Efter min promenad till Tandvärkstallen ovanför Ansered förra söndagen med reportern från Mark-Posten kom jag tänka på Snarekullen, senare Svedes som jag besökte vid samma besök för fyra år sedan. Här fanns en gång ett torp, en ladugård, en mindre grund likt jordhåla eller en backstuga samt en jordkällare en bit bort. Någon äldre karta över det lilla området hittar jag ej på Lantmäteriet utan endast gården Ansered. Snarekullen tror jag var ett av Ansereds första torp som låg på dess utmark och då inte karterats vid det här tillfället. Det första torpet under hemmanet kan man läsa i Mantalslängden 1782 med torparen Anders men om det här är Snarekullen är självklart svårt att säga. Någon gång mellan 1786 och 1793 försvann beteckningen torp under Ansered. I födelseboken kan vi dock läsa att torparen Anders Larsson under Ansered med hustrun Anna Gustafsdotter födde en dotter Annika den 14 februari 1789.
Ansered som var uppdelat på två halva mantal 1786 och brukades av familjen Hoof fick ny brukare 1793. Hit hade Hemmanssonen Hans Öijersson från Pjätared flyttat med sin hustru Kerstin Jönsdotter och sonen Jonas. Brukarna av det här mantalet kommer spela en stor roll i Snarekullens uppkomst. Kerstin kom här föda sensommaren 1793 dottern Brita men födelsen tog hårt på Kerstin som somnade in sju dagar senare i ”barnsbörd” och Hans blev änkling med en nyfödd dotter och sonen Jonas på fyra år. Hans gifte om sig nästan exakt ett år senare med Kerstin Andersdotter som arbetade som piga på Ansered, om det var hans gård eller den andra kan jag inte säga. Hans och hans nya hustru kom aldrig att få några barn tillsammans innan Hans gick endast 37 år gammal i feber.
Hans bror Anders som bodde som inhyses hos bådas bror Bengt på Pjätered gifte sig vintern 1798 med pigan Annika Ericsdotter från Ansered och tog över Hans gård på Ansered. Två dagar innan julafton ett år senare föddes här deras första barn, sonen Bengt. Ansered saknas i husförhörslängden 1794-1801 och då har jag följt mantalslängderna samt födelse- död- och vigselböckerna för att fylla tomrummet. När Anders tog över gården kan jag inte utläsa vart Hans två barn till en början tog i vägen. Utan i husförhörslängden 1801-1808 kan man läsa att Anders brorson Jonas Hansson levde här med dem men flyttade till farbrorn Bengt på Pjätered 1806. Systern Brita flyttade också till Pjätered men när framkommer inte. Sonen Jonas flyttade 1811 vidare till Seglora.
I början av 1803 föddes det andra knytet på Ansered och det var dottern Anna å tre år senare dottern Catharina. I 1803 Mantalslängd kan man åter läsa att det finns en torpare under Ansered och det är Carl Andersson men försvinner redan i längden efter. 1805 går Ansered från två halv mantal till två fjärdedels mantal. Familjen Hoofs mantal togs över av Bengt Eriksson som flyttade in med sin hustru Britta Carlsdotter. 1808 flyttade Anders ut från sitt hemman till ett torp under Ansered och det är det är här som berättelsen om Snarekullen tar sin början. Redan året efter blev Bengt Eriksson hemman och Ansered ett halvt mantal.
Den 9 november 1810 föddes Anders och Annikas fjärde barn, sonen Hans, samma namn som Anders döde bror. De kommande elva åren föddes här döttrarna Anna Brita, Edela och sonen Bengt. I födelseboken vid Bengts födelse 1821 nämns Snarekullen men namnet nämns till och med redan i 1814 Mantalslängd som ”På ägorna, Snarekullen”. Det här är orsaken till att jag tror att Snarekullen byggdes av Anders runt 1808. Var det tidigare torpet i slutet 1700-talet legat kan man inte säga. Sonen Bengt blev knappt ett halvt år gammalt innan han somnade i ”bröstsjuka” i februari 1822. Men i dödsboken har prästen skrivit fel då det står att fadern var Bengt Eriksson. Två år senare födde Annika åter en son som då fick namnet Bengt. De kommande åren flyttade döttrarna Anna och Catharina ut till Rya såg och Hökås Storegård för att arbeta som pigor. En annan intressant notis i husförhörslängden 1814-1821 var att alla yngre barnen i familjen utan minstingen Bengt var vaccinerade. Detta var för att redan 1816 infördes obligatorisk vaccination av barn i Sverige mot smittkoppor som skördade en hel del varje år. Efter vaccinationen sjönk dödsfallen drastiskt och hade endast några få splittrade toppar under 1800-talet.
De kommande åren flög barnen ut och in ur torpet men 1825 flyttade Anders och Annikas första son Bengt hem till torpet igen med sin nyblivna hustru Sara Nilsdotter och dotter Anna Britta som föddes utom äktenskapet. När han flyttade ut framkommer inte i husförhörslängderna men han hade varit dräng på hemmanet Loftås som ligger granne med Ansered och här träffade han Sara som här var piga. Bengt tar över torpartiteln av sin fader som nu blev inhyses. Runt den här tiden flyttade även Anders syster Katarina in här från hemmanet Ansered med sina barn Anna Britta, Gustav, Karl, Adolf och Jakob. Hon hade varit änka sedan 1814 då hennes make Sergeant Isaac Hoof stupade i kriget i Norge det året. Isaac var son till Feldtwäbeln (Sergeant) Abraham Hoof från Lida i Sätila men även bror till Jacob Otto Hoof som var en känd väckelsepredikant vars rörelse fick namnet hoofianismen. Jacob Otto var bosatt i Floghult i Holsljunga och folk kom långa vägar för att höra hans förkunnelse vid hans prediko-sten som än går att besöka. Jag själv besökte den för något år sedan och ligger några kilometer mot Öxabäck från Holsljunga kyrka, märkt vid vägen. Länkar en artikel om Jacob Otto Hoof på Riksarkivet längre ner. I de gamla tidningarna kunde man läsa i december 1820 att Sergeantbostället Ansered auktionerades ut på 30 år arrende till högstbjudande. Jag tolkar husförhörslängderna att det var Bengt Eriksson som flyttade hit 1806 som tog över arrendet av Ansered. Hans son Nils byggde 1847 senare torpet Långebro. Katarinas äldsta dotter Sara Maria gifte sig med Anders Månsson från Rya Sörgården den 28 juli 1821 och flyttade in på torpet Makullen(Madkullen) under Ansered som först nämns vid det här tillfället. Ansered har en utmark väster om Loftås mot Surtan. Till höger innan man kommer fram till Mades på vägen mellan Hyssna och Bollebygd låg det torpet, endast några hundra meter ifrån Snarekullen igenom skogen. Här växte familjen och torpet kom att leda igenom tre generationer innan det försvinner. Vart Katarinas andra barn flyttade har jag inte följt upp.
Åren gick på Snarekullen och i slutet maj 1829 somnade Katarina in i sviterna av ”feber, 51 år gammal. Hennes son Jacob som levde med henne var nu runt 17 år, flyttade ut men var vet jag ej. Bengt och Saras familj växte på torpet och de kommande åren föddes barnen Edela, Catharina och Johannes. Catharina och Johannes somnade dock in redan som barn vid tre samt ett halvår gamla. Sommaren 1836 föddes en till dotter, Anna Catharina och familjen bestod nu av Bengt, Sara och de tre döttrarna Anna Britta, Edela och Anna Catharina. Bengts mor Annika gick bort den 25 augusti 1838 i ”förstoppning”, 59 år gammal och maken Anders blev änkling. Men det gick knappt ett år innan även han somnade in, 70 år gammal i ”ålderdom”. Deras yngste son som även fick namnet Bengt som vid föräldrarnas bortgång endast var 15 år flyttade senare ner till Friared Nedregården för att arbeta som dräng. Här arbetade även hans tio år äldre syster Anna Britta som piga.
Våren 1840 föddes åter en son till Bengt och Sara på Snarekullen. Han fick även han namnet Johannes som sin sistlidne bror men även han somnade in endast 3 år gammal i ”bröstsjukdom”. Bengts yngre bror Bengt flyttade hem i två vändor mellan åren 1840-45. Han kom hem från Friared för att sedan flytta till Rya Södergården. Där ifrån flyttade tillbaka till Friared för att landa hemma på Snarekullen igen. Dottern Edela flyttade ut till Gunnestorp för att arbeta som piga. Brodern Bengt levde med sin bror fram till 1850 då han gifte sig med torpadottern Anna på Rinnabro i Hajom. Där tog han över torpet från Annas far Anders Persson och någon månad senare föddes deras son August. Rinnabro låg mellan Borred och Hedgärdessjön. Än idag kan man se den lilla husruinen med sina små rum. För att hitta hit tar man och följer 8km eller 10km slingan vid Hedgärdessjön. Från Häståsen är det bara nästa höjd in till vänster innan man kommer ner över mossen till grusvägen. Jag skrev om torpet den 17 maj 2020 och kan läsas på Facebookgruppen. Bengt och Annas son Johannes blev den sista torparen här.
Två år efter Bengt lämnat socknen för Hajoms skogar var det hans syster Anna Britas tur att vigas. Den 27 december gifte hon sig med drängen Erik Andersson från Grönered Västergård och Erik blev nu torpare på Snarekullen. Här börjar information om Snarekullen i boken ”Torpinventering i Hyssna” av Karl Asserlund. Två år går till och Erik och Anna Brita fick sitt första barn, sonen Carl Johan. De kommande sju åren föddes döttrarna Anna och Christina men Anna somnade in på julaftonen 1859, knappt två månader efter Christinas födsel. Ingen dödsorsak nämns i längden.
Den 24 oktober 1863 flyttade Anders Håkansson hit till Snarekullen och blev torpare här. Erik blev i stället skriven som arbetskarl men vart kan man ju inte få fram. Anders hade först flyttat från Hemmanet Ansered där hans bror Johannes Håkansson tog över arrendet efter deras far Håkan Jonasson till Surtedal men senare då kommit hit till Snarekullen. Ett år senare flyttade även Anders bror och syster August och Anna Lisa in på Snarekullen. Anders gifte sig den 30 december 1867 med torpadottern Anna Katarina Andersdotter från Hökås Storegård och lite mer än ett år senare föddes deras dotter Anna. Anders syskon kom att flytta ut efter vigseln. August flyttade till Rya Nolgården och systern Anna Lisa gifte sig med arbetskarlen Johannes Carlsson från Lövås och flyttade in på torpet Grankärr under Ansered. Grankärr låg mellan Snarekullen och Långebro å tar man bilen mot Långebro från Ansered låg torpet till vänster innan man kommer ut till Långebro. Anders och Anna Katarina fick här de kommande fem åren sönerna August och Johannes.
Eric som tidigare stod som arbetskarl får nu titeln torpare igen och man kan säga att det blir lite svårt att följa vilket det är. Kollar man på Häradsekonomiska kartan från slutet 1890-talet fanns torpen Makullen, Mahagen, Grankärr, Snarekullen och Långebro. Så det finns två troliga utvägar. Första är att när Anders Håkansson tog över Snarekullen byggde Erik torpet Mahagen nere vid Surtan eller så fanns det kanske två torp vid Snarekullen men det känns också lite långsökt. Följer man husförhörslängderna blir man inte klokare då inga torpnamn nämns längre vid den här tiden förutom Snarekullen och informationen i boken jag nyss nämnt. Johannes Carlsson på Grankärr stod ju endast som arbetskarl men framkommer senare att det var Grankärr så varför kunde inte Erik också då byggt ett nytt torp 1863, just Mahagen? Den siste torparen på Mahagen var Johannes Granat som flyttade dit så sent som 1915. Så för att köra lite säkert fortsätter jag endast med Anders Håkansson.
Anders och Anna Katarinas familj växte och sönerna Johannes, August, August och Carl föddes här mellan åren 1871-1881. Den förstnämnde sonen August somnade in redan hösten 1874 endast 2 år gammal i ”bröstsjukdom”. De hade även pigan Anna Brita Andersdotter som arbetade här mellan åren 1876 och 1883. Hon flyttade till Hökås Storegård efter hon gifte sig med arbetskarlen Johannes Andersson Annandagen jul 1882. Tiden lider mot sitt slut på Snarekullen ju närmare vi kommer det stora sekelskiftet och en annan teori som ställer till det hela det här inlägget. 1893 flyttade Anders från Snarekullen med sin familj upp till Grönered Östergården där han troligen köpte gården Rönnås. Anders hade tagit över efter Johan Andreas Svenssons som flyttade med sin familj till Fritsla. Enligt boken Torpinventering i Hyssna skall sonen Johannes tagit över som torpare på Snarekullen men han for med till sin fars gård och gifte sig vintern 1897 å flyttade till Bollebygd. Johannes flyttade tillbaka och blev ägare av hemmanet efter hans mor Anna Katarina gick bort 1902 och fadern Anders blev änkling. I Hyssnas torpinventering står Johannes Andersson på Rönnås, därav tror jag att det var hit som Anders Håkansson flyttade samt att Anders står som inhyses här i Hfl 1918-1932. Annars är jag rätt osäker på vad som är vad i kyrkoböckerna om man jämför inventeringsboken.
Samma år som Anders Håkansson flyttade från Snarekullen flyttade Anders Eriksson till Ansered med sin familj från Hyssna Stom. Anders Eriksson var son till den förra torparen på Snarekullen, nämligen Erik Andersson som jag tidigare hade två teorier om. När Erik nu blev skriven under Ansered blev även faderns torpar-titel ändrat till Inhyses. Kan det var ett sådant sammanträffande att sonen Anders flyttat hit till faderns torp samma år som Håkansson flyttade från Snarekullen. Eller har Erik varit inhyses på Snarekullen hela tiden men prästen skrev han som torpare. En annan teori är att när sonen tog över Snarekullen flyttade hans föräldrar hit och blev inhyses.
Kollar jag i husförhörslängden 1882-1890 ser familjerna ut så här:
Carl Andersson - Arrende av Hemmanet Ansered
Anders Håkansson - Snarekullen
Johannes Andersson - Madkullen
Nils Bengtsson - Långebro
Johannes Carlsson - Grankärr
Erik Andersson - Madhagen?
De familjer som försvinner i husförhörslängd 1891-1899 är Håkan Andersson, Anders Eriksson flyttar hit och bort men även Erik Andersson med hustru går bort. Det lämnar torpen Långebro, Madkullen och Grankärr kvar under Ansered. Kan Madhagen verkligen varit obebott ända fram till soldatsonen Johannes Granat flyttade hit 1915. Tror inte jag varit med om ett mer abrupt och udda avslut på något av mina inlägg. Men det är så det är ibland och allt kan ju inte vara jättelätt. Snarekullen och Madhagen syns i alla fall på Häradsekonomiska kartan på slutet 1890-talet men som jag kan se det blev Snarekullen öde med antingen Anders Håkansson 1893 eller Erik Anderssons död 1897. Jag har båda böckerna ”Torpinventering i Hyssna” och ”Hyssna en socken i Mark” men inget förtäljer riktigt det jag söker. Kanske om jag läste hela den sistnämnda boken men står inget under Gårdar eller Torpare delen. Så jag låter faktiskt hela slutet av torpet vara lite öppet och om jag någon gång får ljus på det hela får jag uppdatera inlägget. Men att det försvunnit kan man helt säga med torpgrunden i skogen.
Först nämnt i Mantalslängd 1814
Torpare Anders Larsson
Hustru Anna Gustafsdotter
Dotter Annika f.1789-02-14
Torpare Hans Öijersson f.1760-07-11
1:a Hustru Kerstin Jönsdotter (Grimmered, Seglora) v.1788-07-06 d.1793-08-09
2: Hustru Kerstin Andersdotter (Piga, Ansered) v.1794-08-10
1:a Son Jonas f.1789-06-08 (Pjätared)
1:a Dotter Brita f.1793-08-02 (Ansered)
1 Ibm Anders Öijersson f.1769-07-02 i Pjetared v.1798-12-27 d.1839-07-18
Hustru Annika(Anna) Ericsdotter f.1779-01-26 i Södra Rya
2 Son Bengt f.1799-12-22
Dotter Anna f.1803-01-24
Dotter Catharina f.1806-08-22
Son Hans f.1810-11-09
Dotter Anna Brita f.1814-05-28
Dotter Edela f.1818-04-04
Son Bengt f.1821-09-22 (Snarekullen nämns) d.1822-02-10
Son Bengt f.1824-07-22
2 Torpare Bengt Andersson f.1799-12-22 v.1824-08-27
Hustru Sara Nilsdotter f.1798-03-22, Loftås, Grönereds torp Foglekroken
3 Dotter Anna Britta f.1824-09-20
Dotter Edela f.1828-02-28
Dotter Chatarina f.1831-11-25 d.1834-06-18
Son Johannes f.1834-07-24 d.1835-01-12
Dotter Anna Chatarina f.1836-05-10
Son Johannes f.1840-03-10 d.1843-10-28
Dödfött barn f.d.1844-02-22
Torpare Eric Andersson f.1819-02-30 d.1897-08-21
3 Hustru Anna Brita Bengtsdotter f.1824-09-20 d.1897-01-07
Son Carl Johan f.1854-04-18
Dotter Anna f.1857-06-15 d.1859-12-24
Dotter Christina f.1859-11-05
5 Son Anders f.1862-06-16
4 Torpare Anders Håkansson f.1841-05-02 från Hemmanet Ansered
Bror August Håkansson f.1845-12-28
Syster Anna Lisa Håkansdotter f.1843-09-23
4 Torpare Anders Håkansson f.1841-05-02
Hustru Anna Catrina f.1839-12-14
Dotter Anna f.1869-02-12
Son August f.1873-06-12 d.1874-10-12
Son Johannes f.1874-02-22
Son August f.1876-05-08
Son Carl f.1881-05-12
Inhyses August Börjesson f.1861-03-28
Hustru Christina Ericsdotter f.1859-11-05
Dotter Ada Christina f.1890-11-21
5 Torpare Anders Eriksson f.1862-06-16
Hustru Maria Sofia Johansdotter f.1860-08-10
Son Carl Alfred f.1888-03-05
Son Johan Erik f.1890-09-08
Son Gustaf Eugen f.1892-11-09
Dotter Anna Kristina f.1895-04-14
Google Maps, Snarekullen
Jacob Otto Hoof https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/13793
Rinnabro på Facebookgruppen
Mantalslängd 1642-1820 år 1783 B597 S1139, Torpare Anders Larsson
Mantalslängd 1642-1820 år 1793 B526 S1066, Hans Öijersson
Mantalslängd 1642-1820 år 1803 B1308 S2416, Carl Andersson
Mantalslängd 1642-1820 år 1813 B2696 S3494, Anders Öijersson ”På ägorna”
Mantalslängd 1642-1820 år 1814 B424 S2915, Anders Öijersson, Snarekullen nämns första gången
Hfl 1794-1801 B39 S61, Bengt Öijersson i Pjätared
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045263_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=-1106%2C-22%2C6647%2C3233
Hfl 1801-1808 B10, Ibm Anders Öijersson på Ansered
Hfl 1814-1821 B53 S106, Anders Öijersson på Snarekullen
Hfl 1814-1821 B29 S58, Sara Nilsdotter, Bengt Anderssons hustru på Lotfås
Hfl 1820-1826 B42 S60, Anders Öijersson på Snarekullen, sonen Bengt blir torpare här nu
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045267_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=1789%2C2243%2C4879%2C2395
Hfl 1826-1830 B45 S64, Bengt Andersson på Snarekullen
Hfl 1830-1835 B47 S72, Bengt Andersson på Snarekullen, Anders Månsson på Makullen
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045269_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=1245%2C2201%2C4879%2C2412
Hfl 1836-1840 B59 S88, Bengt Andersson på Snarekullen
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045270_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=2435%2C2805%2C4067%2C1998
Hfl 1840-1845 B63 S98, Bengt Andersson på Snarekullen
Hfl 1845-1849 B112 S192, Bengt Andersson på Snarekullen
Hfl 1846-1850 B72 S110, Bengt Andersson på Snarekullen
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045273_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=1200%2C1513%2C5857%2C2857
Hfl 1850-1855 B124 S192, Eric Andersson blir torpare på Snarekullen
Hfl 1856-1861 B112 S200, Eric Andersson på Snarekullen
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045275_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=1545%2C361%2C4879%2C2385
Hfl 1862-1866 B151 S136, Eric blir arbetskarl och Anders Håkansson blir torpare på Snarekullen
Hfl 1867-1873 B11 S3, Anders Håkansson på Snarekullen och Eric Andersson blir åter torpare
Hfl 1874-1881 B11 S3, Anders Håkansson på Snarekullen
Hfl 1882-1890 B15 S4, Anders Håkansson på Snarekullen
Hfl 1891-1899 B7 S4, Anders Håkansson flyttar till Grönered och Anders Eriksson flyttar till Ansered
Hfl 1891-1899 B110 S105, Anders Håkansson under Grönered Östergården
Hfl 1891-1899 B110 S105, Anders Håkansson under Grönered
Hfl 1899-1918 B131 S127, Anders Håkansson samt Johannes Andersson under Grönered
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/G0000173_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=-135%2C417%2C3922%2C2094
Hfl 1918-1932 B136 S132, Johannes Andersson, Anders Håkansson som inhyses
Comments