top of page
Sök
Skribentens bildNicklas Holmqvist - Ägare
8 jan. 20216 min läsning

Äldsta artikeln: Gunnarsjö

Dagens artiklar över Gunnarsjö går i en bitter präst som blir iväg skickad slutet 1700-talet och en tågolycka 1895.


Ni missade väl inte söndags inlägg om torpen runt Maresjön och Kalvsjön?


Den 12 april 1782 står det en utskrift i Götheborgs Allehanda. Att vice Prästen Ekman blev bortförd för han blivit osams med församlingen för att han var en bitter människa.


”Utskrift.

Högwördige Hr. Doctor och Biskop, så och Plurimum Ben. Confistorium!


Sedan nu Hr. vice Pastorn Jacob Ekman yppat process om kallelsen, och således ej finner sig nögd med Allmägtens styrande hand, utan ernar träta sig til detta lediga Kongseters Pastorat, och hafwer altså stämt många här i Församlingarne för det de skolat wärfwat röster, samt dessutom wisar sig bitter, hård och owänlig emot dem, som kallat Hr. v. Prästman mer än han bordt haft någon röst, eller warit mer wärdig til Själasörjare än han, uti Pastoratet; alltså, och emedan Hr. vice Pastorn Ekman genom sit förhållande stiftat oenighet mellan många hushåll, samt gjort sig sjelf fiendtelig emot de mästa af Gäldets Invånare, och är redan kommen uti uppenbar delo med många; fördenskull finne wi underteknade, at detta är alt för betydeligit uti Själa-wården at tåla, och således wördsammeligen och ödmjukeligen anhålle, det Hr. vice Pastorn Jacob Ekman ofördröjeligen måtte härifrån transporteras, och en annan opartisk Prästman i dess rum och ställe blifwa hit försänd.


Wi afbide en rättwis resolution och framhärde.

Högwördige Hr. Doctorns och Biskopens så och Plurimum Ben. Consistorii.

Ödmjukaste tjenare, Nils Sandberg.


Pehr Ericson i Rista. Jöns Olifsson i Öfwerå. Swen Hallin i Flahult. Pehr Olofsson i Hällenäs. Lars Jansson och Nils Andersson i Leftarelund. Eric Jansson i Lindhult. Jan Olofsson på Ljunget.


Til wittne: Jan Hkansson klockare i Gunnarsjö, samt Soldaten Tore Engwall. Likheten med det för mig upwista behörigen charterade originalet intygar.


Götheborg d. 11 April 1782


Amman. Consist. Gothob.”


I Carlskrona Kyrkotidning den 7 maj 1825 kunde vi läsa om att kollekten gick till Gunnarsjö Församlings kyrkobyggnad.


”Den Collect, som i morgon uti Amiratets Kyrkan insamlas, är af Kongl. Maj:t förordnad och anslagen till Gunnarsjö Församlings Kyrkobyggnad i Elfsborgs Län; och den, som insamlas uti Stor-Kyrkan, tillfaller Stads-Com:rn Mag: Schaar.


- Vecko-förrättningarne i Amiralitets Församlingen anmälas hos Super-Intendenten.”


I mitten av 1800-talet kan vi läsa om Kronoskatte Hällenäs såldes eller arrenderades ut.


”Förmånligt köp eller arrende af hemman.

Ett Fjärdedels mantal kronoskatte Hällenäs i Gunnarsjö socken Marks härad af Elfsborgs län, kommer att antingen försäljas eller att bortarrenderas på längre eller kortare tid. Hemmanet är förmedladt från helt till ett fjerdedels mental, har skog till helt hemman som är tillräcklig till husbehof, samt har ett angenämt läge mellan 2:ne insjöar, hwaraf den ene omringar större delen av inegorna, hwarigenom en lättnad i hägnaden orsakas emellan nämnde sjöar löper en å nära förbi gården, i hwars wattenfall äfwen nära wid gården en husmjölqwarn är uppbyggd samt en tillsågqwarn, hwarwid en mängd sågblockar skäras så wäl winter som sommar, hwilka i mängd, utom dem som på wintertalet köras, flottas i de nära hemmanet befintliga sjöarne; till hemmanet finnes god åker och äng. Godt fiske så wäl i sjöarne som den förbi gården löpande å. Till hemmanet finnas tillräckliga hus, som bestå af 2:ne manhusbyggnader, rymlig ladugård och en så kallad mjölnarestyg.


Denna lägenhet erbjuder en reel och driftig innehafware åtskilliga inkomster, synnerligen för en man som kan sköta wattenwerken, kan smida, med flere handarbeten; den härå fäster uppmärksamhet kan dels bese egendomen och dels om willkoren för köp eller arrende derom öfwerenskomma med egaren, och i fall köp kommer i fråga kan större delen af köpesumman få innestå mot årlig ränta och inteckning i hemmanet. Istorp den 13 November 1852.


Marcus Eriksson, Hemmansegare”


Så vem tog över gården vid Hällenäs?


Vi kan se i Husförhörslängden 1850-1858 sida 17 Hellenäs ¼, att ägaren är Marcus Eriksson men bodde inte här.


På gården bodde vid tillfället Abraham Gabrielsson f. 18 aug 1820 med hustrun Anna Brita Carlsdotter f. 30 mar 1820 och två söner. Gabriel f. 25 aug 1844 och Carl Johan f. 15 nov 1844.


Det fanns även två drängar på gården.

Abraham Erlandsson f. 30 sep 1824 och Andreas Gabrielsson f. 2 dec 1825


Abraham flyttade till Älekulla 1853.


Men den 9 juni 1854 dör maken Abraham Gabrielsson endast 33 år gammal.

Och in flyttar då den förra drängen Abraham Erlandsson igen och gifter sig med änkan Anna Britta.


Under 1854 flyttade en Johannes Swensson f. 15 nov 1828 och hans hustru Juliana Andreasdotter f-18 mar 1831.


De bor här fram till 1857 då de två flyttar till Fagered och en ny familj tar över.


Ägaren Markus Eriksson är överstruken, så är också Hellenäs ¼.


För 1857 flyttar Nils Gustaf Nilsson f. 1 mar 1812 med sin hustru Catherina Swensdotter f. 17 dec 1811 in på Hellenäs 1/8 med sin stora familj från Älekulla.

Anna Christina f. 1 mar 1834, Edela Lisa f. 12 jun 1836, Susanna f. 25 nov 1839, Carl Johan f. 30 jun 1844, August f. 3 jun 1847 och Johan Magnus f. 21 mar 1851.


Men vi får inte glömma änkan Anna Bengtsdotter f. 29 maj 1788 som inhyste på gården också.

Det står ”h.. modr” jämte hennes, men hennes gubbe som gick bort hette varken Nils eller Swen utan Gabriel.


Hon gick tyvärr bort den 22 aug 1853 65 år gammal. Hon var mor till den förste Abraham Gabrielsson som gick bort som 33 åring på Hellenäs 1/4


Anna Brita och Abraham Erlandsson som fortfarande bor kvar på gården fick tillsammans den 31 jan 1858 en son Johan August. Och samma år flyttar den äldsta sonen Gabriel ut till Fagered.


Blickar vi framåt i nästa Hf. 1858-1862 kan vi se klart och tydligt att Nils Gustaf Nilsson köpte loss Hellenäs och fick beteckningen 1/8.


I Undantaget inhyste den förra familjen Abraham Erlandsson och Anna Britta med familj.


Nu tar vi oss till slutet av 1800-talet. Nämligen den 10 september 1895.

Då skrev det som en hemsk tågolycka i Göteborgsposten.


”Öfverkörd av tåget. Nedgående tåget å Vestkustbanan öfverkörde i går eftermiddag i närheten av Annebergs station landbrukaren Johan Larsson från Gunnarsjö, Kungsäters pastorat. Larsson, som erhöll svåra skador, medtogs å tåget till Kungsbacka men afled strax efter ankomsten dit.”


Kollar man i Dödsboken kan vi hitta Johan Berndt Larsson från Ranglebo avled den 9 september 1895, även han 33 år gammal ”Olyckshändelse, öfverkörd å järnväg.”


Johan var född den 3 november 1862 och var gift med Karolina Gabrielsdotter f. 21 okt 1867 sedan den 21 juli 1888.


De hade tre barn tillsammans på Ranglebo 1/4. Alida Teresia f. 26 nov 1888, Karl Julius f. 5 jan 1891 och Gustaf Adolf f. 24 mar 1893.


Även Johans föräldrar Lars Johan Svensson f. 6 okt 1839 och Anna Brita Andersdotter f. 30 nov 1835 bodde på gården.


Efter Johans bortgång flyttade hans hustru Karolina och Karl Julius ner till Karl Gustav medan Alida bor kvar som inhyses med hans föräldrar. Undrar om det huset som fortfarande står idag i Ranglebo.


In på Ranglebo ¼ flyttar den 17 april 1896 Johan Aron Gustafsson f. 8 mar 1857 med hustrun Anna Lena Kaspersdotter f. 4 okt 1862 med sina fyra barn från Stammared.

Selma Josefina f. 9 nov 1884, Hilma Albertina f. 31 jul 1886, Klara Augusta f. 15 jan 1888, Gerda Nikolina f. 8 juli 1895.


Även Johans bror Nils Gustafsson bodde här ett år innan han flyttade vidare till Stammared.


De fick sedan dottern Jenny Abigail f. 16 dec 1897.


Vi kan se in på Hfl. 1909-1920 att båda gårdarna Ranglebo hade bosatta. Men att Johan Aron nu var änkling då hans hustru Anna Lena gick bort den 1 april 1905 i ”Lungsot”. Knappt ett år efter deras sistfödda son Allan Josef f. 9 okt 1904.


De fick totalt åtta barn varav en dog samma dag, Johan Agust f. och d. 20 jun 1901.


1894 upprättades en Laga Skifte på Ranglebo. Då delades gården i två. På ursprungsplatsen finns endast en liten del av den förr stora ladugården och en annan mindre byggnad.


Det huset som fortfarande står kvar är det som flyttades. Inuti finns det tidningsartiklar på väggen från december 1895. Så det här huset kanske flyttades efter Johans bortgång.

Ladugården är för längesedan borta.


I Gunnarsjö boken finns faktiskt en bild på ett äldre par framför ingången till huset. Då fanns det ett litet staket och buskar vid farstun. Så är det tyvärr inte idag.


Om någon har bilder från Ranglebo när det stod i sin prakt hade jag gärna sett dem :)


Delar länk till Skifte-kartan längst ner. Den är intressant o kolla på om man vet hur det ser ut idag.


Nästa del letar vi upp några artiklar om Hajom.




Hfl. 1909-1920 Ranglebo, inloggning krävs: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00116244_00106…


Anna Lena Kaspersdotter, inloggning krävs: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00116254_00091…


gunnarsjö kyrka, halland
Gunnarsjö kyrka
Karta över Ranglebo runt 1890-talet, Gunnarsjö

49 visningar

Comments

bottom of page