Utbildningsradion (UR) har en serie som heter Gränser, ortnamn och kartor som är arrangerat av Lantmäteriet å är i hela 15 avsnitt. Den handlar om Lantmäteriets historia, olika funktioner och verksamheter och är riktigt intressant att titta på. Filmerna är inte lång, mellan 7-33 minuter. Tänkte ta upp två avsnitt här men även komplettera dem senare med kartor från Marks härad. Ett avsnitt som heter 1628 till idag går de igenom från början för 400år sedan fram till idag och de olika skifte-typerna. Ett annat heter Arkivutredningspoolen där man utreder de olika skiftena över en viss gård för att se vad som man kommit överens om. Ett exempel är samfällt där flera gårdar eller t.o.m. hela byn var delägare i en torvmosse, grustag eller en väg. Länkar allt i slutet.
Lantmäteriet har funnits i 400år Sverige för att trygga markägandet. 1628 startade lantmäteriverksamheten och var främst för att kartlägga stad och landsbygd. Men senare blev det även deras uppgift att hjälpa tvistande markägarna och byar att lösa vart gränserna gick. Lantmätaren frågade parterna var gränserna gick och sedan gjorde han sin egen bedömning. Uppmätningen överlämnades till parterna och om den godkändes lämnades kartan till domstolen för att godkännas. Om parterna inte godkände uppmätningen fick domstolen avgöra tvisten.
Början av 1700-talet låg gårdarna i en by, tätt tillsammans och de hade små åkerlappar i gemensamma områden. Detta gjorde att när något skulle göras på åkern som till exempel plöja, så eller skörda, var alla gårdar inblandade och det gjordes då samtidigt. Men det minskade också risken att få en förlorad skörd om något område fått missväxt.
Under 1700-talet testades det uti Europa att genomföra skiften där varje gård fick färre men större åkrar. Och med detta möjligheten att testa lite nya metoder som det inte gick att göra när allt var gemensamt och behövdes ett sådan beslut. År 1749 kom storskiftet till Sverige och sköttes oftast av bönderna själva, från 1783 övergick det helt till lantmätaren. Lantmätaren mätte in åkrar, ängar och ibland skogsmarker för att bedöma värdet inför en ny uppdelning av marken. I slutet av ett skifte skulle alla bönder ha samma totala produktionsmöjlighet som före, oavsett storleken på marken.
I Skåne hade godsägaren Rutger Macklean av Svaneholm slott genomfört ett eget skifte, kallat enskifte år 1783. Gentemot storskiftet krävdes det inte att gårdarna splittrades. Medan Rutger delade upp godset i mindre delar och gårdarnas byggnader bröts ur by-kärnan för att flyttas till sin mark. Det här blev senare en succé och la grunden till enskiftet som ett alternativ till storskiftet. I ett enskifte skulle varje gård få ett markområde och då behövde oftast en eller fler gårdar flyttas från by-kärnan. De som oftast fick flytta var de med sämst byggnader. Men att en ersättning skulle betalas ut till dem av de som inte behövde flytta sina byggnader. I större skogsbygder tillämpades enskiftet väldigt sällan. Därför har jag inte hittat så många i Marks härad.
Stor- och enskiftet kom senare att ersättas 1828 med laga skifte som hade tagit de bästa delarna av de förstnämnda. Man skulle som tidigare flytta ut byggnaderna till sin mark och att de skulle max ha två områden av åker, äng och skog. En förminskning från enskiftet som hade max fyra. Skulle man dela en gård som ingått laga skifte, kallades det för hemmansklyvning. Under 1800-talet och början 1900-talet genomfördes laga skifte på många byar i Sverige.
Här kommer ett litet urval från Historiska kartor på de olika typerna men även ett exempel på samfällt.
De äldsta enskilda byars eller gårdars kartor över bygden är från 1690-talet och kartan jag valt här är en Geometrisk avmätning över Brastorp i Älekulla. Kartan är uppmätt 1705 och är endast en dokumentation av vad som finns. På kartan kan vi se siffror men även små notiser som tex. ”kiär odugl. måse till nedregården” eller ”koohaga af Lijungmarck med Ek gran och små Enebuskar”. Man kan även se i bäcken som går från Kroksjön ner till Lundaboån att där fanns förr två kvarnar. Den ena var en mjölkvarn till Brastorp och den andra en mjölkvarn till Rökås. Endast Rökås kvarn syntes 1870-talet men borta några år senare.
Geometrisk avmätning: Brastorp i Älekulla 1705
Storskifte kartorna kom senare och här har jag valt Kinna by som har väldigt tydligt indelade åkrar med flertal gårdar på samma område från 1799. De åkrar ni ser på kartan är delvis där Muraren och Snickaren är idag. Det finns en hel del ”tom” yta mellan det som är uppmätt och det kan jag tänka mig är för att det inte var duglig mark som ravinen ner till Kinnaström etc. Har försökt hitta en karta där man kan se något som liknar det i videon men hitta inget, detta var närmast.
Storskifte: Kinna by 1799 https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/O93-8:4/4c4d535f4f39332d383a34/lms2/LMS/Kinna%20socken%20Kinna%20nr%201-16/Storskifte%20p%C3%A5%20in%C3%A4gor
Efter storskiftet kom en kort period enkelskiftet och här har jag valt Friared i Hajom från 1822. Friared bestod av tre gårdar och skulle då få max fyra delar åker, äng och skog. Det kan vi tydligt se på kartan att delarna är uppdelade i A, B och C som stod för gårdarna.
Enskifte: Friared i Hajom 1822
Nu kommer vi till den skifte metoden som utfördes på flest platser i Sverige, nämligen laga skiftet. Jag har tagit mig till södra Marks härad och till gården Vägryd i Grimmared år 1839. Det som utmärker sig mycket på den här kartan förutom den ännu mer strikta uppdelningen och skogsmarkerna. Är att vi har två olika samfällt på kartan, ett ”Samfält Grustag till hela Byn” och den gamla vägen från Sälltorp. Tittar man på Minkarta på Lantmäteriets hemsida finns fortfarande de två samfällt. Grustaget har blivit mycket större och mindre använt idag. Vägen från förr går ej att köra idag och den har även ändrats innan man kommer ut på landsvägen. Har gjort en överläggsbild med den gamla mot hur det ser ut idag.
Lagaskifte: Vägryd i Grimmared 1839
Lantmätaren fick ju också som jag nämnde reda upp lite gränser och rågångar. Kartan jag valt är över ett skogsparti i Seglora, precis söder om Viskan och Seglered från 1840. Det kanske inte är rågången i sig som lockade mitt intresse för den här kartan. Utan det är vad lantmätaren också hade markerat ut, nämligen två kvarnar och två såg. Allt försvann till häradsekonomiska kartan från 1890-talet men att de finns här är ju fler platser för mig att besöka. Första platsen var en såg som hörde till Ryd (Rydal) och låg längst den gamla sträckningen mellan Rydal och Seglora. Här finns faktiskt stengrunder kvar och är där man kan köra in till vänster innan den långa vänstersvängen från Rydal. Den andra platsen var också en såg som hörde till Seglora by och använde bäcken från Stora Tofösingen. Passande heter torpet jämte Sågbacken. Tredje stället var en kvarn till Prästgården och brukade en mindre bäck intill vägen till Fritsla. Och sist har vi en kvarn till Tranhult som låg precis nedanför Djupasjö. Så kartorna är inte bara en karta för markägaren utan ett bra verktyg för historieletare som mig själv. I Seglora hade vi den stora kvarnen i Viskan men på flera ställen i närheten fanns det flertalet minde kvarnar i bäckarna. Finns karta från 1700-talet i Seglora där två bäckar hade tre kvarnar var.
Gränsbestämning, Rågångsåtgärd: Seglora 1840
Sista skifte typen blir en hemmansklyvning över Aratorp Björsgården i Fritsla från 1859. Här fanns två gårdar som delades och det är A och B på kartan. På kartan kan vi se att gården A antagligen var ursprungsgården med två flygelbyggnader, ladugård och en liten trädgård medan den andra gården är placerad lite söder om. Det som jag tycker är lite tragiskt men så det självklart blir med tiden, är att gården B till idag helt försvann mellan 70 och 2000-talet. Gården A hade fått sina flyglar borta fram till 50-talet och sist försvann den stora ladugården mellan 60-70-talet. Det gör ont i hjärtat när jag följer kartornas historia, från storslaget till nästan inget. Så mycket historia på vägen som man skulle vilja läsa om men aldrig hinner. Skulle man gjort det hade inte tex. det här inlägget skrivits.
Hemmansklyvning: Aratorp Björsgården i Frtisla 1859
Hoppas det var något intressant, för det gör jag och tack till Marie som hade delat ett avsnitt på Facebook som gjorde att jag också ville dela med mig här för er alla. Här kommer länkarna till UR programmen men även Skurups slotts kända enskifte från 1783.
1628 till idag
Arkivutredningspoolen
Alla avsnitten
Historiska kartor, Skurup Slotts enskifte 1783
Comments