top of page
Skribentens bildCharlotta Andersson Sandberg

Svartapojken

Våren 1876 kunde man i tidningarna läsa om Svartapojken, eller Svarten som han också kallades, som vid denna tid var en ökänd ledare för en tjuvliga i Mark. [1]



Hans riktiga namn var Johan August Andersson och han föddes i Brättingstorp Mellangården, Örby 1842-06-16.[2] Föräldrarna hette Anders Johansson och Edela Månsdotter.[3] Fadern hade kommit dit något år tidigare och gift sig med Edela som var dotter på gården. När Johan August var 10 år dör hans mor och fadern lämnas ensam med fyra små pojkar.[4] Nu är de skrivna på torpet Bollareslätt under Brättingstorp. Fadern gifter om sig med Kerstin Jonsdotter f 1821 och ytterligare tre barn föds på torpet.


1861 dör fadern Anders.[5] Johan August bor kvar och tar efter några år över en del av undantaget[6] I december 1873 gifter han sig med Lotta Andersdotter f 1842 i Hyssna. Vid det här laget har de redan fått två barn tillsammans och ytterligare en son föds våren 1876, och när den yngste gossen bara är någon månad gammal är vi framme vid den tid då Johan August omskrivs i tidningen[7].


Man skriver att han ägnat sig åt stölder i 12 års tid, alltså började det ganska snart efter att fadern dött. Han hade specialiserat sig på att ta sig in i fabrikanternas godsmagasin om nätterna med falska nycklar. Vid enstaka tillfällen hade han blivit påkommen men det var sällan någon vågade ingripa för hans ”goda vänners och skarpladdade gevärs skull”. Nu var det dock så att handlanden Sven Håkansson på Ännagården i Kinna blivit misstänksam då han anade att varor försvunnit från hans lager om nätterna. För att ta reda på om misstankarna stämde började han inventera sitt lager var kväll och snart insåg han att han haft rätt. En natt hade någon varit inne och fått med sig nio vävnader därifrån. Han lät sätta ut vakter för att tjuven skulle kunna tas på bar gärning och efter ett antal lugna nätter så hände något natten till den 12 maj. Två karlar dök upp i mörkret och tog sig utan svårighet in i byggnaden. Bokhållaren Johannes Bengtsson, en av Håkanssons vakter var ”beväpnad med en bössa och hans vaktkompanjon med en stör när de vaktade magasinet den där natten för att unna försvara sig om tjuvarna gick till angrepp. Man kände till att dessa brukade vara beväpnade och att skott avlossats åtminstone en gång tidigare i samband med inbrott, då i Lydde[8]

En av inkräktarna ställde sig för att spana medan den andre fortsatte in. Nu kom Håkanssons män fram för att ertappa dem men Svarten drar fram en revolver och siktar på en av dem. Johannes Bengtsson avlossade då den bössa han haft med sig och några timmar senare var Svarten inte längre kvar i jordelivet. Man var noga med att framhäva att detta förstås inte varit Bengtssons avsikt men att skottet tagit en annan bana på grund av höjdskillnader…

Enda anledningen till att Bengtsson inte själv gått samma öde till mötes var att Svartens revolver var något ”tillrostad” menade man, annars hade han förmodligen skjutit först.


I Svartens hem hade man efteråt påträffat 509 kronor och änkan medgav att de inte hamnat där på helt ärligt vis.[9] Hon berättade att hon försökt förmå maken att sluta med sitt ohederliga leverne men utan resultat. Mannen som var med honom den ödesdigra natten var en ofta sedd gäst i deras hem. De två hade samarbetat både vad gällde stölder men också vid handel med stöldgods från annat håll. Inte sällan stod flaskan på bordet när de träffades och det kunde förmodligen bli högljudda diskussioner men just denna kväll hade Johan August hunnit gå till sängs innan kompanjonen anlände. Johan August hade inte velat följa med ut men så småningom hade han gett med sig.

 

Vid sommartinget detta år stod Johannes Bengtsson åtalad för att ha orsakat Svartapojkens död. Änkan Lotta Andersdotter ville utkräva ansvar men också att barnens försörjning skulle tryggas nu när familjefadern var borta. Hon var ju nu ensam med tre barn varav den yngste bara var någon månad gammal.

Under rättegången framgår att Svartapojken kanske inte alls dött av Bengtssons kula[10] Han hade visserligen skadats av Bengtssons skott men kunnat ta sig från platsen. Fler personer hade tillkallats och man hade letat en god stund. Innan Bengtsson gett upp och gått hem till sig tyckte han sig ha hört en svag knall av ett skott. Svartapojken hade framåt natten hittats vid en gärdesgård i närheten av Kinna bro. Han var då fortfarande vid liv och kördes till Ännagården med häst och vagn. Läkare kallades dit men när denne kom fram var Johan August redan död. I obduktionsrapporten slog man fast att ”döden förorsakats dels av ett hagelskott som inträngt i kroppen i riktningen bakifrån framåt, dels av ett skott med en kula som från munnen banat sig väg upp till hjärnhålan. Detta sistnämnda skott var således det, vars avlossande på avstånd förnams av Bengtsson, och vilket tjuven att döma av ett avskjutet skott i hans förövrigt laddade revolver, givit sig själv för att gå en så mycket säkrare död till mötes, emedan hans valspråk lär ha varit att aldrig levande lämna sig i rättvisans händer”[11]

 

Änkan kommer att bo kvar med sina barn Sara Ellida, Severin och Svante på Bollareslätt. Yngste sonen  dör vid ett års ålder[12].1880 får hon en oäkta son, Samuel[13] Lotta bor kvar till sin död 1898[14]. Några månader senare flyttar de tre barnen, som nu är vuxna, till Borås. Alla tre bosätter sig tillsammans på Norrby och tar sig namnet Björk[15 ]Halvbrodern Samuel bor senare långa perioder i Göteborg och Stockholm där han arbetar som handlesresande. De andra två fortsätter att följas åt. Severin blir lagerbokhållare, ironiskt nog.[16] Alla tre syskonen dör barnlösa på 1930-talet.


Charlotta Andersson Sandberg

facebook: genealogista


[1]  www.tidningar.kb.se Nya dagstelegrafen 18760520

[2] Örby (P) C:2 (1825-1848) Bild 140 / sid 273

[3] Örby (P) AI:11 (1832-1841) Bild 18 / sid 15

[4] Örby (P) AI:13 (1851-1861) Bild 18 / sid 17, Örby (P) F:1 (1825-1861) Bild 41

[5] Örby (P) AI:13 (1851-1861) Bild 18 / sid 17, Örby (P) F:2 (1861-1894) Bild 6

[6] Örby (P) AI:16 (1872-1881) Bild 45 / sid 41

[7] Örby (P) C:4 (1861-1884) Bild 104, Örby (P) C:4 (1861-1884) Bild 147

[8] Marks häradsrätt (N, P) AIa:306 (1876) Bild 10140

[9] www.tidningar.kb.se Nya dagstelegrafen 18760520

[10] www.tidningar.kb.se Göteborgs handels och sjöfartstidning 18760607

[11] www.tidningar.kb.se aftonbladet 18760608

[12] Örby (P) F:2 (1861-1894) Bild 106

[13] Örby (P) AI:18 (1882-1894) Bild 39 / sid 35

[14] Örby (P) AIIa:2 (1895-1904) Bild 190 / sid 239, Örby (P) F:3 (1895-1914) Bild 320 / sid 23

[15] Borås (P) AIIa:8 (1893-1899) Bild 86 / sid 2808

[16] Borås (P) AIIa:33 (1905-1911) Bild 219 / sid 215

Comments


bottom of page