1749 inrättades tabellverket i Sverige. Man kan säga att det var en föregångare till statistiska centralbyrån. Sockenprästerna var i och med detta ålagda att med jämna mellanrum lämna in information om vad som hänt med befolkningsutvecklingen i deras socken, genom att lämna utdrag ur kyrkobokföringen.
Tabellverket finns åtkomligt på nätet genom Umeå universitet. Det finns användarhandledningar för de olika sökfunktionerna och jag har bara börjat bekanta mig med materialet. Här kan man söka på olika socknar och följa befolkningsutvecklingen. Man kan se hur många barn som föddes, hur många som gift sig och hur många som avlidit i socknen under året. Man kan också få veta ålder på barnaföderskor och få en inblick i vilka dödsorsaker som förekom.
Jag har valt att göra några nedslag i Älekulla socken för att se vad materialet kan ge. Här finns de första tabellerna från 1789. Jag vet inte varför de första 40 åren inte finns med här, andra socknar i Marks härad har tabeller även från tidigare år, i vissa fall redan från 1749 då tabellverket inrättades.
1789 kan man i alla fall se att alla barnaföderskor är mellan 20 och 40 år, att det föds nio barn under året, samtliga inom äktenskapet.
8 personer avlider under året, varav en var ett litet barn. Dödsorsakerna som nämns är håll-och styng, ålderdomsbräcklighet, en olyckshändelse och ett fall av okänd sjukdom.
Året efter är mycket sig likt, nu föds sju barn, alla inom äktenskapet av mödrar mellan 20 och 35 år. Det som sticker ut jämfört med föregående år är dödstalen. Året innan var det bara ett litet barn som avled i socknen, nu var det 12 stycken, samtliga av koppor. Vid den här tiden var det fortfarande mer än tio år kvar tills vaccinationerna mot smittkopporna skulle dra igång, för övrigt den första sjukdom man vaccinerade mot. 1816 blev det obligatoriskt att låta vaccinera sina barn här i Sverige. Farsoten var mycket smittsam många dog och de som klarade sig fick ofta men efteråt.
Det finns olika tabeller att titta på, dels de som beskriver födda och döda som nämnts ovan men också folkmängdssammanställningar där man kan se hur många som bodde i socknen vid ett givet tillfälle samt vilka kategorier de tillhörde. De vanligaste här i trakterna var väl exempelvis bönder torpare, soldater och backstugusittare men det finns kolumner för andra yrken så som smeder, fiskare, orgelbyggare, sadelmakare, tunnbindare och urmakare.
Här kan jag se hur folkmängden i Älekulla ökar dramatiskt under första halvan av 1800-talet. 1795 finns 366 personer i socknen, 1859 bor 654 personer här. Det är inte en fördubbling, men närapå.
Då tabellerna var desamma för hela riket finns också en mängd punkter som Älekullaborna aldrig var i närheten av så som förteckningar av olika befattningar på exempelvis järnbruk och pappersbruk, gruvor samt fabriker av olika slag. Allteftersom tiden går så införs nya kolumner som speglar tiden. Det tillkommer fält för att fylla i antal studerande vid olika skolor, man kommer att specificera de militära rollerna mera, fler yrken tillkommer, främmande religionsbekännare skrivs in, blinda, döva och ”vansinniga” ska antecknas.
I funktionen SHIPS ( Swedish Historical Population Statistics) finns möjlighet att se materialet mer överskådligt. Man kan exempelvis fokusera på antal födda under hela perioden och få dem uppradade i ett och samma dokument så att man lätt kan se hur det varierar mellan olika år. Man kan välja mellan tabeller och diagram.
Ta gärna chansen att gå in och bekanta er med materialet, här finns mycket att hämta!
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: genealogista
Comments