Jag såg nyligen en dokumentär om kvinnors undanskymda roll i historieskrivningen. Trots att hälften av jordens befolkning alltid bestått av kvinnor så syns det sällan i berättelserna om vår historia. En sak man återkom till i programmet var hur kvinnor setts som lägre stående, som männens egendom. Flickor och kvinnor har inte haft samma möjligheter att leva sina liv som de velat och deras kroppar har kontrollerats av män i olika utsträckning. Kvinnor som blev påkomna med att utföra, eller försöka utföra, abort blev straffade. Kvinnor som födde barn utanför äktenskapet blev straffade, oavsett omständigheterna vid barnets tillblivelse. Även om det så småningom inte var straffbart så har kvinnor fått leva med skammen efter en utomäktenskaplig relation på ett helt annat sätt än männen.
Vi är väl tyvärr inte av med den problematiken än även om vi på många områden kommit ifrån de värsta avarterna. Jag kom då att tänka på hur denna kultur påverkat människor här i våra bygder och man behöver inte gå så väldigt långt tillbaka för att hitta ett flertal fall. Jag kommer att presentera några av dem här på bloggen. Kvinnor som lidit och barn som dödats.
I flera av de här fallen ser vi hur flickornas/kvinnornas liv förändras totalt. Det måste varit ett fasansfullt beslut att ta livet av sitt eget barn. På något vis måste alternativet tett sig ännu värre…Det var dock inte enbart deras liv som förändrades. I flera fall fanns det andra barn som skildes från sin mor eller andra familjemedlemmar som var inblandade på ett eller annat vis. Naturligtvis kan det i denna rad av kvinnor funnits sådana som även idag skulle kallats kallblodiga, empatilösa eller störda på annat vis, men något säger mig att i en mer förlåtande och tillåtande kontext hade många av dessa tragiska händelser kunnat undvikas.
1861 avskaffades dödsstraffet för denna typ av brott. Istället blev kvinnan dömd till straffarbete i 4-10 år[1]. Som vi kommer att se i nedanstående fall var det vanligt med benådning även tidigare, det var mer regel än undantag, men det första straffet som rätten utdömde var inte sällan avrättning med halshuggning. Hovrätten gick ofta på samma linje och sen var det Kungl. Maj:t som nådigt ändrade det till straffarbete istället.
Efter avslutat straff var det flera som flyttade från sin hembygd. Troligtvis var det sociala straffet inte slut även om fängelsevistelsen var det.
När man läst igenom dessa tragiska livsöden så väcks en del frågor; Hur ofta beskrevs männen som lösaktiga? Hur ofta behövde de leva med skammen?...
Edela i Fritsla 1850
Edela Larsdotter föddes i Vesene 1809[2]. 13 år gammal lämnar hon föräldrahemmet och flyttar till Marks härad[3]. Hon hamnar som piga i Solängen i Fritsla[4]
Så småningom blir hon piga vid Ramslätts gästgivaregård där hon träffar blivande maken Håkan Petersson. De gifter sig 14 september 1832. Knappt två månader därefter föds deras äldste son[5]. Trots att det var uppenbart att barnet kommit till före bröllopet är det inget som nämns i kyrkboken. De hann ju gifta sig och då var det ändå förlåtligt. Nu bor de i Stänge där Håkan arbetar som dräng[6]. Senare flyttar de till Carlsås under Olatorp[7]. Familjen utökas med dottern Charlotta f 1834 och Anna Christina 1836. Familjen flyttar tillbaka till Stänge där de bor inhyses[8] Här föds också Johan Henrik 1840. När yngste sonen är ungefär ett halvår dör Håkan[9]. Edela bor kvar med barnen[10].
1850 hände då det som kom att förändra Edelas liv totalt. Hon födde ett barn som enligt dödboken mördades i samband med förlossningen [11]. Hon dömdes först till halshuggning av Marks häradsrätt, det ändrades sen till livstid för barnamord. Straffet fastställdes av Göta hovrätt. Men, som brukligt är i liknande fall ändrades domen sen av Kungl. Maj:t till 28 dagars vatten och bröd samt fem år på tukthus. Efter en ansökan blev hon sedan benådad att istället för tukthus få 5 år arbete i cell[12].13 november kom hon till Vänersborg[13]. Hemmavid fanns hennes barn som ju redan sen tidigare var faderlösa. Den yngste sonen, möjligen yngsta dottern också, blir ”bortlejda” av socknen.
Efter straffet flyttar hon till Vänersborg och blir piga hos en Anders Glader[14].
Hon står senare med på samma sida som denne Anders Glader, nu i Vänersborg[15]
Edela dör 1891 i Vänersborgstrakten och vad jag kunnat utläsa bodde hon aldrig i Marks härad igen efter strafftidens slut[16]
Anna i Sätila 1857
Anna föddes 1828 i Sätila och växte upp tillsammans med sex syskon på Björlanda Västergård som hennes föräldrar arrenderade[17]. Familjen flyttar sen till Kråkered[18]. I Kråkered finns också kronolänsman C J Rylander som ofta nämns i olika domboksfall[19] Anna var sedan piga i Kråkered, två av hennes bröder bildade egna familjer där.[20]
1854 födde hon sonen Johan Peter[21]. Fader till barnet uppgavs vara Anders Pehrsson, torpare i Nygården[22]. Han var jämngammal med Anna. Han gifte sig med en annan kvinna samma år och året efter fick de en son som också han döptes till Johan Peter. Denne man behövde troligen inte dras med någon större skam för den tillfälliga förbindelsen.
När brottet begicks tre år senare var hon piga i Svanshult, Sätila. Med henne bodde oäkta sonen Johan Peter.[23]
I födelseboken för Sätila kan man läsa[24]:
Även hon dömdes till att mista livet genom halshuggning[25]. Kommer till länscellsfängelset i Vänersborg. Precis som i fallet med Edela från Fritsla så blir det egentliga straffet senare 28 dagars vatten och bröd samt 5 års straffarbete. Detta var den vanliga gången vid dessa brott. De skyldiga skulle väl inse allvaret och sen känna sig tacksamma över statens medlidande och benådande.
I januari 1858 flyttas hon till Norrmalm i Stockholm[26] Här står det att hon har en son på tre år som ”hon dock inte har reda på”[27] Under tiden på Norrmalm fick hon ytterligare bestraffningar vid några tillfällen. En gång blev det fyra dygn med minskad kost för att ha yttrat okvädningsord. En annan gång fem dygn med minskad kost för onödigt prat.[28]
Efter straffet kommer hon tillbaka till Sätila. Hon gifter sig aldrig. Hon är piga på olika gårdar och får ytterligare ett barn.
Inga Cajsa i Surteby 1861
Vid Holmåkra i Surteby bodde i slutet av 1850-talet en familj bestående av soldaten Magnus Spjut, hans hustru Maria Andersdotter och deras två barn[29]. Senare skrivs de på Kullen där sonen Anders nu också bor med sin familj [30]. I en av husförhörslängderna från den här tiden står det att dottern Inga Cajsa är döv. Hon bor hemma och har fått en utomäktenskaplig son[31]. Den lille gossen dör endast tre år gammal men vid det laget befinner sig hans mor inte i Surteby utan på Norrmalms fängelse i Stockholm. Anledningen till detta är att hon i mars 1861 födde ytterligare ett barn, ett barn som dödades strax efter födseln. 28 juni dömdes hon för att ha vållat sitt fosters död och lagt det å lönn[32]. I det här fallet dömdes hon inte först till avrättning utan man dömde till tre års straffarbete direkt.
I anteckningarna från fängelset i Vänersborg, dit hon kom först, står det att hon fött två oäkta barn varav ett genom enkelt hor[33]. Hon anlände till Norrmalms fängelse 17 augusti 1861.I anteckningarna från Norrmalms fängelse står det[34] :
”Ända ifrån sina barnaår fört ett lösaktigt lefverne”.
Här står också att hon är ogift men att hon haft ett oäkta barn som är hos morföräldrarna.[35]
När hon kommer tillbaka till Surteby igen efter tre års straffarbete är hennes lille son borta. Hon blir själv inte långvarig i socknen utan flyttar till Fässberg 1865[36]. Hittar henne bland utflyttade men inte i Fässbergs inflyttningslängd. Spåren efter henne slutar här.
Inga Cajsas mor Maria var också dömd för delaktighet i barnmordet till 14 dagars fängelse på vatten och bröd. Hon frikändes senare av hovrätten[37]. Familjen där hemma i Surteby hade några riktigt svåra år på 1860-talet. Förutom det tragiska barnamordet som mor och dotter dömdes för så dog Magnus Spjut 1862-06-22 av bröstsjuka[38]. Några månader tidigare avled Inga Cajsas son Alfred av slag. 1866 miste Anders två barn i scharlakansfeber[39]
Charlotta Andersson Sandberg
Facebook: Genealogista
[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnadr%C3%A5p_i_Sverige [2] Fritsla (P) AI:11 (1850-1860) Bild 34 / sid 56, Vesene (P) AI:1 (1805-1820) Bild 28 / sid 47 [3] Vesene (P) AI:2 (1820-1834) Bild 34 / sid 59 [4] Fritsla (P) AI:6 (1820-1826) Bild 47 / sid 83, Fritsla (P) AI:6 (1820-1826) Bild 39 / sid 67 [5] Fritsla (P) C:2 (1784-1846) Bild 104 / sid 201 [6] Fritsla (P) AI:8 (1828-1835) Bild 23 / sid 37, Fritsla (P) AI:8 (1828-1835) Bild 20 / sid 31 [7] Fritsla (P) AI:8 (1828-1835) Bild 23 / sid 37, Fritsla (P) AI:8 (1828-1835) Bild 18 / sid 27, Fritsla (P) AI:9 (1835-1841) Bild 23 / sid 35 [8] Fritsla (P) AI:9 (1835-1841) Bild 23 / sid 35, Fritsla (P) AI:9 (1835-1841) Bild 29 / sid 47 [9] Fritsla (P) AI:9 (1835-1841) Bild 29 / sid 47 [10] Fritsla (P) AI:10 (1842-1849) Bild 33 / sid 51, Fritsla (P) AI:11 (1850-1860) Bild 34 / sid 56 [11] Fritsla (P) C:3 (1847-1860) Bild 56 / sid 472 [12] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:1 (1847-1851) Bild 2020 / sid 193, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:6 (1853-1854) Bild 40 / sid 1 [13] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:1 (1847-1851) Bild 2020 / sid 193 [14] Vänersborg (P) AI:18 (1845-1855) Bild 84 / sid 155, Seglora (P) B:3 (1851-1861) Bild 50 / sid 25 Vänersborg (P) AI:26 (1870-1881) Bild 203 / sid 377, Vassända-Naglum (P) AI:11 (1856-1869) Bild 232 / sid 412 [15] Vänersborg (P) AI:27 (1882-1892) Bild 156 / sid 265 [16] Vänersborg (P) AI:27 (1882-1892) Bild 156 / sid 265 [17] Sätila (P) AI:9 (1836-1840) Bild 65 / sid 113, Sätila (P) AI:8 (1829-1835) Bild 50 / sid 91, Sätila (P) AI:7 (1826-1829) Bild 53 / sid 99, Sätila (P) C:5 (1803-1841) Bild 130 / sid 253 [18] Sätila (P) AI:10 (1840-1845) Bild 64 / sid 117, Sätila (P) AI:11 (1845-1849) Bild 113 / sid 215 [19] Sätila (P) AI:11 (1845-1849) Bild 113 / sid 215 [20] Sätila (P) AI:12 (1850-1855) Bild 135 / sid 258 [21] Sätila (P) C:6 (1842-1860) Bild 880 / sid 165 [22] Sätila (P) AI:12 (1850-1855) Bild 93 / sid 174 [23] Sätila (P) AI:13 (1856-1861) Bild 106 / sid 197, Sätila (P) AI:13 (1856-1861) Bild 108 / sid 201, Sätila (P) AI:12 (1850-1855) Bild 108 / sid 204 [24] Sätila (P) C:6 (1842-1860) Bild 1070 / sid 203 [25] Sätila (P) AI:13 (1856-1861) Bild 177 / sid 339, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:8 (1856-1857) Bild 2740 / sid 84 [26] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:8 (1856-1857) Bild 2740 / sid 84, Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:8 (1857-1863) Bild 67 [27] Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:8 (1857-1863) Bild 67 [28] Centralfängelset på Norrmalm (A, AB) D2B:3 (1856-1860) Bild 1720 / sid 166 [29] Surteby-Kattunga (P) AI:1 (1855-1859) Bild 73 / sid 66 [30] Surteby-Kattunga (P) AI:3 (1861-1870) Bild 86 / sid 82 [31] Surteby-Kattunga (P) AI:2 (1858-1861) Bild 63 / sid 56, Surteby-Kattunga (P) AI:1 (1855-1859) Bild 62 / sid 55 [32] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:10 (1861) Bild 1340 [33] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:3 (1855-1861) Bild 3210 / sid 305 [34] Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:8 (1857-1863) Bild 222 [35] Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:8 (1857-1863) Bild 222 [36] Surteby-Kattunga (P) B:2 (1861-1876) Bild 20 / sid 18 [37] Surteby-Kattunga (P) AI:3 (1861-1870) Bild 86 / sid 82 [38] Surteby-Kattunga (P) E:2 (1861-1894) Bild 58 / sid 131 [39] Surteby-Kattunga (P) E:2 (1861-1894) Bild 67 / sid 149
コメント