en dotter som fick namnet Anna Britta. Men hon somnade in redan 1 dag gammal. Den 27 december 1827 föddes dottern Anna Sofia och sommaren 1831 föddes åter en dotter, Maria Kristina. Vid den här tiden blev Lars skriven som torpare på Sjölyckan men någon annan mjölnare kan jag inte hitta som flyttat till Högshult Nedregård. Kanske var det någon av drängarna som flyttat till hemmansgårdarna? Lars och Brittas äldsta dotter Johanna flyttade ut ett tag till Skog i Roasjö men återvände igen. Hon flyttade senare över igen där hon kom att gifta sig 1834 med Anders Larsson. En liten ändring i födelsedatumet skedde även igenom de alla flyttar mellan socknar. Hon föddes den 11 juli 1809, i Fritsla skrevs hon den 11 juni och i Roasjö den 4 juni.
Lars Jonasson som nu var i sina 50, hade kroppen hans börjat ge med sig och han noteras som bräcklig enligt läkarbetyg. När deras ende son Andor fyllt 20 år flyttade han 1838 över till Roasjö. Han återvände dock tre år senare och flyttade fram till hemmanen Högshult Övre- och Nedregårdarna för arbete de kommande åren. Framme på hemmanet gick åbon Elias Andorsson bort den 1 maj 1836 och lämnade hustrun Katarina Håkansdotter och deras barn. Men 1842 tog en annan familj över hemmanet och änkan sattes på undantag. Det här undantaget var Sjölyckan och kanske levde de med Lars familj på torpet eller så uppsattes ett nytt boningshus. De var fortfarande skrivna på skilda sidor i husförhörslängden, vilket kanske tyder på olika hus? Hennes söner Anders Peter och Anders flyttade ut 1843, 1844 och nu hade hon endast döttrarna Kristina Lovisa, Edela och Anna Lovisa hemma.
Den 7 november 1845 gick Jonas bort i bröstsjukdom 63 år gammal och lämnade sin hustru Britta och barnen på torpet. 1846 flyttade nu även dottern Anna Sofia till Roasjö och 1849 flyttade systern Maria Kristina fram till Högshult Nedregård. Maria Kristina flyttade senare fram till Gudsryd. Lars änka Britta levde nu ensam som inhyses, antagligen med Elias änka Katrina och hennes döttrar. Men den 1 juli 1862 gick även hon bort 77 år gammal i ålderdom. Katarinas söner kom de närmsta åren att flytta hem och döttrar flytta ut. 1861 flyttade Anders Peter och Kristina Sofia till Roasjö. Systern Edela flyttade till Redslared 1864. 1869 kom Kristina Sofia tillbaka och året därpå även brodern Anders Peter men han flyttade till Svenljunga sommaren 1873. Katarinas äldsta son Anders fick 1871 ett arbetsbetyg för att resa till Tyskland, vilket han också gjorde i slutet av året och in några månader på 1872. Senare flyttade han till Revesjö.
Vi börjar närma oss slutet av torparlivet på Sjölyckan och den 14 augusti 1880 gick änkan Katarina bort hela 86 år gammal. Hennes döttrar Kristina och Sofia flyttade året därpå till Redslared. Nu kom Sjölyckan bli ett förpantningshemman och dess nya brukare blev Anders Johan Johansson från granntorpet Stamhult. Där arbetade han som dräng åt sin syster och svåger men han föddes där nästan 30 år tidigare. Han gifte sig den 21 juli 1881 med Sjötofta tösen Johanna Matilda Johansdotter och de flyttade senare det året in på Sjölyckan. Här kom deras barn Kenny, Cecilia, Selma Viktoria och Algot Reinhold födas och växa upp. 1894 flyttade Anders Johans syster Johanna Sofia in hos dem från Stamhult. Men hon stannade inte länge där då hon vintern 1895 flyttade över till Sexdrega.
Anders Johan gick bort den 11 mars 1900 endast 45 år gammal och året därpå flyttade resten av familjen till Roasjö. Nu flyttade änklingen Johan Bernhard Andersson in på Sjölyckan. Han flyttade hit från torpet Rydsberg under Hunnaryd och med sig hade han sin mor Brita Maja Börjesdotter, född i Kinna samt pigan Ida Maria Johansdotter och hennes oäkta son Ivar Adolf.
Våren 1904 gick Johan Bernhards mor Brita Maja bort 78 år gammal och när sonen Ivar Adolf var 15 år gammal emigrerade han över till Amerika sommaren 1911. Hans mor Ida Maria står nu antecknad som sinnessjuk och kanske låg det lite i grunden till att han reste över till sin far kanske? Den 27 augusti 1919 skrev Johan Bernhard ett köpebrev för Sjölyckan men det dröjde hela sex år innan den beviljades i april 1926. Ida Maria levde fortfarande hos honom och hon hyrde nu in sig på Sjölyckan. Men i sina sista år kom hon at bli omhändertagen i Borghult och hon gick bort den 27 november 1935. Även Johan Bernhard flyttade hit det året men 1939 skrevs han in på ålderdomshemmet uppe på Skeppared Nedregården. Men innan han flyttade från Sjölyckan hade han redan 1927 sålt Sjölyckan till en Augusta Svensson.
Efter att Johan Bernhard och Ida Maria flyttade till Borghult 1935 såldes även Sjölyckan vidare till Per Erhard Holm och hans hustru Agnes Rosalia Damberg från Redslared. Det här blev slutet av det gamla torpet och de uppförde runt 1936-37 det nya bostadshuset som nu står på torpets plats. Men spår av det gamla torpet finns kvar i grunden och återbruk i innerväggarna på det nya huset. Per som även kallades för Kaffe-Pelle och Rosa som var handlandesdotter från Öja Lillegård sysselsatte sig av knalleverksamhet där Rosa sålde karameller. I huset som min vän nu innehar fanns det kvar två tidningsklipp som fostersonen sparat där Per och Rosa nämns.
”Karamelljubileum
Ett sällsynt jubileum firades av knalleparet Per och Rosa Holm på Svenljunga marknad häromdagen, vilket vi berättade om i lördags VD. Se´n 1918 – i 50 år alltså – har Per och Rosa sålt karameller på marknaden i Svenljunga. Marknadsgeneralen Roland Johansson i Svenljunga kunde inte låta bli att gratulera hjärtligt på högtidsdagen. Han passade på att överlämna en blomma till Per Holm och lovade samtidigt fri marknadsplats för all framtid för det strävsamma karamellförsäljande paret från Skephult.”
”… på Sjölyckan är vida känt. Det var väl närmast min hustru som lärt sig hemligheten med att göra goda karameller, som gick åt som smör för solen, säger Pelle med viss stolthet.
Det här lilla torpet, som nu förvaltas av min son Leif Andersson, har i nöd och näppe gett foder för … kor jämte ungnöt.
Per Holm har varit med om mycket i sina dar. Under sina boråsår var han sysselsatt på ett per textil … Blev tidigt fackligt och politiskt organiserad. Hans ställning är var Socialdemokrat så länge han levde. Per Holm minns när Folkets Park … kom till, själv var han med och ta det första spadtaget. Så småningom flyttade han till Småland och Hyltebruk, där syndikalis… etablerad strejk.”
Någon som hört talats om knallparet Kaffe-Pelle och Rosas? Eller är gammal nog att smakat på Rosas karameller?
Slutligen tänkte jag avsluta med att kolla upp hur tidslinjen ser ut där mjölnarna nämns under Högshult Nedregården.
På Skephults gamla byalag sida hade de skrivit så här om platsen.
” I mitten av 1800-talet uppfördes i fallet vid Nedre Högshult en kvarn med en anställd mjölnare. Kvarnens verksamhet upphörde dock runt sekelskiftet. Runt 30-talet byggdes här en kraftstation som kunde försörja fyra gårdar. Dessa var de första med elektrisk belysning i Skephult. Till en början drevs den av ett vattenhjul, som senare blev ersatt av en turbin. När väl hela bygden fick elektricitet byggdes kraftstationen om till en kvarn. Kvarn verksamheten slutade någon gång in på 40-talet.”
På Sjölyckan hade man sparat lite tullkvarnsmått med och utan kronans stämpel på. Det äldsta setet har årtalet 1863 stämplat på sig. En liten 2 liters mått har inskriptionen och stämpeln EAS och man kan undra vilken mjölnare det här var. En annan 2 liters mått har flertalet stämplar på sig.
Jag besökte kraftstationsruinen redan vintern 2018 men då var det mycket snö överallt. Så jag tog ett nytt besök igår, lördag, för att ta nya fotografier. Den gamla kvarnen ska ha legat på den östra sidan, mot vägen och kraftstationen låg väster om ån. Det var inte mycket kvar av den mer än några staplade stenar som kunde utskiljas ur mängden stenar och mossa. De hade använt sig av samma plats för dämmet, i en smal skreva i klippan där vattnet lätt kunde höjas upp till 1,5 meter.
Kvarnen
Kraftstationen
Mjölnare
Hfl 1815-1821
Stamhult
Mjölnare Håkan Persson f.1780-06-07, flyttat från orten
Mjölnare Lars Börjesson f.1878, tog över efter Håkan
Hfl 1820-1826
Stamhult
Mjölnare Lars Börjesson f.1878, blev torpare
Sjölyckan
Mjölnaren Lars Jonasson f.1782, tog över efter Lars Börjesson
Hfl 1826-1828, 1828-1835
Sjölyckan
Mjölnaren Lars Jonasson f.1782-04-16, blir åter torpare mellan 1828-1835. Kanske efter att deras sista dotter Maria Kristina föddes 1831?
Hfl 1835-1841, 1842-1850, 1850-1860
Inga mjölnare skriven
Hfl 1861-1873Under Hemmanet
Mjölnare Lars Johan Olofsson f.1832, hit 1864, blev sinnessjuklig
Mjölnare Johan August Karlsson f.1843, hit 1868 från Kovra i Örby, flytta Duvås under Hjälltorp i Fritsla1870
Hfl 1874-1895
Höglid
Mjölnare August Andersson f.1833-07-21 d.1889-10-18, skriven som mjölnare 1886 och 1889 i födelsebok
Höghultskvarn ägare H Lundberg och A. Wingqvist från Ramslätt
August Andersson f.1846-06-28 d.1893-01-18, från Borås 1885, familj flyttade 1901-1902
Hfl 1896-1912
Ingen mjölnare skriven
Lite familjer kopplat till Sjölyckan
Kvarnagården
1:a make/åbo Lars Jönsson f.1720 d.1775-03-20
2:a make/åbo Jonas Gunnesson f.1747 d.1800-03-041:a hustru Ingierd Persdotter f.1733
2:a hustru Anna Andersdotter f.1853-03-25
Son Erik f.1770Dotter Maria f.1774(1776)
Dotter Kristin f.1779
Son Lars f.1782-04-16
Son Johannes f.1799-05-17 d.1805-11-08
Kvarnagården, Lilla Sandvik, Kronogärde, Skeppared Nedregården, Sjölyckan
Hemmansson/Dräng/Åbo/Torpare/Mjölnare Lars Jonasson f.1782-04-16 v.1807-10-25 d.1845-11-07
Hustru Brita Karlsdotter f.1785-02-13(09)
Dotter Johanna f.1809-07-11 (1809-06-04)
Dotter Edela f.1812-05-20 d.1814-09-08
Son Jonas f.1815-07-08 d.1817-02-19
Son Andor f.1817-12-27
Dotter Anna Brita f.1821-01-29 d.1825-07-08
Dotter Anna Britta f.1826-02-12 d.1826-02-13
Dotter Anna Sofia f.1827-12-27
Dotter Maria Kristina f.1831-07-24
Undantag Sjölyckan
Änka Katarina Håkansdotter f.1794-05-19 d.1880-08-14
Son Anders f.1821-12-21
Son Anders Peter f.1826-01-15
Dotter Charlotta Lovisa f.1828-09-21
Dotter Edela f.1832-08-24
Dotter Anna Lovisa f.1835-05-23
Förpantningsägare Sjölyckan
Anders Johan Johansson f.1854-12-08 v.1881-07-21d.1900-03-11
Hustru Johanna Matilda Johansdotter f.1855-11-16, Sjötofta
Dotter Jenny Cecilia f.1882-02-13
Dotter Selma Viktoria f.1886-07-24
Son Algot Reinhold f.1888-12-30
Syster Johanna Sofia Johansdotter f.1849-04-29
Förpantningsägare/Ägare Sjölyckan
Änkling Johan Bernhard Andersson f.1854-06-13
Mor Britta Maja Börjesdotter f.1824-07-10, Kinna d.1903-04-04
Piga Ida Maria Johansdotter f.1863-12-15 d.1935-11-27
Oä son Ivar Adolf f.1896-08-04 till Amerika 1903-04-04
Ägare Sjölyckan
Handlanden Per Erhard Holm f.1895-01-08, Kinnarumma v.1936-12-19
Hustru/Handlandsdotter Agnes Valborg Rosalia Damberg f.1899-04-25
Fosterson Leif Arne Andersson f.1937-05-14, Gamlestad Göteborg
Örby (P) AI:1 (1791-1792) Bild: 22 Sida: 29
Örby (P) AI:2 (1810-1815) Bild: 56 Sida: 99
Fritsla (P) AI:4 (1811-1815) Bild: 17 Sida: 25
Skephult (P) AI:2 (1815-1821) Bild: 38 Sida: 62
Skephult (P) AI:3 (1820-1826) Bild: 42 Sida: 73
Skephult (P) AI:3 (1820-1826) Bild: 21 Sida: 31
Skephult (P) AI:4 (1826-1828) Bild: 20 Sida: 31
Skephult (P) AI:5 (1828-1835) Bild: 23 Sida: 36
Skephult (P) AI:6 (1835-1841) Bild: 27 Sida: 41
Skephult (P) AI:7 (1842-1850) Bild: 26 Sida: 41
Skephult (P) AI:8 (1850-1860) Bild: 31 Sida: 46
Skephult (P) AI:8 (1850-1860) Bild: 32 Sida: 48
Skephult (P) AI:9 (1861-1873) Bild: 51 Sida: 91
Skephult (P) AI:10 (1874-1895) Bild: 57 Sida: 49
Skephult (P) AIIa:1 (1896-1912) Bild: 860 Sida: 75
Skephult (P) AIIa:2 (1913-1926) Bild: 1010 Sida: 88
Skephult (P) AIIa:3 (1927-1951) Bild: 980 Sida: 88
Skephult (P) AIIa:3 (1927-1951) Bild: 350 Sida: 25
Skephult (P) AIIa:3 (1927-1951) Bild: 1120 Sida: 102
[1] Britt Hagman (red.), (2004), Örestens Rote
Roligt att ni skriver om Skephult var mycket där som barn. Mormor och morfar bodde på Brudkullen. Och det fanns mycket gammalt kvar ännu på 60 talet. Syskonen på Haberg, Getrud på Danska vägen, Arne i Botten m.m. Roliga minnen