top of page
Skribentens bildCharlotta Andersson Sandberg

Utan en tråd på kroppen

Engelbrekt Svensson föddes 1844-08-10 i Sätila[1]

Föräldrarna hette Sven Månsson och Christina Eriksdotter och de var torpare vid Kärrsgärde[2] I familjen fanns sammanlagt sju barn och Engelbrekt, som hörde till de yngre, bodde hemma tills han var ungefär 16 år gammal. Då begav han sig mot Göteborg[3] Där kommer han sedan att vara skriven resten av sitt liv men det verkar inte som att han vistas där så mycket. Han kommer, som vi ska se, att valsa runt en del. Han lär ha varit skomakarlärling men det är tveksamt om han någonsin använde sig av de kunskaperna[4]. Han ska periodvis ha försörjt sig som kopparslagare och cigarrarbetare, enligt egen utsago.[5]


En stor del av sitt vuxna liv verkar han ha dragit runt utan att ha någon egentlig sysselsättning, och detta var ju inget som tilläts av samhället. 1866 hamnar han därför på kronoarbetskåren på Waxholm. Han var dömd till sex månader, troligen för lösdriveri. Året efter är han tillbaka igen, denna gång frivilligt[6] Här kommer han att konfirmeras för detta hade inte skett på hemorten i yngre år.[7]


1870 befann han sig på fängelset i Jönköping.[8]. När han är här så skriver man att han endast varit dömd en gång tidigare men att han gripits ett flertal gånger för försvarslöshet. Nu var han dömd för första resan stöld och förfalskningsbrott till fem månader. Han kan skriva lite grann står det. Vem vet, det kanske kom till nytta vid förfalskningsbrottet, jag har inte hittat vad det bestod i. Han beskrevs som en man med trindlagt ansikte, blå ögon och ljust hår. Han var fem fot och sju tum lång, alltså ungefär 170 cm.


1873 satt han inne i Västerås i fyra månader.[9]

På sommaren 1875 kunde man i tidningen läsa om hur Engelbrekt återigen hamnat i finkan[10]. Han hade dragit runt i staden, gissningsvis Göteborg, tillsammans med andra ”tiggande och supande gesäller”. Då slagsmål utbrutit hade den värste av dem plockats in och det var Engelbrekt. När polisen nästa morgon skulle kolla till honom så hade han inte en tråd på kroppen, han hade rivit sönder alla sina kläder. Man hade ingen aning om vem han var och han skulle tas till närmaste kronohäkte. Dock ville man inte forsla en helnaken karl genom stan så man fick låna ihop lite paltor till honom. Om det var detta som sedan ledde till att han hamnade på Tjurkö kronoarbetsstation senare på sommaren vet jag inte, men jag håller det för troligt[11].


1878 greps han i Kungsbacka för lösdriveri i Kungsbacka[12]

Sama år traskade han själv till poliskammaren för att anmäla sig så som skyldig till en stöld som skett hela sju år tidigare[13] .Han skulle ha stulit ett silverur och man antog att det var ångern och det dåliga samvetet som nu drivit honom att träda fram. Han hade aldrig varit misstänkt för brottet. Hösten 1878 åkte han in i 4 månader för andra resan stöld [14] Tiden tillbringades på Göteborgs länsfängelse[15].


1881 häktades han i Alingsås för bettleri och kringstrykande[16] och senare samma år upprepades samma sak i Linköping[17] Några år senare grips han för bettleri i Kungälv[18] Som synes vistades han sällan i Domkyrkoförsamlingen där han var skriven. I slutet av livet var han skriven på församlingens fånglista, utan någon egentlig adress. [19]När han dör av luftrörsinflammation vid 51 års ålder så befinner han sig i Dalhem, en bit norr om Västervik[20].

I motsats till många andra som jag skrivit om verkar det inte varit något fel på hemförhållandena under Engelbrekts uppväxt. Vad som gått snett senare är svårt att veta, kanske kom han i dåligt sällskap. Ibland kan man hitta biografier i fängelsernas arkiv som beskriver fångens livshistoria men jag har inte hittat några sådana i hans fall. Vid alla de tillfällen han satt inne så beskrevs han i alla fall som skötsam, trevlig och ordentlig. Incidenten när han slet sönder sina kläder får ju en att undra om det kanske var något som inte stod helt rätt till men ingen annanstans nämns något avvikande med honom. Det var i alla fall den tidningsnotisen som fick mig att kolla lite närmare på hans förehavanden och nu har vi i alla fall fått en liten inblick i denne Sätilasons livsöde.


Charlotta Andersson Sandberg

Facebook: genealogista



[1] Sätila (P) C:6 (1842-1860) Bild 210 / sid 31

[2] Sätila (P) AI:10 (1840-1845) Bild 47 / sid 83

[3] Sätila (P) AI:13 (1856-1861) Bild 155 / sid 295

[4] Fångvårdsanstalten i Jönköping (F) DIIId:9 (1869-1875) Bild 1540 / sid 116

[5] Fångvårdsanstalten i Jönköping (F) DIIIa:13 (1870-1871) Bild 490

[6] Kronoarbetskåren i Vaxholm (AB) AI:1 (1854-1871) Bild 2710 / sid 280

[7] Göteborgs länsfängelse (O) DIIId:5 (1875-1879) Bild 1740 / sid 160

[8] Fångvårdsanstalten i Jönköping (F) DIIId:9 (1869-1875) Bild 1540 / sid 116

[9] Kriminalvårdsanstalten i Västerås (U) D2da:8 (1867-1874) Bild 197, Kriminalvårdsanstalten i Västerås (U) D2aa:16 (1869-1873) Bild 3840

[10] www.tidningar.kb.se Norra Hallands tidning 1875-07-28

[11] Kronoarbetskåren (K) D3AL:2 (1875-1876) Bild 870 / sid 62

[12] Polisunderrättelser (o) 1878 (1878) Bild 1860

[13] www.tidningar.kb.se Nyaste förposten 18781206

[14] Polisunderrättelser (o) 1879 (1879) Bild 580

[15] Göteborgs länsfängelse (O) DIIId:5 (1875-1879) Bild 1740 / sid 160

[16] Polisunderrättelser (o) 1881 (1881) Bild 1520

[17] Polisunderrättelser (o) 1881 (1881) Bild 3190

[18] Polisunderrättelser (o) 1884 (1884) Bild 3050

[19] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) F:10 (1895-1898) Bild 10 / sid 2

[20] Dalhem (E, H) F:2 (1895-1929) Bild 9 / sid 1, Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) F:10 (1895-1898) Bild 10 / sid 2

Comments


bottom of page